Patienter med postcovid får hjälp

Nyhet 2021-12-03

Trettio medarbetare från olika specialistområden

Postcovidmottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge är en samverkansmottagning bestående av nära 30 olika specialistläkare, fysioterapeuter, psykologer, arbetsterapeuter och kuratorer. Det betyder att olika professioner arbetar tillsammans runt varje patient. Inom mottagningen samarbetar läkare som är specialiserade inom bland annat infektions- och lungmedicin, kardiologi, allmänmedicin och radiologi.

– Postcovid är en otroligt komplex sjukdom och trots att vi har många olika specialiteter på mottagningen står vi ibland villrådiga inför ett visst symtom. Då är det till stor hjälp för både oss och patienten att det finns så många andra specialister inom sjukhuset som vi kan rådfråga, säger Per Julin, specialistläkare i rehabiliteringsmedicin.

Symtomen är svårtolkade

Vanliga symtom på postcovid är andfåddhet, hjärtklappning, förlust eller förändringar av lukt och smak, trötthet och utröttbarhet både fysiskt och mentalt, smärta, sömnstörningar, minnesstörningar och synstörningar. Men symtombilden för postcovid har stora variationer. Dessutom förändras symtomen ofta över tid. Många patienter har haft sina besvär länge och kanske hoppats att de ska avta. Symtomen är svårtolkade och det kan ta tid innan patienten själv ser ett samband med genomgången covid-19.

– Vissa patienter får kraftig huvudvärk på ett sätt de aldrig tidigare upplevt, där standardmediciner som Ipren och Alvedon inte hjälper. Det är väldigt plågsamt för patienterna, säger Christer Almgren-Lidman, överläkare i infektionssjukdomar.

Så går utredningen till

När patienten först söker vård för sina postcovidbesvär görs ett besök i primärvården, alltså hos husläkare eller vårdcentral. Medan primärvården samlar in underlag genom exempelvis röntgenundersökningar och blodprover, hinner symtomen ofta förändras– för så fungerar postcovidsjukdomen. Om primärvården inte hittar rätt behandling skickas en remiss till Karolinska Universitetssjukhusets postcovidmottagning.

Vid det första mottagningsbesöket görs en så kallad screening för att samla in så mycket fakta som möjligt om patienten. Läkaren går igenom tidigare utredningar och intervjuar och undersöker patienten för att få en översikt av patientens besvär och tidigare utredningsfynd  

Därefter träffar patienten en fysioterapeut som bland annat bedömer pulsvariation, lungkapacitet och syresättning – hur mycket patienten fysiskt orkar och hur man påverkas av ansträngning. Sedan tar en psykolog vid. De kognitiva funktionerna testas och psykologen undersöker och om covidsjukdomen har orsakat någon minnesstörning. Om det finns nedstämdhet, depression eller sömnstörningar hos patienten framkommer detta vid screeningen, och psykologen bokar i så fall in behandling för att behandla och lindra dessa symptom.

Skräddarsytt behandlingsprogram tas fram

När teamet har samlat in alla fakta diskuteras varje patient vid en multidisciplinär konferens, för att komma fram till rätt diagnos och behandling. Ofta behövs kompletterande utredning och undersökningar avseende exempelvis hjärt- eller lungfunktionspåverkan eller neurologiska symtom. Teamet runt patienten sätter sedan ihop ett behandlingsprogram bestående av medicinsk behandling, träning och ibland även psykologisk behandling.

I vissa fall remitteras patienten vidare till andra specialistmottagningar inom Karolinska Universitetssjukhuset – i till exempel kardiologi, lungmedicin, neurologi, reumatologi eller endokrinologi. Ett exempel är patienter med svår lägesberoende hjärtklappning, så kallat posturalt ortostatiskt tachycardisyndrom (POTS). Där kan kardiologerna erbjuda högspecialiserad utredning och riktad behandling. Patienter med lukt- och smakpåverkan kan remitteras till landets första mottagning för lukt- och smakbortfall som nyligen öppnats på Karolinska.

Postcovid utmärker sig genom att träning inte alltid ger så god effekt. Överansträngning kan leda till försämring. Därför försöker postcovidmottagningens fysioterapeuter hitta sätt där patienterna kan träna utifrån sina förutsättningar. Fokus ligger på lågintensiv träning, inte pulshöjande. Vissa kan behöva träna med syrgas. Målet är att patienten långsamt ska orka mer och att öka träningsvolymen snarare än intensiteten. Arbetsterapeuterna arbetar med att hjälpa patienterna att hitta strategier i vardagen utifrån de funktionsnedsättningar som kan finnas. Ofta kan det vara aktuellt att långsiktigt anpassa sin aktivitetsnivå för att undvika fluktuerande symtom med försämringar.

Starka känslor efter lång sjukdomstid

I teamet på postcovidmottagningen finns också  psykologer och kuratorer. Förutom kognitions- och minnestester behandlar de patienter som är nedstämda, oroliga och stressade. Det är vanligt att man upplever nedstämdhet relaterat till nedsatt ork och förmåga att hantera vardagen. Många patienter är oroliga över att tillfrisknandet går så långsamt och att de kanske ska visa sig ha någon annan, ännu allvarligare, sjukdom. I vissa fall finns en annan diagnos som har fått överskugga postcovid – patienten har helt enkelt har inte orkat bry sig om ännu en sjukdom.

Stefan Guteklint är kurator vid postcovidmottagningen. Han berättar att många patienter har det väldigt tufft och att deras mående även påverkar anhöriga.

– I samtalen med patienter kan framkomma en salig blandning av, stress, oro och ångestkänslor. En del  känner att de belastar sina närstående och att det är skönt att få prata av sig med en utomstående. Och ibland är det patientens anhöriga som vill komma och prata med oss, säger Stefan Guteklint.

Vissa har aldrig tidigare varit långtidssjukskrivna och vet inte hur de ska hantera kontakter med Försäkringskassan och arbetsgivare som vill ha klara besked. Teamet på postcovidmottagningen kan hjälpa till med rådgivning och information.

Kunskapen om postcovid ökar stadigt

Eftersom hjälpbehovet är stort hos denna patientgrupp uppstår viss väntetid innan patienterna kallas till postcovidmottagningen i Huddinge. Därför har mottagningen en viktig roll som kunskapsstöd till primärvården. Det gör att vissa patienter inte måste vänta på en tid på Karolinska utan kan i stället behandlas hos sin lokala vårdcentral eller husläkare. Flera forskningsprojekt är kopplade till mottagningen, vilket bidrar till ökad kunskap om postcovid och utveckling av vården för denna hårt drabbade patientgrupp.

– Bland de covid-19-patienter som behövde intensivvård var det övervägande män, men i patientgruppen postcovid ser vi fler yngre kvinnor som ofta varit högpresterande, tränat och levt ett aktivt liv. Plötsligt orkar de ingenting som de gjort förut och det blir väldigt frustrerande för dem, säger Per Julin.

Det finns vissa likheter mellan postcovid och långvarig trötthet/utröttbarhet efter andra infektioner (postviral trötthet eller ME/CFS), men läkargruppen på postcovidmottagningen vill betona att postcovid inte betraktas som samma diagnos som den neurologiska sjukdomen ME/CFS. SARS-Cov-2 (covid-19) är ett nytt virus med unika egenskaper där vi ännu har begränsad kunskap kring olika följdverkningar. Men många postcovidpatienter blir bättre när de får medicinsk behandling, rehabilitering och omvårdnad – antingen i primärvården eller på postcovidmottagningen.

Foto: Madelene Lundin