Dagens kunskapsläge om covid-19-vaccin

Nyhet 2021-02-08

Det finns flera syften med covid-19 vacciner. Dels att hindra infektion, kontrollera spridning samt att hindra sjukdom, lidande och död. Dessutom skapas ett långsiktigt skydd mot SARS-CoV-2 och framtida coronavirusutbrott.

- Framtagandet av de godkända vacciner som finns tillgängliga idag har gått rekordsnabbt, och det beror på att när arvsmassan för SARS-CoV-2 sekvenserades i mitten av januari 2020 så hade vi 17 års forskning på SARS i ryggen som vi kunde använda. När vi vet arvsmassan för ett virus kan vi sätta upp diagnostik, utveckla vaccin och även ta fram nya läkemedel, säger Matti Sällberg.

Flera olika läkemedelsföretag och forskare världen över påbörjade framtagning av vaccin i ett tidigt skede. Designen för att ta fram vaccinen sattes upp under januari, baserat på tidigare vaccintekniker (RNA, adenovirus och DNA). Efter djurstudier på mus och apa startade kliniska prövningar i mars 2020, då vaccinet testas på människor i olika faser. Över 30 000 personer har testats för Pfizer och Modernas vaccin.

Effekterna av de olika vaccinerna, utifrån prekliniska studier, visar att mRNA-vaccinerna (Pfizer och Moderna) ger 94-95 procent skydd mot covid-19, medan adenovektorvaccin (Astra Zeneca) ger 60 procent skydd efter två doser av standarddos. Viktigt att notera är att för alla dessa vaccin så har vissa mutationer hos virus en varierande inverkan, och som det verkar nu kanske mest på Astra Zenecas vaccin, enligt Matti Sällberg.

- En nackdel med mRNA-vaccinerna är att de måste transporteras och lagras i -20 till -70 frysar. Adenovektorvirus kan förvaras i kylen med smidigare hantering, och kan produceras i större skala till lägre kostnad, säger Soo Aleman.

För mRNA-vaccinerna gäller att två doser skall tas med 21-28 dagars mellanrum, för Pfizers respektive Modernas vaccin.

- Man bör räkna med att känna av biverkningar, då det är vanligt och kan vara påtagliga 1-2 dagar efter injektionen. Biverkningar är ännu vanligare efter andra dosen. Det kan vara svullnad och smärta vid injektionsstället, hög feber, frossa, ledsmärta och trötthet, säger Soo Aleman.

Kunskapsläget för vaccinering av immunhämmade patienter baseras på studier av andra vaccin i denna patientgrupp samt risken för svår eller dödlig covid-19.

- Patienter med nedsatt immunförsvar svarar generellt sämre på vaccin än friska. Det finns dock studier på cancer- och transplantationspatienter som visar att influensavaccin ger ett skydd mot svår influensasjukdom, minskar risken för att cancerbehandlingar måste uppskjutas eller avbrytas och minskar behovet av sjukhusinläggning och dödlighet. Baserat på detta kan vi anta att även vaccin mot covid-19 kan ha liknande effekter, säger Per Ljungman.

- Då patienter som är immunosupprimerade har en ökad risk för svår och även dödlig covid-19 så bör dessa patienter vaccineras snarast möjligt. Även behandlande personal bör vaccineras samtidigt, säger Per Ljungman.

Utöver de tre vaccinerna som redan är godkända finns fler vaccinkandidater som väntar på godkännande. Det har hittills inte kommit några rapporter på ovanliga allvarliga biverkningar.

- Det ser mycket lovande ut! Frågeställningar framåt är dock hur virusets evolution kommer att påverka vaccineffekten och vad som egentligen skyddar; antikroppar, T-celler eller en kombination? Den lite förvånande stora effekt som mutationer har på antikroppsvaret talar för att antikroppar har en central roll för skydd, säger Matti Sällberg.