Mindre slitna axlar med ”cobots” i labbet

Nyhet 2021-10-06

Det här har varit ett arbetsmiljöproblem som labbet brottats med länge utan framgång. Ett innovationssamarbete sattes därför igång för att ta fram nya lösningar.

– Många av våra uppgifter är monotona och repetitiva. Att ta hand om stora volymer prover sliter på handleder och axlar och därför är vi nöjda med att ha tagit fram en bra lösning som förbättrar arbetsmiljön för våra medarbetare, säger Lena Nyman, sektionschef på preanalytiska enheten på Karolinska Universitetslaboratoriet, KUL.

Hon har varit drivande i innovationssamarbetet mellan KUL och robotindustrin med stöd av Innovationplatsen, sjukhuset innovationsstödjande avdelning.

Den lilla samarbetsroboten (coboten) har varit väldigt uppskattad på laboratoriet, som hanterar miljontals prover om året. Under covid ökade dessutom trycket ytterligare. Det ledde till att ytterligare en robot kom på plats.

– I och med covid-pandemin har vi sett en enorm ökning av våra provflöden, vi har nästan dubblerat de prover vi scannar in och utan samarbetsroboten hade det varit en ännu större utmaning för oss.

Bättre arbetsmiljö och effektivare flöden

– Tanken var som sagt att förbättra arbetsmiljön, men i och med att vi fick ett lite annorlunda sätt att arbeta så vi ändrade också i våra flöden. Och det har också varit väldigt positivt för oss. Vi har lyckats frigöra tid så att vi kan jobba effektivare med annat, säger Lena Nyman.

KUL har stor vana av så kallad fast automation, där prover sorteras och ankomstregistreras. Men det kunde inte lösa alla problem. Så möjligheten att vara med och utveckla en mer flexibel robotlösning välkomnades.

– Vi lockades också av kunna använda en sådan här lite smidig robot, så att vi inte skulle behöva göra några fasta installationer eller behöva bygga om och ändra i våra lokaler, berättar Lena Nyman.

Genom innovationssamarbetet kunde Karolinska lära sig mer om möjligheterna med automation och robotar, samtidigt som företagen man samarbetade med lärde sig om sjukvården. På så sätt kunde båda branscherna utvecklas och på sikt kan det leda till att den teknik som utvecklas passar vårdens behov bättre.

– En viktig del för oss var det här med smitta. Vi har höga krav inom sjukvården på möjligheten att rengöra vår utrustning. När vi såg den första prototypen fanns det väldigt mycket hålrum och ojämnheter där bakterier kunde fastna, men efter dialog med vår industripartner fick vi snabbt igenom de ändringar vi önskade.

Hon påpekar att det varit inspirerande att så snabbt se positiva resultat, bara efter en kort tids testkörning märktes förbättringar.

– Vi fick också möjlighet att gå en kurs i enklare programmering så att vi på sikt kan anpassa roboten till förändringar, till exempel när det kommer in nya rörtype, vilket är väldigt vanligt på Karolinska Universitetslaboratoriet.

Text: Erika Nydahl
Foto: Jonas Bilberg