Analys av anti-cytokin autoantikroppar - utökad diagnostik hos patienter som utreds för medfödd immunbrist
| Akronym | AUTOPID |
| Syfte | Bakgrund Helgenomsekvensering är ett viktigt diagnostiskt verktyg för att hitta orsaken till medfödda immunologiska sjukdomar. Det är dock bara i ca 30% av fallen där man kan påvisa en genetisk förklaring och idag återstår 70% av fallen att lösa. Därför är det viktigt att fortsätta att utveckla diagnostiken av dessa ovanliga och allvarliga fall. Under pandemin upptäckte man att ca 10% av svåra fall med COVID-19 hade autoantikroppar mot typ 1 interferon. Detta gjorde att kroppen blockerade sitt eget försvar mot virusinfektioner, med svår sjukdom som resultat. Man har även visat att autoantikroppar mot andra cytokiner kan förklara allvarliga infektioner, tex tuberkulos och invasiva stafylokockinfektioner. Idag saknas det möjlighet att detektera dessa autoantikroppar med kommersiella metoder och all tillgänglig diagnostik utförs via forskningslaboratorier. Om man hittar autoantikroppar finns verksam behandling i form av B-cellsdepletion (rituximab), som i stort sett botar patienterna. Vi vill nu testa en kommersiellt tillgänglig metod och jämföra den med en forskningsmetod för detektion av autoantikroppar mot cytokiner. Metod Under de senaste 10 åren har helgenomsekvensering av cirka 1000 patienter med misstanke om primär immunbrist utförts vid enheten för klinisk immunologi och transfusionsmedicin vid Karolinska Universitetssjukhuset. Av dessa är cirka 70% från region Stockholm (n=700). Vi uppskattar att ~30% (n=300) har lösts, och förväntar oss ett bortfall på ca 20% (n=200) på grund av logistiska skäl (prover kanske inte finns i biobanken eller andra skäl). Därför förväntar vi oss att kunna analysera anti-cytokin autoantikroppar på ca 500 tidigare insamlade plasmaprover lagrade på enheten för klinisk mikrobiologi vid Karolinska Universitetssjukhuset. Detta antal inkluderar de lösta fallen eftersom det inte är känt om det finns en högre risk för patienter med genetiska orsaker till primär immunbrist att bära på dessa autoantikroppar. Vi planerar också undersöka prover som samlas in under kommande år (ca 50-100 prov/år), vilket gör att totala antalet patienter under hela projektperioden kan bli upp mot 1500 prover. Autoantikroppar mot 23 olika cytokiner kommer att analyseras i en kommersiellt tillgänglig MILLIPLEX® multiplexanalys för Luminex®-plattformen (HCYTABG-17K). Parallellt kommer samma prover att analyseras för autoantikroppar mot ~150 cytokiner med hjälp av en tidigare etablerad bead-baserad anti-IgG-analys på Luminex FLEXMAP 3D-plattformen av Nils Landegrens forskargrupp vid Uppsala universitet. Resultaten kommer att jämföras mellan de två metoderna för att validera resultaten med MILLIPLEX-kitet och potentiellt identifiera ytterligare anti-cytokinautoantikroppar av intresse som inte ingår i den nuvarande 23-cytokinpanelen. Vidare, för att identifiera sjukdomsassocierade anti-cytokin autoantikroppar, kommer förekomsten och specificiteterna hos de autoantikroppar som finns hos patienter att jämföras med en tidigare analyserad frisk donatorpopulation från Milieu Interieur-studien samt med nyinsamlade och analyserade plasmaprover från friska blodgivare. Betydelse Tillgång till en ny analys av autoantikroppar kan leda till att fler patienter får rätt diagnos tidigare. Idag görs detta på forskningsbasis, vilket är dyrt, krångligt och långsamt. Vi kommer dessutom kunna jämföra den kommersiella metoden med en avancerad forskningsmetod genom att studera två kohorter, en selekterad från patienter med misstanke om medfödd immunbrist och en utvald från patienter med allvarliga virusinfektioner. |
| Urvalskriterier | Studien omfattar prover från patienter som utreds för misstanke om underliggande primär och/eller genetisk immunbrist |
| Sökord |
Anti-cytokinantikroppar, Immunbrist |
| Tema/Funktion, Medicinsk Enhet | Funktion Medicinsk Diagnostik, ME Klinisk immunologi transfusionsmedicin |