Åtgärder för att förbättra operationskapaciteten för Karolinskas cancerpatienter sedan sommaren 2017

Nyhet

Sedan sommaren 2017 har åtgärder vidtagits på Karolinska för att förbättra operationskapaciteten och effekter av dessa syns på de nu aktuella väntetiderna.

Den 29 maj presenterade Anders Milton sin utredning om kapacitetsbristen för vissa typer av operationer på Karolinska Universitetssjukhuset sommaren 2017. Sedan sommaren 2017 har många åtgärder vidtagits för att förbättra läget inför sommaren 2018.

Annika Tibell, biträdande sjukhusdirektör och operativ direktör.

- Vi har ökat den centrala koordineringen och uppföljningen av kapaciteten samt förbättrat vår databearbetning så att vi får tidigare och tydligare signaler på våra väntetider. Satsningen på att ge operationssjuksköterskor betald utbildning börjar också ge effekt. 16 nyutbildade operationssjuksköterskor kommer att bli färdiga i maj och börjar arbeta i vår operationsverksamhet, säger biträdande sjukhusdirektör och operativ direktör Annika Tibell.

- I dagsläget bedömer våra verksamheter att väntetiderna för patienter med behov av en canceroperation ligger på en medicinskt acceptabel nivå. Vi har lagt ett stort arbete på sommarplaneringen för att, i samverkan med andra vårdgivare säkra kapaciteten till cancervården, trots sommarens kapacitetsneddragningar under semesterperioden, fortsätter Annika Tibell.

Åtgärder sedan sommaren 2017

  • En senior roll för samordning av vård har skapats. Annika Tibell övergick i denna roll den 1/9 2017, och blev då biträdande sjukhusdirektör och operativ direktör. Operativ direktör har ansvar att omfördela, koordinera och initiera särskilda insatser på övergripande sjukhusnivå.
  • Regelbundna avstämningar har införts gällande kapacitetsfrågor, köläge och prioriteringar med de opererande verksamheterna och operationsavdelningarna för att upptäcka potentiella risker och problemområden och kunna hantera dessa tidigare.
  • Mer framåtblickande datastöd har utvecklats och kvaliteten på kö-data har förbättrats bland annat genom nya digitala verktyg som ger snabbare och tydligare visualisering
  • Ökad koordinering mellan tema- och funktionschefer under ledning av operativ direktör
  • Fortsatt satsning på betald specialistutbildning för operations-, IVA-, och anestesisjuksköterskor
  • Karolinska samarbetar kontinuerligt med andra vårdgivare som har kompetens och kapacitet att ta hand om vissa av Karolinskas patienter. Här bidrar det tillskott på ca 340 miljoner kronor som satsats från SLL. Idag har tillskottet möjliggjort att ca 680 patienter har kunnat få vård tidigare hos extern vårdgivare och även skapat intern extrakapacitet.
  • Samarbetet med övriga sjukhus inom SLL och med HSF har utvecklats genom mer frekvent återkoppling och tydliga mötesfora. Kapacitetsfrågorna diskuteras regelmässigt på de månatliga sjukhusdirektörsmötena. Kö- och kapacitetsläge rapporteras till HSF och LSF regelbundet.
  • Långsiktigt arbete med att öka vårdplatskapaciteten genom att anställa fler sjuksköterskor. Ett program för att öka attraktionskraften och kvarstannandegraden för sjuksköterskor inom Karolinska har startats.
  • Sättet att bedriva vård för framtiden utvecklas medvetet och kontinuerligt i ett läge där sjukvårdens resurser behöver användas allt mer effektivt. Exempel på detta är att genom att utveckla kompetens och teknik så att mer vård kan göras som dagvård, minskar vi behovet av den mer resurskrävande slutenvården samt att utveckla rondrutinerna och sträva efter tydligare uppdelning i akuta och elektiva flöden.

- Under det senaste året har Karolinskas samverkan med de övriga sjukhusen stärkts. Med detta närmare samarbete i landstings-nätverket kommer tillgängligheten att kunna förbättras för våra patienter, och det hjälper oss att ta ansvar för patienterna inom våra ensamutföraruppdrag, avslutar Annika Tibell.