Konferensen Collaboration in Science fortsätter bygga broar mellan preklinisk och klinisk forskning

Nyhet

Den 21-22 november gick konferensen Collaboration in Science av stapeln för andra gången. Drygt 450 forskare samlades vid Campus Flemingsberg under två dagar för att ta del av den senaste forskningen.

Konferensen inleddes av Matti Sällberg, dekan för KI Syd, Annika Bergquist, överläkare/professor och sajtföreståndare vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge samt Olof Akre, forsknings- och utbildningsdirektör vid Karolinska Universitetssjukhuset. Collaboration in Science genomfördes första gången 2022 och årets program har en ännu starkare klinisk inriktning än tidigare, med föreläsningar på teman som:

  • Implementation of AI in care - risks and opportunities
  • Senescence across ages
  • Preparedness for future pandemics
  • Clinical application of tracing methods to understand disease
  • How to obtain top grants: lessons learnt from recent grant awardees
  • Clinical challenges and new therapies in hematological diseases

– Vi fokuserade på att utforma programmet efter både vårdens perspektiv på forskning, och grundforskningens perspektiv. Det är så viktigt att kliniska forskare måste få tid för att få gå på den här typen av konferenser, det behöver prioriteras mer, förklarar Annika Bergquist.

Matti Sällberg och Annika Bergquist

Av de drygt 450 anmälda deltagarna var det många som trotsade vinterns första, ymniga snöfall och var på plats när konferensen inleddes på torsdagen.

– Vi fick flera förfrågningar om vi kunde ha det på länk men det tycker vi motverkar syftet, säger Annika.

– Som namnet antyder är hela tanken med konferensen att forskarna ska exponeras för både andras forskning och infrastrukturer, så att fler samarbeten kan starta, tillägger Matti.

För att framsteg inom grundforskning snabbare ska komma patienten till nytta är samarbeten mellan prekliniska och kliniska forskare grundläggande. Och vid Campus Flemingsberg finns det särskilt goda förutsättningar för det.

En av konferensens många föreläsningar

– Förutom starka forskningsmiljöer som Neo-huset och ANA Futura finns det ett unikt fritt flöde mellan Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. De sitter i stort sett ihop, det är bara en glasdörr som skiljer dem åt, förklarar Matti.

– Konferensen ska också visa på goda exempel. Man kan ha en bra idé utan veta hur man tar det vidare till patienterna och här presenteras många goda exempel på hur man kan göra. Det är viktigt att inte låta upptäckten stanna i labbet, testa om det går att ta vidare – det behöver inte vara så krångligt som man tror, avslutar Matti.

Ett av konferensens många exempel på translationell forskning presenterades av Gabriel Oniscu, transplantationskirurg vid Karolinska Universitetssjukhuset och chef för enheten för transplantationskirurgi på CLINTEC, Karolinska Institutet. En del av hans forskning rör senescens, cellåldrande, med fokus på hur organens åldrande kan motverkas vid transplantation. I dagsläget är de flesta donatorer äldre vilket innebär att yngre patienter får äldre organ, något som påverkar utfallet av transplantationer negativt.

–  I prekliniska studier har vi sett att det går att förbättra utfallet med hjälp av läkemedel som reducerar senescens. De transplantationer som utfördes med läkemedlet fick samma utfall som om en ung mottagare fått organ från en ung donator. Vi vill nu fortsätta med stora djurmodeller för att sedan gå vidare till en randomiserad klinisk prövning, förklarar Gabriel.

Gabriel Oniscu

För att ytterligare stärka forskningen och underlätta övergången till den första kliniska prövningen pågår samtidigt forskning på mänskliga organ som donerats till forskning. Med hjälp av ny teknik kan organ bevaras utanför människokroppen och vara fullt fungerande i upp till två veckor.  

– Det är egentligen ”an organ in a box” där vi kopplar organet till ett konstgjort system av slangar som innehåller en blandning av blod, läkemedel och andra vätskor, vilket efterliknar den mänskliga miljön. På så vis kan vi testa nya läkemedel och terapier i mänsklig vävnad utan någon risk för biverkningar.

– Potentiellt skulle vi kunna minska bördan för patienten, som inte behöver en ny transplantation, men även minska bördan för hälso- och sjukvårdsystemet då transplantatet håller längre, säger Gabriel.

 

Collaboration in Science arrangeras av Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset tillsammans med Center for Innovative medicine, CIMED.