Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (iKBT) för personer som behandlats och vårdats inom traumasjukvård.
| Akronym | CiPE K |
| Syfte | De flesta människor utsätts någon gång för ett trauma, det vill säga en allvarlig händelse såsom en trafikolycka, arbetsplatsolycka eller våld. Normala psykologiska reaktioner kan vara plågsamma minnesbilder av händelsen och nedstämdhet. Hos många minskar reaktionerna efter några veckor, men hos cirka en femtedel kan dessa symptom kvarstå. I Sverige drabbas närmare sex procent någon gång i livet av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och sjukvården är generellt dålig rustad att upptäcka, bedöma och ge adekvat behandling till de patienter som drabbas av detta tillstånd. Detta är problematiskt eftersom PTSD är förknippat med höga sjukskrivningstal och förhöjd självmordsrisk. Genom tidiga insatser så som bedömning och behandling kan vi kan minska antalet personer som utvecklar detta ångesttillstånd. En vetenskaplig översikt tyder på att kognitiv beteendeterapi (KBT) med traumafokus som tillhandahålls under de första tre månaderna efter den traumatiska händelsen kan förbygga långvariga besvär hos de som har drabbats (Roberts, Kitchiner, Kenardy, Lewis, & Bisson 2019). Ansvarig forskare Maria Bragesjö (MB) har tagit fram en digital traumafokuserad KBT-behandling, Condensed internet Prolonged Exposure (CiPE), som är en förkortad version av sedvanlig traumafokuserad KBT. Under 2019 genomfördes en randomiserad pilotstudie (N=35) där effekten av CiPE utvärderades. Studien visade att 87% av deltagarna fullgjorde behandlingen och att deltagarna i CiPE hade signifikant (d=0.85) lägre grad av traumasymptom jämfört med kontrollgruppen efter behandlingen (Bragesjö, Arnberg, Särnholm, Olofsdotter Lauri, & Andersson, 2021). MB har också genomfört en större randomiserad kontrollerad studie (N=102) som utvärderade effekten av samma intervention i jämförelse med personer på väntelista (Bragesjö, Arnberg, Aspvall, Olofsdotter Lauri, Särnholm & Andersson, 2023). Resultaten visade på medelstora mellangruppseffekter (d=0.70) vid avslut av behandlingen och stora mellangruppseffekter (d=0.83) vid kontrollerad uppföljning en månad senare. Vidare utvärderas CiPE för närvarande i primärvården i Stockholms Läns Sjukvårdsområde (SLSO). Detta är viktigt steg för att utvärdera effekten av interventionen då den erbjuds i reguljärvård till personer som söker hjälp för sina symptom i detta sammanhang. Traumacentrum Karolinska (TCK) vid Karolinska Universitetssjukhuset är landets största, och Region Stockholms enda, verksamhet för omhändertagande av svårt fysiskt skadade patienter. År 2022 inkom 1152 vuxna (≥15 år) traumapatienter, av dessa hade 18 % svåra skador, 17 % allvarliga skador och 8 % var kritiskt skadade. Sammantaget utgjorde gruppen svårt skadade patienter eller värre 43 % av inkomna traumafall (N=495). De vanligaste skademekanismerna var trafikskada och fallskada följt av trubbigt våld (träffad av hårt föremål) och till sist penetrerande våld (skottskada, stickskada; Årsrapport Karolinska TraumaRegister, 2022). I en långtidsuppföljning av traumapatienter i Sverige (Wihlke et al., 2019) framkom att 20 procent hade signifikanta symptom på PTSD sex månader efter händelsen och att ungefär 16 procent skattade symptom på PTSD 12 månader efter händelsen. Detta innebär att ungefär 240 personer av de 1200 vuxna traumapatienter som inkommer till TCK årligen, riskerar att utveckla symptom på PTSD, upp till ett år efter den traumatiska händelsen. Att i ett tidigt skede upptäcka, bedöma och behandla de patienter som är i riskzonen att utveckla PTSD, kan bidra till att minska antalet personer som utvecklar psykisk ohälsa efter en traumatisk händelse. Vi ser det således som viktigt att erbjuda psykologisk bedömning och anpassade psykologiska interventioner i direkt anslutning till traumasjukvården, och att CiPE har potential att utgöra en behandlingsinsats som på ett effektivt sätt kan förbättra omhändertagandet av, och vara till direkt hjälp för, personer som har symptom på PTSD efter en traumatisk händelse. Bragesjö, M., Arnberg, F. K., Lauri, K. O., Aspvall, K., Särnholm, J., & Andersson, E. (2023). Condensed Internet-delivered prolonged exposure provided soon after trauma: a randomised trial. Psychological Medicine, 53(5), 1989-1998. Bragesjö, M., Arnberg, F. K., Särnholm, J., Lauri, K. O., & Andersson, E. (2021). Condensed internet-delivered prolonged exposure provided soon after trauma: A randomised pilot trial. Internet Interventions, 23, 100358. Roberts, N. P., Kitchiner, N. J., Kenardy, J., Lewis, C. E., & Bisson, J. I. (2019). Early psychological intervention following recent trauma: A systematic review and meta-analysis. European journal of psychotraumatology, 10(1), 1695486. Wihlke, G., Strömmer, L., Troëng, T., & Brattström, O. (2021). Long-term follow-up of patients treated for traumatic injury regarding physical and psychological function and health-related quality of life. European Journal of Trauma and Emergency Surgery, 47, 129-135. Årsrapport Karolinska TraumaRegister, 2022. Internt dokument, kan lämnas ut på begäran. Datan återfinns även i Svenska Traumaregistret (SweTrau) Årsrapport 2022 (https://rcsyd.se/swetrau/wp-content/uploads/sites/10/2023/05/A%CC%8Arsrapport-SweTrau-2022.pdf) |
| Urvalskriterier | Personen har erfarit en allvarlig händelse i enlighet med diagnoskriterium A för PTSD inom DSM5; personen har varit exponerad för en eller flera potentiellt traumatiserande händelser i form av faktisk eller upplevd död eller livsfara, allvarlig skada eller sexuellt våld och på grund av detta vårdats vid Karolinska Universitetssjukhuset. Den potentiellt traumatiserande händelsen, i enlighet med diagnoskriterium A för PTSD inom DSM-5, har skett inom två månader före behandlingsstart. Personen uppvisar åtminstone milda kliniska symptom på självskattningsskala PCL-5, vilket utgörs av en skattning över 10 poäng. Personen är över 18 år. Personen är folkbokförd i Stockholms län. Personen har skrivit på och godkänt deltagande i studien. |
| Sökord |
Akut stressreaktion, KBT, Trauma, Posttraumatisk stress |
| Tema/Funktion, Medicinsk Enhet | Tema Kvinnohälsa och Hälsoprofessioner, ME Medicinsk Psykologi |