Om väntetider på Karolinska

Nyhet

På Karolinska ökade väntetiderna under 2016 och fram till hösten 2017, beroende på såväl bristande operationskapacitet som brist på vårdplatser. Olika åtgärder och samarbeten över gränser har haft effekt och Karolinskas totala köer minskar sedan årsskiftet. För närvarande väntar cirka 7200 patienter på operation på Karolinska, vilket är cirka 1500 färre än i januari 2018.

Landstingets framtidsplan ger Karolinska Universitetssjukhuset ett större uppdrag än övriga sjukhus i Stockholm när det gäller att utföra planerade operationer och ingrepp. 2018 är ett utmanande år för Karolinska då många av de förändringar som planerats ska genomföras.

Antalet akuta patienter minskar, genom att den öppna vuxenakutmottagningen i Solna stängts och en intensivakut har öppnat, dit bara de allra svårast sjuka och skadade patienterna ska komma. Införandet av Intensivakuten innebär därför att Karolinska i Solna kan fokusera mer på de planerade operationerna och risken för strykningar av ingrepp p.g.a. prioritering av mer akut vård minskar.

Samtidigt skapar det minskade akutkirurgiska flödet utmaningar vad gäller att upprätthålla kompetens och resurser för traumauppdraget. Något som kommer att utvärderas ytterligare under sommaren.

Alltid medicinsk prioritering

Karolinska arbetar alltid utifrån medicinsk prioritering när en patient ska få vård. Det innebär att akuta patienter och patienter med tillstånd som inte kan vänta, till exempel cancer, samt ingrepp som bara görs på Karolinska, prioriteras.
Väntetider rapporteras varje dygn
Varje dygn rapporteras antalet väntande på nybesök, operation och behandling automatiskt till Centrala Väntetidsregistret. Cancertillgängligheten rapporteras i INCA, ett separat register inom ramen för arbetet med standardiserade vårdförlopp inom Regionalt Cancercentrum.

Väntetider på cancerbehandling

När det gäller väntetider till canceroperationer normaliserades väntetiderna under hösten 2017, efter ett ansträngt läge under sommaren. Tillgängligheten för cancerpatienter som ska opereras bedöms nu vara medicinskt acceptabel och kontrollen över cancerkön på sjukhuset är god.

Målsättningen är att operera patienter med cancer med så korta ledtider som möjligt. Cancerkön följs fortlöpande inom respektive verksamhet för att säkerställa att väntetiderna hålls inom medicinskt acceptabla intervall, vilka kan variera beroende på diagnos och planerad åtgärd. Kompletterande central uppföljning görs veckovis för att tidigt kunna identifiera risk för kapacitetsbrist.

Väntetider till hjärtoperation

Karolinska samarbetar med vårdgivare i Örebro och Norge för att korta väntetiderna till hjärtoperationer, och kön till hjärtoperationer har nu minskat markant. I november 2017 hade nästan 100 patienter väntat över 90 dagar. Genom externt samarbete och nya interna arbetssätt så har denna siffra nu minskat till 21, trots ett ökat inflöde senaste året. Dessa extra operationer finansieras av landstingets särskilda tillgänglighetssatsning (se fakta nedan).

 

Åtgärder för att minska väntetiderna

Nedan finns en översikt över de åtgärder som vidtas på Karolinska för att minska väntetiderna.

1. Minska behoven

- Vissa patientgrupper ska överföras till andra vårdgivare enligt Framtidsplanen för hälso- och sjukvård.

- Fler behandlingar och operationer utförs i dagvård och leder till att fler vårdplatser frigörs

2. Öka kapaciteten

- Satsning på att ge operationssjuksköterskor betald utbildning. 16 nyutbildade operationssjuksköterskor blev färdiga i maj och har börjat arbeta i Karolinskas operationsverksamhet.
- Fler sjuksköterskor behövs för att hålla fler vårdplatser öppna och genomföra operationer. Ett program för att rekrytera och få fler sjuksköterskor att stanna längre inom Karolinska har därför startat.
- Ersättningsnivåer och arbetstider, betald vidareutbildning, arbetsmiljö samt kompetensstegar och nya karriärvägar ses över för att öka attraktionskraften hos Karolinska som arbetsplats.
- Karolinska samarbetar med andra sjukhus inom landstinget och från andra landsting, samt övriga Norden, för att de ska hjälpa till att operera patienter från Karolinskas kö. För detta har landstinget skjutit till pengar till akutsjukhusen som bland annat används för att bekosta operationer av patienter från Karolinskas köer hos andra vårdgivare.

3. Använda befintlig kapacitet effektivare

- Patienter som har fått vård och inte längre behöver Karolinskas resurser får fortsatt vård inom geriatrik, rehab eller ASIH
- Genom effektivare rond-, inskrivnings- och utskrivningsrutiner kan vårdtider kortas med bibehållen kvalitet
- Karolinska samarbetar med kommunerna, så att färdigbehandlade patienter snabbare kan återgå till hemmet.

4. Prioritering

– Målsättningen är att alltid prioritera utifrån varje patients medicinska behov. Särskilt fokus läggs på de områden där Karolinska är ensamutförare samt canceroperationer och barnkirurgi. Vår målsättning är att Karolinskas resurser alltid ska användas till de som mest behöver dem.

Fakta väntetider

- För närvarande väntar cirka 7200 patienter på operation på Karolinska, vilket är cirka 1500 färre än i januari 2018. Av de 7200 har 1400 patienter medicinskt orsakad väntan och drygt 900 patientvald väntan. Av resterande ca 4900 patienter är det knappt 1500 som har väntat över 90 dagar.

- 56 hjärtpatienter har hittills i år opererats på andra sjukhus, varav 18 i Norge.

- I landstingets särskilda tillgänglighetssatsning har 280 miljoner kronor avsatts till akutsjukhusen under 2018 för att förbättra tillgängligheten. Karolinska får debitera hälso- och sjukvårdsförvaltningen för kostnader för godkända tillgänglighetssatsningar, framför allt remittering av patienter för snabbare operation hos extern vårdgivare men även extrainsatser som t.ex. lördagsoperationer på Karolinska med personal som arbetar extra. Hittills i år har ca 390 patienter remitterats till andra vårdgivare inom ramen för satsningen och ytterligare ca 365 opererats hos annan vårdgivare, men av kirurg från Karolinska, totalt alltså drygt 750 patienter.