Lägre dödlighet för sjukhusvårdade covid-19 patienter

Nyhet

Den procentuella dödligheten för sjukhusvårdade covid-19-patienter i Sverige sjönk under våren, och har under hösten stabiliserat sig på en lägre nivå. - Orsaken till den ökande överlevnaden är inte helt klarlagd, men sannolikt beror den på en kombination av flera orsaker, säger Kristoffer Strålin, infektionsläkare på Karolinska Universitetssjukhuset och som varit med och tagit fram nationella resultat över tid på Socialstyrelsen.

Under perioden 1 mars till 30 november 2020 har sammanlagt 23 464 patienter med covid-19 vårdats på sjukhus runt om i landet, enligt Socialstyrelsens sammanställning. Dödligheten inom 14 dagar från inläggning har i hela gruppen under dessa månader legat på 12,3 procent men under våren, sommaren och hösten har den mer än halverats. För de som lades in i mars låg dödligheten på 19,5 procent för att i november ha sjunkit till 8,7 procent. Dödligheten inom 60 dagar har visat ett snarlikt mönster för perioden mars till september.

Kristoffer Strålin, infektionsläkare på Karolinska Universitetssjukhuset och som varit med och tagit fram nationella resultat över tid på Socialstyrelsen.

Andelen patienter som vårdades på intensivvårdsavdelning (IVA) har också sjunkit från 19,5 procent, för dem som lades in i mars, till 7,5 procent för dem som lades in i november. Bland IVA-vårdade patienter har andelen som erhållit invasiv respiratorvård minskat från 93 procent i mars till 53 procent i november.

Det bör noteras att data för november månad inte är helt kompletta.

Anledningarna till förbättringarna är sannolikt flera

Kunskapen om covid-19 och erfarenheterna kring hur patienterna bör vårdas har snabbt blivit bättre. En viktig förbättring är förändringar av andningsvården och syrgasbehandlingen.

-Vi har fått ökad förståelse för hur lungorna fungerar vid covid-19 och vet idag att många patienter med högt syrgasbehov kan behandlas med högt syrgasflöde in i näsan med så kallad högflödesgrimma och genom att ligga på mage. Därmed kan vi ofta undvika att lägga dem i respirator, förklarar Kristoffer Strålin.

Läkemedelsbehandlingen har också blivit bättre. Det uppmärksammades tidigt under pandemin att patienter med covid-19 har hög risk för utveckling av blodproppar i framför allt vener, men även i artärer.

-Den rutinmässiga behandlingen med blodförtunnande läkemedel i höga doser hos svårt sjuka covid-19-patienter som infördes under våren har sannolikt bidragit till det förbättrade utfallet. Kortison har sannolikt också bidragit, då detta läkemedel visat sig öka överlevnaden vid syrgaskrävande covid-19, och därmed blivit en viktig del i behandlingen, säger Kristoffer Strålin.

Karolinska Universitetssjukhuset var tidiga med att införa kortison-behandling vid allvarlig covid-19. Sedan mitten av sommaren har Karolinska Universitetssjukhuset också tillgång till läkemedlet Remdesivir som har visat visst förbättrat utfall om det ges tidigt i sjukdomsförloppet till sjukhusvårdade patienter med syrgasbehov.

- En viktig bidragande orsak till det förbättrade utfallet under pandemin är sannolikt också en ökad medvetenhet hos allmänheten, som gjort att patienter har sökt vård under ett tidigare skede av sjukdomsförloppet, säger Kristoffer Strålin.

Statistik från: Socialstyrelsens nationella covid-19-databas.