En KUL resa för att uppnå den bästa vården

Nyhet 2017-06-11

Tiderna är förbi då doktorn skickade blodprov med remissfrågor till ett perifert labb. I dag finns Karolinska Universitetslaboratoriet, KUL, nära patienten och har en viktig roll i patientflödet på Karolinska. Allt för att optimera diagnos och behandling.

Medarbetare från laboratoriemedicin finns numera med i de multidisciplinära teamen vid patientflödesborden och kan i ett tidigt skede guida läkarna i det allt större och komplexa analysutbudet.

– Det handlar om att ständigt utveckla sortiment och tjänster samt öka tillgängligheten, säger Andreas Matussek som tog sig an funktionschefsrollen för en av Karolinskas tyngsta verksamheter i augusti förra året.

Laboratoriemedicin i privat regi

Närmast kommer han från en roll som verksamhetschef för laboratoriemedicin i Region Jönköpings län, och dessförinnan som chef inom laboratoriemedicin i privat regi.

– Jag hade bara sett KUL från utsidan. Kombinationen av forskning och en väldigt spännande verksamhet i framkant, liksom engagerade, kompetenta medarbetare, är inspirerande att arbeta med, säger docenten och läkaren Matussek om valet att flytta till huvudstaden, ett val han beskriver som enkelt.

Den nya verksamhetsmodellen innebär för KUL:s del en förändringsresa mot kortare svarstider, optimerade provflöden, nya högspecialiserade, diagnostiska metoder och inte minst en tydligare roll i den värdebaserade vården:

– Det nya arbetssättet är en naturlig följd av patientens och vårdens allt större krav på modern diagnostik och tillgänglighet. Samtidigt som tekniken, forskningen och utvecklingen ger nya möjligheter till avancerad klinisk diagnostik och kostnadseffektiva processer. Genom att KUL:s medarbetare aktivt deltar vid patientflödesborden får vi en bättre dialog kring vad vi tillsammans behöver åstadkomma för patientens bästa, och laboratoriet kommer på så vis närmare patienten, säger han.

Anpassade IT-system underlättar beslutsstöd

En av frågorna på Matusseks bord är att anpassa IT-systemen för modernare laboratoriediagnostik:

– Ett betydande arbete behövs för skapa ett IT-system där man frågar oss mer utifrån patientens symptom, varefter vi kan utforma frågställningsremisser och beslutsstöd som bidrar till den bästa vården, förklarar han.

Förutsättningarna för IT-stöd som underlättar beställningen av analyser finns delvis redan, och möjligheterna för hela vården är stora:

– Man bör utveckla frågeställningsremisser och beslutsstöd för hela diagnostiken. Flera andra verksamheter utanför laboratoriet bidrar. Bland annat Klinisk fysiologi och Bild och funktion, många delar som skulle kunna kombineras i en och samma frågeställningsremiss, säger Andreas och fortsätter:

– Det inte raketforskning, och finns redan på en del ställen. Vi behöver bara kombinera det, och patientflödesborden är en perfekt utgångspunkt för att kunna utveckla arbetssättet.

Den snabba utvecklingen inom laboratoriemedicin lockade honom att lämna det kliniska arbetet:

– Jag kan sakna den personliga kontakten med patienter. Men inom laboratoriemedicinen kan man vara med och påverka patientarbetet indirekt, samtidigt som det ofta finns mer tid för utvecklingsarbete och forskning.

Analyser görs tillgängliga 24/7

Ett annat projekt är KUL 24-Sju, med syfte att skapa multidisciplinära laboratorier där analyser i allt högre grad görs tillgängliga dygnet runt.

– Det är ett pågående arbete som nu intensifieras genom att vi flyttar allt fler analyser från att utföras dagtid inom olika laboratoriemedicinska specialiteter, till våra gemensamma och dygnet-runt-öppna, multidisciplinära laboratorier, KUL 24-Sju. Det är ett arbete som omfattar en stor del av våra medarbetare, samtidigt som det krävs för att frigöra medarbetarnas kompetens för en fortsatt utveckling i framkant, säger Andreas.

De tekniska investeringarna för att möjliggöra KUL 24-Sju är i princip redan implementerade och nu pågår resan för att förverkliga konceptet fullt ut.

Flera utvecklingsområden för KUL

Ett annat utvecklingsområde finns inom så kallad precision medicine, där KUL har ett samarbete med KI och Science for Life Laboratory, inom bland annat medfödda metabola sjukdomar, där massiv parallell sekvensering för olika sjukdomar används för diagnostik i framkant. Ytterligare ett steg är att skapa Genomic Medicine Center Karolinska, som ska förädla de redan pågående initiativen och implementera dem inom bland annat cancer och mikrobiologi.

Andra utvecklingsområden i fokus är regenerativ medicin och digitalisering av patologi samt mikrobiologisk odlingsdiagnostik.

Det finns med andra ord mycket på bordet just nu för KUL:s funktionschef, som inte bara har Karolinskas verksamhet att ta hänsyn till. Nära 60 procent av kunderna är externa, de flesta från akutsjukhus, öppenvård och privata vårdgivare i Stockholms län. En ökande grupp är vårdgivare i Sverige och internationellt, med behov av avancerad diagnostik från något av KUL:s specialistområden.

– Vi satsar på kundrelationer och kommer att vara proaktiva genom att satsa på avancerade tekniker, hög kompetens och ett högspecialiserat analysutbud, som universitetssjukvård ska göra. Det finns utrymme att ta in fler kunder och tillgängliggöra universitetslaboratoriets kompetens för fler, absolut, säger Andreas och menar samtidigt att KUL inte konkurrerar med andra landsting:

– Nej, snarare skapar vi ett värde för de som saknar resurserna och den samlade kompetensen att sätta upp den här typen av högspecialiserade analyser. Det blir också mer kostnadseffektivt.

Riskerar det inte att skapa köer?

–Väldigt sällan, tack vare effektiva processer och viss överkapacitet inom vissa områden med hög grad av automation. Väntetider kan uppstå på mottagningsverksamheterna, där vi också träffar patienter i viss mån, och där den högspecialiserade läkarresursen är en trång sektor. Även inom KUL 24-Sju finns kompetensutmaningar, bland biomedicinska analytiker. Vi har, likväl som sjukhuset, en utmaning i en alltför för hög personalomsättning, säger Andreas Matussek.