Kan stick i fingret ersätta blodprov i armen vid uppföljning av alkoholkonsumtion?

Nyhet 2026-10-15

Ungefär 780 000 personer i Sverige har ett skadligt bruk eller ett beroende av alkohol. De patienter som uppfyller kriterierna för alkoholberoende och får vård behandlas ofta genom en kombination av medicinska och psykosociala insatser. För att kunna följa patienternas framsteg i behandlingen tas blodprov som ska mäta såväl alkoholkonsumtion som hälsomarkörer för bland annat leverstatus och röda blodkroppar. Blodproverna tas relativt ofta vilket kan innebära obehag för den som är stickrädd, samtidigt som det kräver täta provtagningsbesök.  

Anders Helldén, överläkare på medicinsk enhet Klinisk farmakologi, och specialistläkare Therese Wennersten undersöker nu om det går att göra provtagningstillfällena lite lättare.

– För att få svar på hur alkoholkonsumtionen sett ut över tid tar Beroendecentrum prov för halten av alkoholmarkören fosfatidyletanol (PEth) i blodet. Idag tas provet genom ett venöst blodprov som tas i armen men vi vill nu i samarbete med Beroendecentrum se om det går att analysera blod från fingret i stället, säger Anders.

– Det som också skiljer sig från nuvarande metod är att blodet får torka in på ett filterpapper varifrån PEth extraheras på laboratoriet inför analysen. Att analysera torkade bloddroppar är i sig inget nytt, men vi vill undersöka om metoden fungerar lika bra för just PEth.

I studien ska även patienternas upplevelse av provtagningen analyseras.

– Inom beroendevården träffar vi ofta patienter som behöver ta blodprover med ganska täta mellanrum, alkoholberoende som står på läkemedelsbehandling är en av de grupperna. Det är också en grupp som ibland har annan beroendeproblematik där patientens vener blivit väldigt sköra. Att ta venösa blodprover kan i de fallen vara väldigt svårt och det kan kännas obehagligt för patienten, säger Joar Guterstam, överläkare vid Beroendecentrum Stockholm och professor vid Karolinska Institutet.

Som vid all provtagning är det också viktigt att det genomförs korrekt och att rätt mängd blod fångas upp vid provtillfället. Här spelar metodens användbarhet och personalens upplevelser stor roll. Två olika metoder för att samla upp blodet testas därför samtidigt.

– Eftersom PEth inte har analyserats via torkat blod tidigare testar vi två olika metoder för att fånga upp blodet på filterpapperet. På så vis vet vi vilken metod som ger bäst analysresultat och vilken metod som upplevs som enklast av personalen på provtagningsenheten. Det lägger en stabil grund inför ett eventuellt kliniskt införande, förklarar Anders.

Det torkade blodet kan även föra med sig fler fördelar i form av säkrare och enklare provhantering. När blodet har torkat in på pappret dör de flesta smittoämnen vilket skapar en säkrare provhantering för personalen. Samtidigt blir provet väldigt hållbart, torkade blodprover har mycket lång hållbarhet och klarar både temperaturväxlingar och transport väl.

– Provtagning hemma ingår inte i den här studien men får vi goda resultat kan det öppna för fler studier där patienten tar PEth-provet själv och skickar det med post. Potentiellt kan det även lägga grunden för fler studier där torkat blod används för att mäta andra vanliga hälsomarkörer, säger Anders.

– I nuläget analyseras de flesta markörer via venöst blod men kan vi öka antalet prover som kan analyseras via torkat blod kan vi underlätta för våra patienter. Då kan vi erbjuda ett till alternativ för de som är stickrädda, eller på annat sätt har svårt att lämna venösa prover, avslutar Anders.