De minskade trycksåren med 40 procent
När thoraxintensivvårdsavdelningen, THIVA, startade projektet Trycksårsbarometern sjönk antalet trycksår markant. Tydlighet och återkoppling var två viktiga nycklar till framgång. "Vi skapade något som alla medarbetare kunde samlas kring", säger intensivvårdssjuksköterskorna Lovisa Fransson och Ulrika Grenholm.
Trycksår är en hudskada som orsakas av tryck, skjuv och/eller friktion och innebär ett stort lidande för de som drabbas. Intensivvårdspatienter, speciellt thoraxkirurgiska, har generellt en hög trycksårsrisk på grund av kraftigt nedsatt cirkulation och sövande läkemedel som gör att de inte själva kan ändra läge.
Enligt en svensk studie (Gunningberg et al., 2019) bedömdes cirka 90 procent av trycksåren, som identifierats via journalgranskning inom all form av slutenvård, ha kunnat undvikas. Men att undvika trycksår i praktiken är en utmaning, speciellt inom intensivvården.
Med syftet att bättre förebygga trycksår drog omvårdnadmedarbetare på THIVA igång projektet Trycksårsbarometern.
– Vi fokuserade på patienter med minst tre vårddygn på avdelningen, eftersom de är speciellt riskutsatta, säger Ulrika Grenholm, intensivvårdssjuksköterska på THIVA.
Medarbetarnas kunskap växte
Eftersom det saknades aktuella mätresultat på patientgruppen som var aktuell för Trycksårsbarometern genomförde man en baslinjemätning under våren 2022. Enligt den orsakades inga trycksår hos 60 procent av patienterna under THIVA-vårdtiden. Det innebar att förbättringspotential fanns och flera förbättringsområden identifierades. Till exempel behövde befintlig evidens om effektiva trycksårsåtgärder (European Pressure Ulcer Advisory Panel et al., 2019) omsättas i högre grad.
Ett år senare hade andelen patienter utan trycksår på THIVA ökat till 80-84 procent och antal trycksår och dess allvarlighetsgrad hade minskat. Även hur ofta patienternas läge hade ändrats i genomsnitt under ett vårddygn hade ökat enligt journalgranskning.
– I jämförelse med baslinjemätningen går det att uppskatta att 52 enskilda trycksår kan ha undvikits under Trycksårsbarometern. Samtidigt växte medarbetarnas kunskap, engagemang och intresse för trycksårsvård, säger Lovisa Fransson, intensivvårdssjuksköterska på THIVA.
Hur gjorde ni för att lyckas?
– Med Trycksårsbarometern skapade vi något som alla omvårdnadsmedarbetare på THIVA kunde samlas kring. Vi gjorde relevanta trycksårsaktiviteter utifrån evidens, till exempel hudbedömning, lägesändringsfrekvens och förebyggande förband. Dokumentation sammanfattades i ett fickkort som alla fick. Just tydligheten i vilka förebyggande insatser som skulle göras uppskattades, säger Lovisa Fransson.
– Det genomfördes också en stor utbildningsinsats under hösten och vintern 2022 med aktiviteter såsom frågesport samt peppning och coachning. Förebyggande förband och nya avlastningskuddar introducerades som hjälpmedel. Resultatåterkoppling gjorde det angeläget att minska våra trycksårsrelaterade brister och gav oss anledning att fira framstegen, säger Ulrika Grenholm.
Samtidigt är det förebyggande arbetet kring trycksår en ständigt pågående process, understryker de båda:
– Det kommer alltid finnas behov av ett nästa steg eftersom ”stoppa trycksår” aldrig är klart. Det är ett förhållningssätt som måste omsättas på nytt för varje (ny) patient och pass.
Trycksår
Ett trycksår är en skada i huden eller underliggande vävnad. Skadan uppstår när närings- och syretillförseln försämras på grund av ett tryck eller tryck i kombination med att huden förskjuts mot den underliggande vävnaden, så kallat skjuv. Det ger dåliga förutsättningar för läkning. Ofta blir såret infekterat vilket ytterligare försvårar läkningen. När ett sår uppkommit blir det ofta långvarigt och kräver olika typer av åtgärder för att läka.
Källa: Socialstyrelsen
Trycksårsbarometern – en lyckad utmaning
- Andelen patienter utan trycksår ökade från 60 procent till cirka 83 procent.
- Antal trycksår och allvarlighetsgrad minskade.
- Dokumenterad lägesändringsfrekvens ökade.
- 52 enskilda trycksår kan ha undvikits.
- Omvårdnadsmedarbetarnas kunskap, förmåga att genomföra trycksårsvård och engagemang för ämnet ökade.
Thoraxintensivvård
På Thoraxintensivvårdsavdelningen vårdas dels patienter efter genomgången hjärt-, lung- och kärlkirurgi, dels patienter med mer komplexa tillstånd som akut hjärtsvikt och hjärtstillestånd.
Referenser i artikeln
European Pressure Ulcer Advisory Panel, National Pressure Injury Advisory Panel, & Pan Pacific Pressure Injury Alliance. (2019). Prevention and treatment of pressure ulcers/injuries: Clinical practice guideline – The international guideline 2019 (3 uppl.). (ISBN 978-0-6480097-8-8). European Pressure Ulcer Advisory Panel, National Pressure Injury Advisory Panel & Pan Pacific Pressure Injury Alliance.
Gunningberg, L., Sving, E., Hommel, A., Ålenius, C., Wiger, P., & Bååth, C. (2019). Tracking pressure injuries as adverse events: National use of the Global Trigger Tool over a 4‐year period. Journal of evaluation in clinical practice, 25(1), 21-27. https://doi.org/10.1111/jep.12996
Senaste nyheterna
-
Karolinska Universitetssjukhuset koordinerar ny Vinnova-stödd innovationsmiljö för precisionsmedicin inom reumatologi
Karolinska Universitetssjukhuset har tillsammans med flera partners beviljats ett anslag på 16 miljoner kronor från Vinnova för att skapa en innovationsmiljö inom precisionsmedicin ...
-
Ugandisk vårdpersonal på besök hos Astrid Lindgrens Barnsjukhus
Besöket är del av stöttningen kring implementering av akutpediatriska riktlinjer i Uganda som ALB hjälper till med.