Forskning – ett sätt att göra skillnad

Nyhet

– Min vision är att vi ska ha en enhet med akademiska kirurger som kombinerar klinik, forskning och utbildning, säger Rebecka Hultgren, docent och överläkare på Tema Hjärta och Kärl

- För mig är det närmast en självklarhet; att kombinera vård av hög klass med forskning som fördjupar kunskap och utbildning som leder till att kunskapen sprids, det är ju vad ett universitetssjukhus handlar om. Att arbeta med avancerad kärlkirurgi och bedriva stora forskningsprojekt är krävande, men nödvändigt, menar Rebecka Hultgren.

– Det är en utmaning att få tid och resurser att gå ihop, men forskningen är för viktig att släppa. Som kliniker kan jag hjälpa en patient i taget, som forskare kan jag vara med och hjälpa hela grupper av patienter genom att utveckla bättre metoder för att ställa diagnos och behandla sjukdomar.

- Vi läkare behöver även vara uppmärksamma på kvinnor som drabbas av aortabråck eftersom kvinnor har sämre prognos, säger Rebecka Hultgren, docent och överläkare. Foto: Ulf Sirborn för Hjärt-Lungfonden

Rebecka Hultgren har forskat på bland annat sjukdomar i benens artärer, den vanligaste formen av kärlsjukdom, och på aortaaneurysm, bråck och bristningar på stora kroppspulsådern. På båda dessa områden har forskningen fått stor betydelse.

– När vi började forska på benartärsjukdom var alla rekommendationer baserade på forskning på män. Man visste inte ens hur vanliga problemen var hos kvinnor. Vår forskning visade att kvinnor drabbas i nästan lika hög utsträckning och att det därför behövdes fördjupad kunskap om hur sjukdomen yttrar sig och kan upptäckas tidigare hos kvinnor.

Ökad kunskap

Könsskillnader utgör ett viktigt perspektiv i forskningsprojektet.

– Jag hade förmånen att få vara med och ta fram de nationella rekommendationerna för aortascreening för 65-åriga män och utgångspunkten är att 4–5 gånger fler män drabbas. Min forskargrupp har också visat att det finns viktiga könsskillnader när det gäller aneurysmets utseende och förekomsten av andra aneurysmsjukdomar.

Med sin forskning vill hon bidra till att öka kunskapen såväl inom professionen som hos patienterna.

– Det finns en kraftig ärftlighet när det gäller aortaaneurysm och jag hoppas att vårt nästa stora forskningsprojekt ska bidra till att det införs en riktad screening mot närstående.

Rebecka Hultgren arbetar inom det så kallade aortaflödet i den nya sjukhusbyggnaden på Karolinska Universitetssjukhuset, och hon ser stora fördelar med det nya sättet att följa patientens väg genom vården.

– Det skapas en naturlig kontakt med alla som är involverade längs vägen, både kliniskt verksamma och forskare. Det ökar förståelsen och kunskapen på ett sätt som gynnar patienterna och forskningen. Samtidigt ser jag en stor utmaning i att få det nödvändiga utrymme som behövs för klinisk forskning i den nya sjukhusbyggnaden. Klinisk forskning behöver bedrivas på sjukhuset, inte utanför.

Text: Sven-E Lindberg