Nattliga undersökningar ger svar om sömnapné

Nyhet

På 10-årsjubilerande sömnlabbet B 84 på Öron-, näsa-, och halsavdelningen på Karolinska Huddinge undersöks vuxna och barn med misstänkt sömnapné. Här bedrivs också forskning kring behandlande operationsmetoder.

– Två tredjedelar av våra patienter är barn. Det finns ett stort mörkertal vid sömnapné, särskilt bland barn och kvinnor, berättar ansvarig överläkare, docent Danielle Friberg.

Obstruktiv sömnapné är ofrivilliga andningsuppehåll i sömnen som ger syrebrist eller mikrouppvaknande. Sjukdomen leder till ökad risk för andra sjukdomar som högt blodtryck, kognitiv svikt, stroke och hjärt- och kärlsjukdomar, samt i svåra fall till för tidig död. Små barn kan öka dåligt i vikt.

I år firar sömnlabbet tioårsjubileum. I princip varje natt, sju dagar i veckan, genomgår två barn och en vuxen sömnundersökningen polysomnografi (PSG) i Huddinge. Barnens ljud och rörelser spelas också in. Varje år passerar drygt 800 patienter sömnlabbet. Av dem opereras 500, varav 400 barn.

Här förberedd för en natts sömn för sömnundersökningen polysomnografi (PSG) på sömnlabbet.
Såhär kan en mätning av en natts sömn se ut. Sömnen observeras också med en film. Mätresultaten analyseras sedan.

Danielle Friberg berättar att syftet med verksamheten ursprungligen var att forska kring om svalgoperationer vid sömnapné hjälper patienterna eller inte, då en SBU-rapport ifrågasatte det. För att nå internationell standard på studierna behövde patienterna undersökas med just PSG, både före och efter operation. PSG räknas som den mest kompletta sömnundersökningen. Förutom mätning av andning, puls och syresättning ger undersökningen information om benrörelser, ögonrörelser, muskelaktivitet under hakan samt hjärnans aktivitet under sömn.

Bättre livskvalitet

Den första studien är publicerad och visar att den operationsmetod Danielle Friberg och hennes kollegor använt sedan 2007 ger vuxna patienter på gruppnivå drygt 50 procent färre andningsuppehåll.

– Det betyder mycket för livskvaliteten och hälsan att gå från en svår till en måttlig eller lindrig sömnapné. Våra vuxna patienter är många gånger desperata när de får en remiss till oss, då de ofta har kämpat med icke-kirurgisk behandling under många år, och till slut gett upp, säger Danielle Friberg.

- Det betyder mycket för hälsan att kunna lindra svår sömnapné, säger överläkare Danielle Friberg. Foto: Lisa Thorsén

– Idag vet vi bättre vilka vi ska operera och inte. Unga människor med stora halsmandlar kan vi operera direkt istället för att föreslå att de ska använda andningsmask de resterande 50 åren av sina liv. Det vanligaste är annars att vi bara opererar dem som inte blir bättre av andningsmask eller tandskena, eller inte kan använda dessa. Men patienterna kan inte vara för sjuka i övrigt eller ha för kraftig fetma. Ibland är de hjälpta av att kombinera en svalgoperation med en fetmaoperation där magsäcken minskas.

När det gäller barn är operation däremot förstahandsval. Här visar sömnlabbets studier på ännu bättre resultat. Ungefär 80 procent av barnen blir kvitt sina andningsuppehåll efter en operation, där halsmandlarna antingen tas bort helt eller minskas ner. En doktorsavhandling från forskningsgruppen som ska försvaras den 24 mars visar att den skonsammare metoden, där halsmandlarna minskas ner, fungerar i stort sett lika bra som den mer omfattande metoden.

Just nu består forskningsgruppen, som Danielle Friberg leder, av sex öron-, näsa-, halsläkare, varav tre även är ackrediterade sömnspecialister. Andra studier handlar till exempel om huruvida barn med lindriga besvär kan avstå från operation, om de med svåra besvär behöver att gombågarna sys ihop, samt om vuxna behöver gomplastik eller bara att halsmandlarna tas bort.

Undersökning nattetid

För närvarande är det flera månaders väntetid för att få genomgå PSG i Huddinge. Patienterna kommer på remiss från primärvården, öron-, näsa-, halsspecialister och från Karolinskas andra avdelningar. Det är sömnlabbets sjuksköterskor och undersköterskor som utför undersökningarna nattetid och övervakar patienterna. Barn har en vuxen med sig som får vistas i samma rum.

Att det finns ett stort mörkertal bland kvinnors sömnapné, särskilt efter klimakteriet, tror Danielle Friberg beror på att kvinnor dels lever ensamma i större utsträckning och dels är mer uppmärksamma på män än tvärtom, när de lever i ett förhållande.

– Det senare kan delvis bero på att kvinnors sömnapné ofta är mer subtil. De kanske inte snarkar högt, vilket är vanligt hos män. Kvinnor får oftare fragmenterad sömn av sina andningsuppehåll än syrebrist. Det kan vara lika allvarligt.

Text: Lisa Thorsén, Foto: Carin Tellström och Lisa Thorsén

Vårdpersonal och forskare på sömnlabbet vid 10-årsjubileét: Karin Lundqvist, överläkare ÖNH (Öron- Näs- Halskliniken), Pia Nerfeldt, överläkare ÖNH, Britt Nordlander, docent som startade forskning om sömnapné på Sös på 1980-talet, Joar Sundman, doktorand och ST-läkare ÖNH, Danielle Friberg, docent och överläkare ÖNH, Sirpa Mäkelä, undersköterska ÖNH, Nanna Browaldh, specialistläkare ÖNH.