Barntumörbanken grundläggande för fler riktade cancerbehandlingar till barn

Nyhet 2024-12-02

Sedan 1 maj i år helgenomsekvenseras alla misstänkta fall av barncancer som klinisk rutin. Det innebär att både tumörens och barnets arvsmassa analyseras vilket bidrar till underlaget som fastställer cancertyp och val av standardbehandling. Skulle standardbehandlingen inte fungera kan analyserna i vissa fall även ge information om en alternativ eller experimentell behandling kan vara effektiv. Precis som alla medicinska framsteg har rutinen förgåtts av flera års forskning och utvärdering, och där har Barntumörbankens arbete spelat en viktig roll.

– Barntumörbanken har använt helgenomsekvensering sedan 2015 inom ramen för ett forskningsprojekt. Vi är också involverade i Genomic Medicine Sweden Barncancer (GMS Barncancer) som började helgenomsekvensera i klinik under 2021. Även det började som en studie och har nu övergått till klinisk rutin, dock sparas alla genererade data fortfarande i Barntumörbanken efter samtyckesinhämtning, säger Johanna Sandgren, enhetschef för Barntumörbanken, och disputerad inom cancergenomik.

Helgenomsekvensering är inte heller de enda metoderna som används. Genom metyleringsanalyser kan modifikationer på DNA:t identifieras, vilka i sin tur reglerar vilka gener som är aktiva. Med hjälp av en algoritm ger sedan metyleringsanalysen svar på vilken subtyp av tumör det är, vilket särskilt används vid hjärncancer. Det är också diagnostiken som har gynnats mest av de framsteg som GMS Barncancer har gjort inom precisionsmedicin.

– Det kan som jag förstår finnas mer att önska gällande behandlingsval och informerat underlag för särskilda fall med sämre prognos. Vi vet nu ofta vad barnet har för typ av cancer och vilka mutationer som finns presenterade men det kan saknas en riktad behandling. Här krävs än mer forskning på flera vis, på Barntumörbanken kommer vi till exempel börja analysera proteiner storskaligt i tumörerna för att öka den biologiska kunskapen, det är även proteiner många nyare specifika läkemedel riktas mot, förklarar Johanna.

Barncancer skiljer sig också från vuxencancer. Cancerdiagnoser hos barn som uppstår under utvecklingen beror ofta på andra genetiska avvikelser i tumören jämfört med vuxna, livsstilsfaktorer som påverkar vuxna påverkar inte barncancrar och patientgruppen är i sig mycket mindre.

– Jag hoppas också att än fler barncancerpatienter kan få delta i kliniska prövningar och jag vet att många inom professionen arbetar hårt för detta. Det är förhållandevis få barn som får cancer men det innebär också att det krävs internationella kliniska prövningar för att inkludera tillräckligt många barn. Man hoppas nu att den nya genetiska informationen kan användas till att matcha fler barn till internationella prövningar och på sikt öka tillgången till läkemedel för dem.

I nuläget pågår 22 forskningsprojekt, samt ett antal kliniska studier, över hela landet med koppling till Barntumörbanken. Tillsammans sträcker de sig från basforskning till nya terapier där majoriteten har en precisionsmedicinsk inriktning.

– Jag ser Barntumörbanken som en resurs för forskare. Bankens genetiska data, provmaterial och tillhörande hälsodata möjliggör projekt som ofta blir precisionsmedicin. Framöver kommer vi fortsätta att förbättra ansökningssystem och datauttag så vi kan minska administrationen för forskarna så långt det går. Dock utan att tumma på att endast forskningsstudier med relevant etiktillstånd, efter prövning och avtalsupprättande får tillgång till prover och data, säger Johanna.

En av forskarna som har använt Barntumörbanken är Petter Brodin, barnläkare vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus och professor i pediatrisk immunologi vid Karolinska Institutet. I studien Immunsystems Against Cancer In Children (ISAC) har han och hans forskargrupp inkluderat över 300 barn på barncancerenheten på Astrid Lindgrens Barnsjukhus för att kartlägga hur barns immunsystem fungerar vid cancersjukdom och behandling.

– Vi vet att immunsystemet spelar en kritisk roll vid cancersjukdomar och det har utvecklats många nya läkemedel som aktiverar immunsystemet mot cancer, så kallad immunoterapi. Men barn har inte gynnats av det här, förutom leukemi till viss del. Det beror på att vi inte förstår hur barns immunsystem skiljer sig från vuxnas och hur barns immunsystem reagerar mot cancrar som barn drabbas av, förklara Petter.

Petter forskningslabb utvecklar nya tekniker för att kartlägga själva immunsystemet men de är också intresserade av vad som händer i själva tumören och det är här Barntumörbanken kommer in.

– Barntumörbanken har varit en fantastisk resurs för oss. Med hjälp av den stora mängd data som finns om tumörerna kan vi jämföra vad som händer i tumören, med vad som händer i blodet, immunsystemet och kroppen som helhet.

– Vi kan också titta på skillnader mellan barn med olika cancerformer, om de har många mutationer eller inte, om tumören är inflammerad, om det finns mycket vita blodkroppar i tumören eller inte. Allt detta har betydelse och vi har kunnat kartlägga det här för första gången - det har aldrig gjorts förut, tillägger Petter.  

Barntumörbanken får prover, och samtycke, från 90 % av de svenska patienterna med en så kallad solid tumör, vilket innebär att banken i princip är populationsbaserad. Tillsammans med validerade analysverktyg och standardiserade arbetssätt skapar det mycket goda förutsättningar för tillförlitliga och representativa forskningsresultat.

– Barntumörbanken har funnits i nästan 15 år och eftersom vi har så hög täckningsgrad kan det även bli möjligt att studera de väldigt ovanliga sjukdomarna. Vi har både prover och data som går att koppla till register och det finns väldigt få liknande nationella barntumörbanker i världen, säger Johanna.

Karolinska Universitetssjukhuset är forskningshuvudman för både Barntumörbanken och GMS Barncancer som finaniseras av Barncancerfonden och Socialdepartementet. Arbetet genomförs i nära samarbete med Karolinska Institutet, SciLifeLab och andra sjukhus. 

– Ett av skälen till att arbetet fungerar så väl är att vi har ett så stort nätverk. Jag är väldigt tacksam till alla som bidrar, både medarbetare och andra sjukhus, men framför allt till alla patienter och anhöriga, säger Johanna.