Botulinumtoxinbehandling av spastisk muskulatur hos barn med cerebral pares. Metabola och kontraktila egenskaper i muskeln före och efter botulinumtoxininjektion
| Akronym | BTX muskel CP |
| Syfte | Barn med cerebral pares får ofta tilltagande felställningar i armar och ben som försvårar gång och handfunktion. En obalans av de spastiska musklerna gör att bl a fötterna kommer i spets och armbågarna böjs. Efter några år blir dessutom vadmusklerna och armbågsböjarna korta, vilket gör att det blir än svårare för barnen att sätta ner hälen vid gång, och att få full räckvidd då de använder händerna. Sedan slutet på 90-talet har vi på barn med CP givit botulinumtoxin injektioner i spastiska muskler, bl a i vaderna och i bicepsmuskeln i överarmen med målet i att barnen använder armen och går bättre. Botulinumtoxinet verkar endast i den muskel man injicerar, och gör muskeln övergående svag. Eftersom botulinumtoxineffekten går ur efter 3-6 månader måste barnen få upprepade injektioner under uppväxten. Från våra tidigare studier vet vi att ffa böjmusklerna hos barn med CP har förändringar i vad gäller muskelfibertyper, fiberstorlekar, motorproteiner och kärlförsörjning. Några förändringar liknar de man ser vid långvarig vila. Huruvida dessa förändringar är påverkbara med botulinumtoxinbehandling följt av sedvanlig träning är inte känt. |
| Urvalskriterier | Barn med CP remitteras på sedvanligt sätt för bedömning av behandling av tågång och/eller överdriven flexion i armbågen. Mottagande ortoped/handkirurg/barnneurolog tar emot barnen konsekutivt och bedömer om inklusionskriterierna är uppfyllda. Om så är fallet, och om föräldrar och barn ger sitt godkännande, ingår de i studien. Annars får de sedvanlig terapi, inklusive botulinumtoxinbehandling om det är indicerat. |
| Sökord |
cerebral pares, CP |
| Tema/Funktion, Medicinsk Enhet | Tema Barn-ALB, ME Högspecialiserad barnortopedi och barnmedicin |