I huvudet på en chefläkare

Nyhet 2019-11-27

"Vi är väl riggade för kris- och katastrofhändelser, här finns en organisation och händelserna inträffar sällan. Samtidigt görs hela tiden ansträngningar för att hitta sängplatser och säkerställa god vård för varje patient. Frågor där varje medarbetares insatser spelar en jättestor roll för att bibehålla kvalitet och patientsäkerhet.

Det säger chefläkare Filippa Nyberg och lägger ifrån sig sin telefon på bordet mellan oss, medan hon kollar ljudet så hon inte missar ett eventuellt joursamtal.

Tillsammans med sjukhusets två övriga chefläkare går hon på ett rullande jourschema där hon kan bli uppringd i ärenden kring allt från telefonitrassel, problem med värme i byggnaderna, IT-störningar och större avvikelser i vården där någon patient har farit illa, till vårdhygien- och smittskyddsfrågor liksom händelser i samhället där sjukhusets resurser behövs.

Men det är för de betydligt mindre rubrikknipande frågorna hennes engagemang är störst:

– Det är i det dagliga arbetet vi verkligen kan göra skillnad för patienterna. Genom att våga ta upp problem och identifiera risker, lära av misslyckanden och nära-ögat-händelser, hålla på kläd- och hygienregler och andra riktlinjer kan vi spara både lidande, vårddygn, sängplatser och pengar säger hon.

Systemet består av 16 000 individer som arbetar i samspel med teknik och organisation.

I grunden handlar chefläkaruppdraget om att stå för den medicinska kompetensen bakom övergripande beslut och processer på sjukhuset.

– Kärnverksamheten är sjukvård, då går det inte att styra enbart efter ekonomi, utan kunskap om vårdens innehåll och syfte måste vara med när man leder och styr ett sjukhus. Vi möter ofta frågeställningar inom vetenskap, utbildning, etik och kvalitet, förklarar Filippa Nyberg.

Bland annat har chefläkarna en tillsynsfunktion där de ansvarar för att följa upp sjukhusets ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet, i enlighet med lagar och regler.

– Att vi gör det vi ska helt enkelt. Vården är väldigt säker, men det händer att det inte blir bra. Då är det vår skyldighet att ta reda på vad som har hänt, lära av det och förebygga så det inte händer igen, säger hon.

Det handlar inte om att peka ut individer som har gjort fel, poängterar Filippa Nyberg, utan om att förstå hur systemet felade.

– Ett svårt jobb, för systemet består av 16 000 individer som arbetar i samspel med teknik och organisation, säger Filippa Nyberg och fortsätter:

– Man brukar tala om orsaksutredningar på systemnivå. När man utreder och analyserar en händelse, kan det nämligen först synas som om en person gjorde fel, men utredningen visar ofta att felet som måste åtgärdas ligger i IT-system, bristande kommunikation och kultur, eller andra bakomliggande faktorer.

Filippa Nyberg betonar också betydelsen av god patientsäkerhetskultur. Att alla måste våga berätta om fel som inträffat, likaså om när det var nära ögat och ändå blev rätt.

– Människor i sjukvården är ofta väldigt duktiga på att göra rätt, trots att det finns risker i organisation och teknik. Trots allt så gör vi rätt större delen av gångerna, säger hon.

Landningen av ett trafikjetplan på Hudsonfloden brukar tas som exempel:

– Den piloten följde inte sina riktlinjer, utan landade flygplanet på floden, mot sina direktiv. Men alla överlevde, så landningen var helt rätt sak att göra. Frågan vi ska ställa oss är hur folk tänkte när de räddade en svår situation, säger Filippa Nyberg.

Historiskt, menar hon, finns det i hälso- och sjukvården en gammal tradition av att det är skamligt att göra fel, något man inte pratar om. Men det är viktigt att chefer och ledare tillsammans med sina medarbetare berättar om avvikelser, ventilerar misstag, för att lära sig.

– En miljö där man vågar ta upp problem och risker för patienterna är en del av en god patientsäkerhetskultur, och är bland det viktigaste att bygga, poängterar Filippa Nyberg och fortsätter:

– Mycket viktigt är att ledningen efterfrågar patientsäkerhetsarbetet hela vägen från sjukhusdirektören och utåt i organisationen. I så kallade patientsäkerhetsdialoger kan ledningen exempelvis fråga efter vad nästa avvikelse kan komma att bli, något medarbetarna oftast har en klar uppfattning om. Ett sånt samtal visar att man har en kultur där misstag används i ett lärande för att förebygga vårdskador.

Cirka tio procent av våra patienter får en vårdrelaterad infektion.

Filippa Nyberg, som är docent och specialistläkare i dermatologi, går ofta tillbaka till sina rötter i rollen som chefläkare. Genom att fysiskt vara på plats på sjukhusets båda sajter, Huddinge och Solna, besöka akutmottagningarna, tala med medarbetare och även titta på verksamheterna ur patientens perspektiv.

– Vi har ett patient- och anhörigråd på sjukhuset som är en väldigt stark tillgång. Vi vill utveckla arbetet med patientinflytande där, säger Filippa Nyberg.

En annan av hennes roller är som ordförande för Karolinskas Infektionskontrollråd, tidigare Hygienrådet. Där finns bland annat representanter för Vårdhygien och Smittskydd och gruppen koordinerar Karolinskas arbete med att ständigt utveckla det förebyggande arbetet.

Vårdskador på sjukhus är ofta läkemedelsrelaterade, exempelvis på grund av förväxlingar av preparat, men här finns även fallskador och trycksår. En stor grupp vårdskador är vårdrelaterade infektioner:

– Dessa kostar både i lidande för patienter och i pengar. Cirka tio procent av våra patienter får en vårdrelaterad infektion, och även om vi inte kan förebygga alla, då det gäller mycket känsliga och svårt sjuka patienter, så är varje infektion vi kan förebygga en vinst. Det är en pedagogisk utmaning att förstå att det är i det dagliga arbetet som vi kan spara vårddygn, sängplatser, lidande och pengar, säger Filippa Nyberg.

Det regionala målet för vårdrelaterade infektioner är sju procent. En nollvision däremot, skulle medföra andra problem för ett högspecialiserat sjukhus som Karolinska, där bland annat antibiotikaresistens är en riskfaktor.

– Vi har höga siffror, vilket delvis beror på att våra patienter är så sjuka att de lättare drar på sig infektioner på grund av nedsatt immunförsvar. Men vi kan absolut närma oss det regionala målet om vi fokuserar på att göra det. Här spelar varje medarbetares insatser roll, liksom ledningens engagemang.

Hur hålls hygienreglerna efter bäst?

– Det är viktigt att var och en tar sitt ansvar. Jag har väldigt svårt att acceptera att vi inte ser förbättring över tid. Visst, här finns stress och störande moment, men så är det på sjukhus. Vi måste hjälpas åt att hålla säkra rutiner som basala hygien- och klädregler ändå. En väg är att ta patienterna till hjälp. Får patienterna veta vad vi förväntas göra så kan de påminna oss om vi glömmer någon gång.

När blir ditt jobb riktigt svårt?

– Vid allvarliga patientskador när något har gått fel, när man ska träffa familjen och medarbetare som också har farit illa. Det är sånt som engagerar mest känslomässigt, samtidigt som det också känns väldigt väsentligt att dela med sig av riktiga historier som kan ge insikter och förändrat beteende.

När är det riktigt härligt?

– När man ser och kan bidra till utveckling och lärande, allt som går framåt och den arbetsglädje som finns ute i verksamheterna. Då är det roligt att jobba!