Kranskärlssjukdom

Kranskärlssjukdom (ischemisk hjärtsjukdom) är en av de vanligaste formerna av kardiovaskulär sjukdom. Den bakomliggande orsaken är ofta ateroskleros, en kronisk inflammatorisk artärsjukdom som leder till plack i kärlväggen.

Vår verksamhet

Uppkomst och progress av plack är ett resultat av interaktionen mellan olika kardiovaskulära riskfaktorer och inflammationen. Ateroskleros i kranskärlens väggar kan orsaka antingen lokala eller omfattande förträngningar vilket kan leda till angina pectoris eller hjärtinfarkt.
Andra manifestationer av kranskärlssjukdom är spontandissektion kranskärlsförändringar hos patienter med reumatisk grundsjukdom samt det närliggande Takobstubo syndrom.

Vårt fokus inom kranskärlsflödet är en god handläggning och vård av patienter med kranskärlssjukdom. Vi jobbar med högkvalitativ vård med stark koppling till forskning och utbildning. Vi bedriver läkar- och sjuksköterskemottagning i öppenvården samt elektiva och akuta kranskärlsutredningar och vi har ett brett utbud av behandlingar till patienter som är i olika stadier av sin kranskärlsjukdom.

Inom patientflöde kranskärlssjukdom tar vi hand om patienter med kroniska eller akuta problem i kranskärlen. Vi genomför utredningar vid misstänkt kranskärlssjukdom och behandling vid akut och kronisk kranskärlssjukdom. Vi utför även preoperativa kardiella utredningar inför icke-kardiell kirurgi.
Omhändertagandet av kranskärlssjuka patienter innefattar livsstilsförändringar, medicinsk behandling och kranskärlsinterventioner.

Vid akut kranskärlssjukdom (instabil angina, hjärtinfarkt, hjärtstopp) vårdar vi patienter på Hjärta och Kärl avdelningarna i Huddinge och Solna. Vi har 4-6 hjärtintensivvårdsplatser på respektive site därutöver vårdas kranskärlspatienter på gemensamma vårdplatser med övriga kardiologiska flöden.

Vi har en dygnet runt PCI-jour, som täcker Huddinge och Solna. Denne utför kranskärlsröntgen (koronarangiografi) och vid behov ballongvidgning (PCI) med eller utan inläggning av stent i kranskärlen. I Solna har vi ett särskilt flöde för patienter med refraktära hjärtstopp. Vi tar även emot patienter från Visby (Solna) och Södertälje (Huddinge) för akut/subakut kranskärlsröntgen.

Dagtid utförs utöver subakuta/akuta undersökningar vid hjärtinfarkt även planerade (elektiva) kranskärlsutredningar. Årligen utförs över 2000 koronarangiografier och runt 1500 PCI.
Verksamheten i Huddinge är utvecklad för att göra mera komplicerade ingreppen inom PCI verksamheten. Här görs årligen runt 100 stycke PCI mot kroniska ocklusioner i kranskärlen, runt 50 fall med sk PCI med rotablation, där man borrar först igenom kalkmassan i kranskärlen och därefter genomför ballongvidgning.

På kranskärlsinternventionslab genomförs även exempelvis perikardtappningar och inläggning av temporära pacemaker. Vid behov av kranskärlsbypassoperation remitteras patienten till ME thoraxkirurgi.

Vid hjärtmottagningen i Huddinge och Solna bedriver läkare, sjuksköterskor och undersköterskor verksamhet. Läkarmottagningen innefattar uppföljning efter hjärtinfarkt eller vid kronisk kranskärlssjukdom. Därutöver görs utredningar av misstänkt kranskärlssjukdom och preoperativa bedömningar. I Solna har vi en mottagning för långtidsblodtrycksmätning.

På kranskärlsmottagningen i Huddinge och Solna bedriver vi sekundärpreventiv verksamhet efter diagnosticerad kranskärlsjukdom, i huvudsak efter hjärtinfarkt men ej enbart. Detta sker i multidisciplinära team bestående av läkare, sjuksköterskor och undersköterskor i nära samarbete med hälsoprofessionerna. I arbetet ingår personcentrerad vård med fokus på utbildning och handledning för patienter och närstående gällande hälsosamma levnadsvanor samt aktuell behandling i syfte att minska risken för insjuknande/återinsjuknande i kranskärlssjukdom

För gruppen mest sjuka och inte sällan äldre blir inriktningen i första hand symtomatisk behandling av angina. Utöver livstil- och medicinsk behandling så erbjuder Karolinska Universitetssjukhuset (Huddinge) patienter med refraktär angina s.k. behandlingsresistent kärlkramp som inte är tillgängliga för ytterligare revaskularisering) olika behandlingsmetoder som syftar till symtomlindring och förbättra livskvaliteten hos dessa.

Enhanced External Counterpulsation (EECP) är en metod där externa tryckmanschetter sätts på benen som fylls under diastole och töms under systole styrt av EKG. Detta ger ökad diastolisk fyllnad och ökad koronarperfusion. Karolinska Huddinge är ett av två centra som erbjuder denna icke invasiva behandling i Sverige. Huvudindikationen är refraktär angina. EECP kan minska anginasymtom, öka livskvaliteten och ge en ökad möjlighet till en aktiv livsstil för patienter med refraktär angina. Vi har även visat att det finns en större klinisk nytta av EECP-behandling hos patienter med initialt större fysisk funktionsnedsättning (CCS klass ≥ 3), objektiv vänsterkammardysfunktion (EF <50%), och tidigare ingen utförd eller enbart en typ av revaskularisering (perkutan koronar intervention eller bypass kirurgi).
Kontraindikationerna är bland annat nyligen genomgången hjärtinfarkt, signifikant klaffvitium (aortainsufficens), aortaaneurysm, instabil angina och bensår.

En annan behandlingsmetod är Coronary Sinus Reducer (s.k. Reducer; en timglasformad stent), har funnits i Sverige i ett par år men utförs bara på ett fåtal sjukhus
Det är ett invasivt ingrepp där stenten implanteras via vena jugularis i sinus coronarius på hjärtat. Förförandet liknar det vid stentimplantation i kranskärlen. Reducer orsakar en kontrollerad permanent förträngning i sinus coronarius kärlet som leder till ökat tryck lokalt i kärlet och därmed ökar genomblödning av syresatt blod till det område i hjärta som lider av syrebrist.
Kontraindikation är bland annat objektiv vänsterkammardysfunktion (EF <30%) eller hjärtsvikt med NYHA klass 3–4, medeltryck i högerkammare >15 mmHg, pacemaker-implantation med elektrod i högerkammare <3 månader, CRT elektrod inlagd i sinus coronarius eller med diameter> 13 mm samt objektiva tecken på ischemi motsvarande RCA. Metoden har funnits i Sverige i ett par år men finns bara på ett fåtal sjukhus.

Våra verksamheter deltar i det nationella kvalitetsregister SWEDEHEART, specifik i delregistren RIKS-HIA (akut hjärtinfarkt), SCAAR (kranskärlsröntgen) och SEPHIA (uppföljning efter hjärtinfarkt) och vi använder dessa så väl i den kliniska vardagen för uppföljning och förbättring av vårdens kvalitet. Deltagandet är helt frivilligt och påverkar inte den vård patienten får.

Inom patientflöde Kranskärlssjukdom bedrivs omfattande grundläggande och patientnära forskning inom flera olika områden. Forskningen är inriktad på att öka kunskapen om underliggande orsaker till förträngningar i kranskärl och hjärtinfarkt, betydelsen av olika riskfaktorer, uppföljning av olika behandlingar samt effekter av nya behandlingar.

Exempel på pågående forskningsprojekt är:

1) Bakomliggande orsaker till uppkomst av kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt

2) Riskfaktorer för utvecklande av kranskärlssjukdom, särskilt diabetes, blodfetter, livsstil och genetik

3) Studier av nya läkemedelsbehandlingar för att minska risken för kranskärlssjukdom och återinsjuknande i hjärtinfarkt, särskilt med fokus på bakomliggande riskfaktorer tex nya diabetesläkemedel

4) Utveckling av nya metoder för behandling av kärlkramp och hjärtinfarkt, tex ny typ av ballongvidgning

5) Behandling som syftar att skydda hjärtmuskeln vid hjärtinfarkt.

Fakta

  • Akut Koronart Syndrom (AKS), omfattar akut hjärtinfarkt (STEMI och NSTEMI), instabil angina pectoris och plötslig död, är tillstånd då kranskärlet täpps till helt eller delvis och mer eller mindre akut. I samband med hjärtinfarkt görs i regel en brådskande (subakut; NSTEMI eller instabil angina) eller en omedelbar kranskärlsröntgen (akut; STEMI). 
  • Andra manifestationer av kranskärlssjukdom som vi omhändertar är spontandissektion kranskärlsförändringar hos patienter med reumatisk grundsjukdom samt det närliggande Takobstubo syndrom.
  • En ballongvidgning (PCI) eller en bypassoperation (CABG) botar inte en kranskärlssjukdom. Det är ytterst viktigt att man efter båda ingreppen, både med hjälp av förändringar i kost och livsstil samt med läkemedelsbehandling så effektivt som möjligt försöker förhindra att sjukdomen förvärras, symtomen återkommer och att det uppstår ett behov av nya invasiva ingrepp. 
  • Vid kranskärlssjukdom är det viktigt med ett multifaktoriellt omhändertagande innefattande livstilintervention, läkemedel och vid behov kranskärlsröntgen med /utan intervention (PCI eller CABG). Kranskärlsmottagningen arbetar gentemot det nationella kvalitetsregistret SEPHIA (SEkundärPrevention Efter HIA-vård), och 2020 genomfördes 679 registreringar i registret. 
  • Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Sveriges största centra för Koronarangio och PCI. Vi genomför årligen över 2000 koronarangiografier och runt 1500 PCI.  Verksamheten på Huddinge sidan är utvecklad för att göra mera komplicerade ingreppen inom PCI verksamheten (PCI mot kroniska ocklusioner i kranskärlen och PCI med rotablation)
  • Enhanced External Counterpulsation (EECP)  oxch Coronary Sinus Reducer (s.k. Reducer)  är behandlingar  för patienter med refraktär angina  
  • Kranskärlsflödet har en hög forsknings- och utvecklingsverksamhet och detta utgör basen för en verksamhet i fronten av det nya inom kranskärlssjukdom 

Kontaktinformation

Namn: Linda Mellbin
Titel: Patientflödeschef
E-post: linda.mellbin@regionstockholm.se

Skicka remiss

Solna 

Remisser skickas elektroniskt i Take Care till Mottagning Hjärta och Kärl Solna. 
 
Eller per post: 
Karolinska Universitetssjukhuset Solna 
Mottagning Hjärta och Kärl A8:01 
Eugeniavägen 3 
171 76 Stockholm 

 
Huddinge 


Remisser (inklusive för EECP och Reducer) skickas elektroniskt i Take Care till Mottagning Hjärta och Kärl Huddinge.  
 
Eller per post: 
Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 
Mottagning Hjärta och Kärl C2:89 
Hälsovägen, Huddinge  
141 86 Stockholm