Läkarstudenter effektiviserar klinisk prövning i nytt pilotprojekt

Nyhet 2025-09-29

Antalet kliniska läkemedelsprövningar har minskat under de två senaste decennierna och flera vanliga tidstjuvar inom klinisk forskning återfinns i det administrativa arbetet. För att frigöra mer tid behövs såväl nya arbetssätt som lösningar inom teknik som infrastruktur – något som utforskas inom flera olika projekt på sjukhuset. Ett av dem fokuserar på studenters kompetens och hur de kan stötta kliniska prövningar administrativt. Carl Johan Sundberg, dekan för KI Nord och inspektor för Medicinska Föreningen, var den som tog initiativet. 

– Studenter har länge bidragit i studier. Det vi vill åstadkomma nu är ett gemensamt, systematiskt arbetssätt för att fler studenter kan jobba med och lära sig om kliniska prövningar och medicinsk forskning, samtidigt som vi ökar takten i den kliniska forskningen, förklarar Carl Johan.

I projektet har Medicinska Föreningen vid Karolinska Institutet ansvarat för rekryteringen av två studenter till en klinisk prövning i samarbete med AstraZeneca. Studenterna har timanställts som forskningsassistenter på Karolinska Universitetssjukhuset och ingår i studieteamet på kliniken. Studien undersöker om patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) med etablerad hjärt-kärlsjukdom, eller hög risk för det, gagnas av en trippelbehandlingsinhalator med inhalationssteroid, jämfört med standardbehandlingen utan inhalationssteroid.

– Studien kräver mycket tid när man letar efter lämpliga studiedeltagare. Det är ett väldigt bra och lärorikt arbete för läkarstudenter som kommer in i hur klinisk forskning bedrivs på ett universitetssjukhus, tillsammans med ett läkemedelsföretag, säger Pontus Andell, specialistläkare på ME Kardiologi och ansvarig prövare för studien.

– Än så länge har det fungerat väldigt bra, det har frigjort en hel del tid för ordinarie personal så att vi har kunnat fokusera på andra delar av studien. Rekryteringsprocessen med Medicinska Föreningen var också mycket smidig, fortsätter han.

Från ax till limpa

Av de 21 studenter som sökte uppdraget, var det Nora Khatibi och Caroline Janback Ringbom som blev en del av studieteamet. De har varit med hela vägen från start och kommer förmodligen vara med till studiens avslut.

– Vi jobbar mycket med att hitta och inkludera patienter i studien, men vi får även delta i fysiska screeningbesök när det är möjligt. Något som har varit väldigt kul är att vi fått följa hela studieprocessen, vi var med i de allra första mötena med AstraZeneca, säger Caroline och tillägger:

– Alla parter har varit så välkomnande och varit måna om att det ska fungera för oss. De tycker också att vi verkligen bidrar och gör skillnad.

Flexibelt och lärorikt

Nora går just nu termin 8 och Caroline, som är onkologisjuksköterska i grunden, går termin 10.

– Att vi befinner oss i olika stadier av utbildningen har passat bra. Vi har olika mycket belastning vid olika tider, när den ena är i en intensiv fas, kan den andra ta lite mer tid i projektet, säger Caroline.

– Jag tycker också att jag lär mig väldigt mycket rent medicinskt, parallellt med studierna. Många av patienterna här är multisjuka och samtidigt som jag lär mig en hel del om KOL och hjärt-kärlsjukdom, så finns det en hel del andra sjukdomstillstånd som jag lär mig om samtidigt, förklarar Nora.

Studien pågår i ungefär ett år till och kommer vid avslut att ha pågått i tre år. Därefter väntar en utförlig utvärdering av pilotprojektet – men regelbundna avstämningar skvallrar om ett lovande koncept.

–  Vi har frågat både studieteamet och studenterna om feedback och alla är väldigt nöjda. Från vår sida har vi också varit tydliga med att det är prövaren som avgör vilka uppgifter som är lämpliga och hur de vill lägga upp arbetet, förklarar Poyan Shojaiyan, projektledare på AstraZeneca.

Just flexibilitet är en av framgångsfaktorerna som Nora och Caroline tar upp - en faktor Pontus varit mån om.

– Jag har varit noga med att de inte måste leverera ett visst antal timmar varje vecka. Jag minns själv hur det var som läkarstudent, så vi har lagt upp det väldigt fritt, säger Pontus.

Fler studenter kan få chansen

Beroende på förutsättningar och syfte kan behoven mellan kliniska prövningar skilja sig åt. Carl Johan utesluter inte att studenter från andra program kan bidra på liknande sätt framöver men understryker också vikten av att skynda långsamt.

– Det vi behöver fokusera på nu är att bygga upp en effektiv och hållbar modell för detta på Medicinska Föreningen. Därefter kan vi börja samarbeta med fler bolag och sjukhus, och börja titta på fler studentkategorier, förklarar han.

På frågan om de kan se klinisk forskning som en del av deras framtida karriär, svarar både Nora och Caroline ja. De är också måna om att projektet faller väl ut.

– Det vore så bra om det här fortsatte så att fler läkarstudenter får en chans att ta klivet in i forskning, för det är inte alltid lätt att göra det själv. Söker man en plats i en forskargrupp vill de oftast att man har tidigare erfarenhet och det är inte alla som har det, säger Nora.

Poyan ser också att det finns goda förutsättningar för att skala upp konceptet.

– Projektet har rönt intresse från kliniker både inom och utanför Karolinska Universitetssjukhuset vilket talar för att vi har ett vinnande koncept och att det skapar ringar på vattnet. Detta är inte heller kopplat till just Region Stockholm eller AstraZeneca - kan arbetssättet spridas till andra delar av landet gynnas både studenter och patienter i hela Sverige, avslutar Poyan.