Nytt anslag för hörselforskning på Karolinska Universitetssjukhuset

Nyhet 2022-01-04

Varje år föds det cirka 200 barn i Sverige med någon form av hörselnedsättning på ett eller båda öronen. För dessa barn är det avgörande för utvecklingen med hjälpmedel så som hörapparat eller cochleaimplantat för att kommunicera.

- Vi vet fortfarande sällan varför vissa individer föds med hörselnedsättningar. Vad vi däremot vet är att ju tidigare vi kan upptäcka och korrigera dessa barns hörselsvårigheter desto större chans har de att hänga med i språkutvecklingen och därmed kunna gå i vanlig skola och fungera normalt i samhället. Det nya anslaget är mycket viktigt för fortsatt forskning, berättar Sten Hellström som är senior professor inom ÖNH-enheten på Karolinska Universitetssjukhuset och delaktig i Scientific Center for Advanced Pediatric Audiology (SCAPA)

Att just forskningen på Karolinska Universitetssjukhuset är internationellt ledande inom hörselnedsättningar är kanske ingen slump. Redan sedan slutet av 1990-talet har Karolinska i Huddinge bedrivit högspecialiserad vård inom öron-näsa-hals och tagit emot barn med hörselnedsättningar från hela landet.

Forskargruppen SCAPA bildades för cirka två år sedan på initiativ av docent Erik Berninger. De fick då också sitt första större forskningsanslag. Nu består gruppen av tjugo medarbetare och alla jobbar för att barn med medfödd nedsatt hörsel, eller balans, ska få så tidig diagnos och behandling som möjligt.

Flera nya revolutionerande originalupptäckter har tagits fram inom gruppen och används redan i det kliniska arbetet. Exempel på detta är en nya diagnostisk metod för hörselmätning samt balansrubbningar hos barn redan under de första levnadsmånaderna.

- Enkelt förklarat går den nya hörselmetodiken ut på att mäta hörseln genom registrering av ögonrörelser och blickriktning. Detta kan göras från cirka 6 månaders ålder vilket möjliggör att man kan följa barnets kommande utveckling före förskoleåldern. Barn som föds helt utan hörsel vill vi helst behandla med Cochleaimplantat innan sex månaders ålder, berättar Filip Asp, Med Dr på Karolinska Universitetssjukhuset och också en av initiativtagarna till SCAPA.

Ungefär 70 procent av de hörselskadade barnen lider också av balansrubbningar av olika grad, detta leder ofta inte bara till kommunikativt handikapp utan även till sämre motorisk utveckling och därmed svårigheter i det sociala samspelet. SCAPA arbetar också med forskning inom balans och är världsledande på balansdiagnostik på spädbarn.

- Det har inte tidigare gjorts så många studier och nya upptäckter om barnets balansorgan, vilket är lite konstigt eftersom hörsel- och balansorgan ser väldigt lika ut. Balansforskningen inom SCAPA fokuserar alltså inte bara på hörsel utan även på balansen och drivs av ÖL Med Dr Luca Verrecchia. De nya metodikerna inom båda områdena används redan i det kliniska arbetet på sjukhuset, berättar Sten Hellström som jobbat länge inom området och var tidigare även verksamhetschef på sjukhuset.

Det nya anslaget, som är på hela fem miljoner kronor, betyder mycket för forskargruppen och ska bland annat finansiera två nya doktorander på heltid. Den nya arbetskraften kommer att bli avgörande för det fortsätta arbetet då många av de som redan finns i gruppen också jobbar kliniskt med patienter.

- Vi är många som har hjälpts åt och vi har redan kommit långt och nått flera av de mål som vi satt upp. Men vi är långt ifrån klara och vi har många aktuella hypoteser att testa. Anslaget och fler medarbetare kommer att göra det fortsatta arbetet lättare. En av mina drömmar är att förstå mer om varför de individuella skillnaderna kan bli så stora trots samma sorts behandling, berättar Filip Asp.

Utmärkande för SCAPA är att forskargruppen är så pass kliniskt förankrad att de nya metodikerna kommer till direkt klinisk användning. Att det ska fortsätta vara på detta sätt är också ett viktigt mål för forskargruppens medarbetare.

- Målsättningen är att våra forskningsrön rutinmässigt ska omsättas i den kliniska verksamheten och så snabbt som möjligt ge våra unga patienter optimala kommunikationsmöjligheter och en adekvat balansfömåga. Vi är mycket tacksamma och glada över det nya anslaget så att vi kan fortsätta göra det lättare för dessa barn att få så god livskvalitet som möjligt, säger Sten Hellström.