Prisad forskare följer rehabiliteringsinsatser

Nyhet

Redan tidigt under pandemin började Malin Nygren-Bonnier fundera på hur man skulle kunna väva in forskning när patienterna började strömma in på sjukhusen. Idag följs alla sjukhusvårdade och hemmavårdade patienter både gällande funktion och rehabiliteringsinsatser. Under hösten drar två interventionsstudier igång.

Malin Nygren-Bonnier är docent och lektor i fysioterapi, med en specialisering på lungmedicin, på Karolinska Institutet och har en förenad anställning med medicinsk enhet arbetsterapi och fysioterapi på Karolinska Universitetssjukhuset där hon också är en av fyra FoU-ansvariga inom hälsoprofessionerna. Det var i mars 2020, när fler och fler covid-19-sjuka patienter började anlända till sjukhuset, som Malin började fundera över hur man skulle kunna få in forskning på denna nya och stora patientgrupp.

- Jag visste att man hade följt patienter genom en post IVA-mottagning tidigare och vi ville följa dessa på ett liknande sätt men involvera alla sjukhusvårdade, även dem som legat på andra avdelningar.

Vi skrev en etikansökan för det väldigt tidigt och blev ihopkopplade med flera andra personer, både inom IVA och inom infektion och lungmedicin som också skulle följa sina patienter kliniskt, men också gällande forskning. Så vi har varit många inblandade och haft samarbeten med flera professioner och fler har tillkommit längs vägen, vilket har varit mycket värdefullt.

Forskningsprojektet innebär att följa både sjukhusvårdade och hemmavårdade patienter med covid-19- för att följa upp deras funktion och även se vilka rehabiliterande insatser de har fått och vad de har gett för effekter. En multidisciplinär tvärprofessionell uppföljningsmottagning startades våren 2020 i Solna och nu har även en postcovid-mottagning startats i Huddinge. Efter hand har även patienter med remiss från primärvården inkluderats i studien. Patienterna intervjuas också och man mäter den fysiska aktivitetsnivån.

Hittills har de preliminära resultat, men det de bland annat kan se är att de patienter som remitterats till Karolinska men inte varit inlagda (främst kvinnor med medelålder 45 år med tidigare ganska aktivt liv och underliggande sjukdomar), de har ofta ett sämre resultat än referensvärdet vid inspiratorisk muskelkraft och gångtest. Jämfört med de patienter som har varit sjukhusvårdade som är majoritet män med medelålder 57 år som ofta kan vara något sämre gällande lungfunktion.

Nu under hösten drar de igång två interventionsstudier, en träningsstudie för patienter med nedsatt inspiratorisk muskelkraft samt individanpassad fysisk träning för patienter med posturalt ortostatiskt takykardisyndrom (POTS).

- Jag är verkligen otroligt imponerad av allas arbete och hur snabbt vi kom igång med forskningen, hur fint integrationen mellan klinik och forskning har varit och över alla nya nätverk som har skapats. Det har varit ett enormt engagemang.

För att ytterligare bidra till kunskapsspridningen var Malin tidigt i pandemin med och startade en nationell plattform för fysioterapeuter. Det blev ett samarbete mellan förbundet Fysioterapeuterna och alla universitet och universitetssjukhus i Sverige för att kunna samla och dela kunskap.

- Den första våren hade vi Zoom-möten varje måndag och vi hade flera hundra deltagare varje vecka. Vi såg till att ha olika teman, bjuda in experter och ha öppet för frågor. Mötena är fortfarande aktiva, men numera en gång i månaden. Jag tror vi har nått hela Sverige på något sätt, och att vi har kunnat vara ett bra stöd för fysioterapeuterna både här och runt om i landet.

Årets Fysioterapeut

Det var hennes breda och engagerande arbete med rehabilitering efter covid-19 och tydliggörandet av fysioterapeuternas viktiga roll ledde till att Malin Nygren-Bonnier för bara ett par veckor sedan fick motta utmärkelsen Årets Fysioterapeut 2021.

- Det var otroligt stort att få priset. Vi är många som har jobbat väldigt hårt under den här perioden och priset är en bekräftelse på att vi har gjort ett arbete som har haft betydelse.

Läs mer om årets fysioterapeut.