Rena händer räddar liv!

Nyhet 2022-05-05

Carola Kunze, Päivi Kylmänen och Darine Danho är specialistsjuksköterskor inom operation- och anestesivård på Karolinska. Päivi och Darine arbetar vid operation i Huddinge, och Carola i Solna. De är alla drivande hygienambassadörer i satsningen för hur basal hygien räddar liv - införandet av arbetssättet patientnära zon, PNZ.

I HUDDINGE:

Hej Päivi och Darine! Vad innebär att jobba med patientnära zoner (PNZ)?
Det är utvecklat för anestesipersonalens arbete utifrån WHO:s (Unite for safety: clean your hands), ”Fem tillfällen för god handhygien”. Vi har behållit anestesifokuset i vårt arbete. Den praktiska kärnan i arbetssättet utgör en avställningsyta inom den patientnära zonen. Anestesisjuksköterskan iordningsställer utrustning och läkemedel på avställningsytan, säger Päivi.

– För att underlätta handhygien finns desinfektionsmedel tillgängligt inom zonen. Det kan låta enkelt men är revolutionerande i sin enkelhet då den konstanta trafiken mellan patient och anestesikommod (närförråd med sterila och rena medicintekniska produkter och läkemedel) då kan minskas avsevärt och risken för kontamination.

– Patientnära zoner började införas 2018 med föreläsningar av en av utvecklarna av arbetssättet från Uppsala Akademiska Sjukhuset. I början av 2019 startades ett pilotprojekt i Huddinge, som sedan avancerade till att omfatta fler sektioner. Biträdande universitetssjuksköterskor har varit drivande i implementeringen och vi är nu inne på fjärde året och har en bit kvar, säger Darine.

Hur jobbar ni i Huddinge för att säkra basala hygienregler?

– Vi utför punktprevalensmätningar (observationer) månatligen på vår stora operationsavdelning, där handhygien ingår både före och efter patientkontakt. Vi ger sen feedback efter observationer på plats och sprider resultatet bland medarbetarna som påminnelse. Arbetssättet patientnära zon tillämpas i operationsrummen, och nyligen gjorde hygiengruppen på PMH en kortfilm med hygienen i fokus. Dessutom har vi nu även en anestesisjuksköterska anställd som biträdande universitetssjuksköterska i perioperativ hygien vilket ökar fokuset, säger Päivi.

Har hygienen förbättrats?

– Observationerna utförs framför allt under patientens förberedelsefas i operationsrummet. Följsamheten har förbättrats och vi är övertygade om att arbetssättet patientnära zon bidragit till det, särskilt när det gäller anestesipersonalens arbete med många olika aseptiska (sterila) moment som följer efter varandra i snabb följd, säger Darine.

– En svensk studie visar att det under en patients förberedelse kan det uppstå 70 handhygientillfällen/h. Att följa god handhygien i operationsrummet är också en global utmaning, och liknande studier finns även där, säger Päivi. 

Och patientsäkerheten?

– Handhygien och patientsäkerhet har gått hand i hand sedan Semmelweis 1847 påvisade att handhygien räddar liv – vilket ännu stämmer, 175 år senare. Rena händer räddar liv! Avslutar Darine.

I SOLNA:
Och Carola, hur ser ni på patientnära zoner hos er?

– Arbetssättet innebär att alla i teamet tänker sig en zon runt patienten, innan man beträder PNZ spritas händerna och skyddsförekläder tas på, handskar tas på endast om man riskerar kontakt med biologiskt material, kemikalier eller vissa läkemedel. Inom PNZ arbetar man med aseptisk teknik, dvs man byter handskar och spritar händerna mellan olika vårdmoment så att man inte sprider endogena smitta. När man lämnar PNZ tas handskar och skyddsförkläde av och händerna spritas, säger Carola.

– Arbetssättet har spritts i landet och implementerats i operationsmiljöer, men kan naturligtvis även användas i vilken vårdmiljö som helst.

Hur har införandet gått?

– I Solna tog vi redan 2018 fram en projektplan och gjorde en pilotsatsning 2019 med gott resultat. Sedan kom pandemin som gav annat fokus. I början på 2021 fattades beslutet att lansera projektet PNZ i operationsmiljö trots pågående pandemi. I Solna använde vi oss av PGSA-hjulet vilket innebär att man testar förändrat arbetssätt i liten skala, studerar och utvärderar resultatet, justerar arbetssättet och genomför en ny test. Nu inför vi PNZ 2.0, menar Carola.

– För att lyckas är det viktigt att involvera alla medarbetare, att det både ges tillfälle till delaktighet och att man är lyhörd för personalens många gånger kloka synpunkter och förbättringsförslag. PNZ 2.0 innebär bland annat att alla som handleder studenter och nya medarbetare ska undervisa i PNZ och föregå med gott exempel.

Har satsningarna gett resultat?

– Ja, definitivt, men vi kan se variationer i mätresultaten. PMI har många medarbetare och en av utmaningarna är att nå alla - även nyanställda och inhyrd personal. Naturligtvis måste man återkommande göra mätningar och skruva satsningen så att fler följer basala hygienrutiner, säger Carola.

– Men man måste inse att införa nya arbetssätt inte är någon "quick fix" - det krävs ett både systematiskt och långsiktigt arbete för att lyckas. Man måste även skapa en kultur där det är självklart att vårdrelaterade infektioner (VRI) ses som oacceptabla, att medarbetarna vet vilka risksituationer som finns och vilka rutiner som förebygger VRI.  Därutöver måste man skapa en kultur där man kan påminna varandra utan att det upplevs som ett personligt påhopp. Och en avgörande förutsättning för att lyckas är att ledningens stöd finns i alla led.