Logistiken kring skyddsutrustning

Det var prestigelöst och alla har varit öppensinnade och det är verkligen effektivt

Flödet startar efter att en inköpare orderlagt en viss produkt. Varorna transporteras från leverantören, ofta från Asien eller Europa, till det lager på Arlanda som Coors logistikpersonal byggt upp. Arlanda-lagret är navet för logistiken kring att kvalitetstesta skyddsutrustning. När en produkt godkänts för att använda släpps den för vidare leverans till MediCarrier, som i sin tur fördelar skyddsutrustningen till respektive vårdgivare.

- Vi på Scania tar hand om leveranskedjan från att varan lämnar leverantören, till att den är kvitterad på Arlanda. Vi ansvarar också för att skicka varor från Arlanda till våra olika testcenter för kvalitetssäkring, och även i de fall när skyddsutrustning ska levereras till andra regioner tar vi hand om transporterna - säger Erika Wirde, till vardags Logistikchef kvalitet på Scania.

Coors Arlanda-lager blev en central hub för mellanlagring och logistik kring kvalitetssäkring av skyddsutrustning och vidare distribution till MediCarrier och andra regioner.

- När CC:s uppdrag växte till hela Region Stockholm såg vi snart att de befintliga lagren inte räckte. Då var många produkter redan på ingång, vilket gjorde att vi snabbt fick se över logistiken och våra lagerutrymmen. Vi skapade också en godsmottagning på Karolinska i lagerlokaler som på grund av pandemin inte nyttjades lika frekvent, exempelvis lagerytor hos caféer och butiker, säger Ida Skoglund – projektledare logistik hos Coor.

- I början var det ett jättejobb att lista ut varifrån alla leveranser kom, om det var donationer eller beställningar, vilken leverantör som skickat och hur de skulle kvalitetssäkras. I dag är situationen en helt annan och vi vet vilka leveranser som är på ingång, det kommer större ordrar som vi flödar till testning, och det är betydligt färre "akuta direktleveranser", säger Ida.

En utmaning i arbetet har varit att etablera ett helt nytt nätverk av medarbetare, samtidigt som teamet på kort tid behövt lära känna en helt ny (världs)marknad och hur dess "spelregler" fungerar.

- De första veckorna av CC samlades vi frekvent och hade korta workshops. Vi ritade upp flödet på tavlor, utvärderade, förbättrade, testade och förankrade. Vi blev snabbt ett logistikteam där alla samverkade. Därefter har vi hela tiden förfinat och förbättrat samt löst problem som uppstått, säger Anna De Haan - TF Enhetschef Sterilteknik och Logistik, Karolinska Universitetssjukhuset.

- I början var det stressigt och mycket operativt arbete. Vi kunde inte vänta på att flödet skulle vara uppsatt utan materialet skulle ut till vårdgivarna direkt. I det skedet körde vi ganska många leveranser direkt från Arlanda ut till vårdgivarna, berättar Anna.

Framåt ska transportlösningarna bli mer hållbara ur såväl ekonomiska som miljömässiga aspekter.
- Nu har vi gått över i en stabilare fas av arbetet, det är inte längre krishantering för att få tag på varor, och vi tittar på mer stabila och långsiktiga lösningar. Våra processer kan vara hållbara på ett annat sätt, både ur ett kostnads- och miljöperspektiv, förklarar Erika Wirde.

Elisabeth Ström, till vardags verksamhetsutvecklare på Funktion Hälsoprofessioner har arbetat med justeringar av saldon i beredskapsförråden. Det har inneburit ett nära samarbete med MediCarrier. Man har diskuterat max/min-nivåer och vad som ska skickas ut till förråden nu när inte allt material behöver pushas ut på samma sätt. Vi har även hanterat leveransmottag av gods och arbetar nu fram lösningar på hur ska vi hantera och returnera spärrat material från beredskapsförråden. Vi fokuserar också på att få till ett sätt för beredskapsförråden att kommunicera behov av olika varianter av en viss kategori skydd. Till exempel trivs inte alla i samtliga modeller av andningsskydd till exempel.

- Det har känts bra att kunna bidra till vården av covid-patienter även om jag inte är sjukvårdsutbildad. Det har varit väldigt roligt och lärorikt att arbeta tillsammans med beredskapssamordnarna, de har gett mig många insikter om arbetet i vården och vad som är viktigt i en krissituation. För mig var det svårast i början när man behövde agera snabbt och under stress, jag är mer analytisk och eftertänksam, berättar Elisabeth.

Vilka är era största lärdomar?

- Jag har insett ännu mer hur viktigt det är att kommunicera med varandra och nyttan av att vi verkligen loggat allt vi gör. I den situation vi befann oss i initialt behövde vi vara snabba. Det var bra med alla olika kompetenser som samverkade, vi tog många snabba beslut och har sedan kunnat backa i efterhand när det behövts. Det var prestigelöst och alla har varit öppensinnade och det är verkligen effektivt, resonerar Ida.

- Det går att lösa problem väldigt fort när det finns ett så tydligt gemensamt mål. Att få in skyddsutrustning till vården! Målet gjorde att det snabb skapades ett lag, trots att många av oss inte kände varandra sedan tidigare, berättar både Anna och Erika. 

Text & Foto: Fredrik Essevad & Josefin Lundgren Gawell