Prestigefulla anslag till post-covidforskning

Nyhet 2021-11-23

Här hittar du samtliga nio forskningsprojekt

Störst tilldelning från Vetenskaprådet fick Soo Aleman (6 700 000 kronor) för att undersöka om störningar i immunsystemet, autoimmunitet eller virusrester kvar i kroppen kan vara associerade med postcovid.

-         För att ta reda på hur vi ska behandla den här sjukdomen på bästa sätt, måste vi ta reda på mer om varför postcovid uppkommer. Då kan vi utveckla riktade behandlingar som verkligen hjälper, säger hon.

Det finns olika hypoteser kring varför postcovid uppkommer.

-         En teori handlar om att dysreglering i immunsystemet bidrar. Bland annat kan autoimmuna reaktioner med attack mot de egna organen ha uppkommit, och det är därför det uppstår symptom från så många organ; hjärta, lunga hjärna och magtarmsystemet, med mera. En annan teori går ut på att virusrester dröjer sig kvar i kroppen, vilket orsakar de långvariga symtomen, säger Soo Aleman

Tillsammans med forskare Marcus Buggert, Centrum för Infektionsmedicin på Karolinska Institutet, kommer Soo Aleman att leda forskningsarbetet med att samla in och utvärdera prover från patienter som utreds på postcovid- mottagningen Huddinge och bygga upp en biobank av blodprover och vävnader som kan användas för att leta svar.

Studerar immunförsvarets reaktion

Petter Brodin, professor och specialistläkare inom barnreumatologi på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, har studerat immunsystemets roll och funktion vid postcovid. Under de senaste två åren har han och hans forskargrupp använt sig av SciLifeLabs avancerade analyser och studerat hur immunsystemet aktiveras hos svårt sjuka covid-19-patienter. Petter Brodin också studerat hyperinflammation hos barn.

-         Under pandemin kom rapporter om hur vissa patienter inte tycktes bli friska, och då var det naturligt för oss att ställa frågan varför. Är immunsystemet felaktigt reglerat hos den här patientgruppen?

Han kommer nu att studera immunsvaret hos patienter som har drabbats av postcovid och bland annat jämföra immunförsvarets reaktion med den hos barn som drabbats av hyperinflammation.

-         Vi fokuserar på patienter med postcovid från hela världen som har drabbats riktigt hårt. Personer som varit i extremt god fysisk form, i nivå med elitidrottare, fått en mild covid-19 infektion men så svår och långvarig sjukdom att det inte kan förklaras av infektionen. De knappt kan gå i en trappa. Hos dem borde immunologin vara tydligast, säger Peter Brodin.

Påverkan på hjärta och kärl

Marcus Ståhlberg, specialistläkare och docent i kardiologi, har tidigare publicerat uppmärksammade resultat där kardiovaskulära sjukdomar har upptäcks hos patienter, främst från primärvården, som har behandlats på postcovid- mottagningen i Solna. Patienter som i de flesta fall haft en mild primär covid-19 infektion men sedan drabbats av långvariga och svåra besvär, det vill säga postcovid. Patienterna som ingår i studien har varit sjuka i minst tre månader och sjukskrivna minst halvtid för detta.

-         Hos de svårast sjuka såg vi att 20-30 procent led av POTS, posturalt ortostatiskt takykardisyndrom. Man vet sedan tidigare att infektioner kan utlösa POTS, säger Marcus Ståhlberg.

En ny upptäckt är att många av dem inte kan reglera sina blodkärl som man ska.

- Det leder i vissa fall till kärlskada på de små kärl som försörjer hjärtat med blod och betyder att de här patienterna får bröstsmärta när de anstränger sig.

Med hjälp av anslaget från Vetenskapsrådet går Marcus Ståhlberg och hans medarbetare vidare med att undersöka grundorsaken till de bägge sjukdomstillstånden utifrån symtom och biologiska markörer. Parallellt kommer man att behandla patienterna med läkemedel, samla in data för att följa hur behandlingen fungerar och se hur den kan utvecklas.

Hem-monitorering

Åsa Wheelock vid institutionen för medicin på Karolinska Institutet, får också anslag för forskning om postcovid av Vetenskapsrådet.  Många av medarbetarna i hennes projekt är anställda på Karolinska Universitetssjukhuset, vilket inte är ovanligt. Postcovid-projekten är ofta gränsöverskridande.

-         Vårt syfte är att undersöka den fluktuerande och varierade symtombilden hos patienter med postcovid med fokus på respiratoriska besvär, säger Pia Lindberg, forskningssjuksköterska.

Studien baserar sig på en hem-monitoeringsapp med återkommande frågeformulär som är utvecklad specifikt för forskningspersonerna. Utöver frågeformulären utförs spirometri och andra undersökningar. Mikrobiologiskt material hämtas in för vidare analys innan deltagarna erbjuds interventioner.

-         Initialt kommer vi inkludera primärvårds patienter som remitterats och blivit strukturerat kliniskt utredda på postcovid-mottagningen Solna. Journaldata kommer att ingå i studien, berättar Pia Lindberg.