Försämrad prognos för Karolinskas ekonomi - men åtgärder börjar ge effekt

Nyhet 2019-09-19

- Läget är besvärligt, men de snabba åtgärder vi satte in i våras börjar nu ge effekt - exempelvis börjar personalkostnaderna vända neråt tack vare anställningsstoppet. Samtidigt sätter vi in mer långsiktiga åtgärder som tar tag i grundorsakerna till den dåliga ekonomin. Men vi har en lång väg kvar och kraftigare åtgärder kommer att krävas, säger sjukhusdirektör Björn Zoëga.

Karolinskas resultat till och med augusti i år är -1,2 miljarder kronor och resultatprognosen för 2019 uppgår till cirka -1,6 miljarder kronor.

En av huvudorsakerna till resultatet är att bemanningen och därmed kostnadsramen inte anpassats till det mindre men mer högspecialiserade uppdraget. Dessutom medför det högspecialiserade uppdraget ökade kostnader för läkemedel och material.

Både kort- och långsiktiga åtgärder sätts in

Karolinska sjösatte redan vid årsskiftet ett åtgärdsprogram där verksamheterna skulle minska sina kostnader. Trots att över 300 miljoner kronor har sparats på detta sätt så uteblir nettoeffekten i resultatet.

Sjukhusdirektören tillsatte därför ett sjukhusövergripande åtgärdsprogram under våren. Bland annat infördes ett anställningsstopp, och ett varsel på 550 administrativa tjänster lades. Nu börjar effekter av detta synas och antalet medarbetare har minskat med nästan 400 personer jämfört med förra året.

Utöver detta finns åtgärder som ska ta tag i grundorsakerna till den dåliga ekonomin – till exempel att anpassa bemanningen till det mindre vårduppdraget, att flytta ihop i de nya lokalerna så att gamla lokaler kan lämnas samt att ha striktare riktlinjer för inköp, IT och materialförbrukning.

Sjukhusledningen tittar fortlöpande på nya åtgärder och kraftigare åtgärder kommer att behövas.

- Man vänder inte ett sjukhus av Karolinskas storlek på några månader. Vi har mycket jobb kvar att göra och vi jobbar målmedvetet för att faktiskt ta tag i grundorsakerna, säger Björn Zoëga.