Nytt analysflöde på Mutationsanalysenheten underlättar diagnostisering av familjär kolesterolemi

Nyhet 2021-08-19

Familjär hyperkolesterolemi (FH) är en vanlig sjukdom som drabbar ca 1/300 och orsakar höga nivåer av kolesterol redan i unga år. Barn till en förälder med FH har 50 % risk att ärva anlaget och utan kolesterolsänkande behandling är risken stor att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar tidigt i livet, ofta före 50-års åldern.

För att komma till rätta med den rådande underdiagnostiseringen skärpte Socialstyrelsen 2015 sina rekommendationer för FH. Rekommendationerna innebar att patienter med kraftigt förhöjda nivåer av totalkolesterol eller LDL-kolesterol bör erbjudas diagnostik av familjär hyperkolesterolemi med hjälp av kliniska undersökningar och familjehistoria eller DNA-test. Vid den tidpunkten utfördes väldigt få gentester för FH inom Sverige och analysen var både dyr och tidskrävande.

Forskare på Karolinska började därför arbeta på ett nytt analysflöde som kombinerar genotypning och sekvensering som är två olika analysmetoder för DNA-diagnostik. Nu har arbetet utvärderats i en studie som publicerats i Journal of Internal Medicine. Kristina Duvefelt, laboratoriechef på MAF, och Peter Benedek, specialistläkare på Endokrinologen, är två av forskarna som drivit studien på sjukhuset.

- Syftet med studien var att säkerställa att det nya flödet verkligen fungerar i den svenska populationen. Resultatet visar att metoden inte bara är träffsäker utan även kostnadseffektiv vilket håller kostnaden för sjukvården så låg som möjligt, förklarar Kristina Duvefelt.

Genotypning är enklare, snabbare och billigare än sekvensering men bygger på att man vet vilka mutationer man letar efter. Vid sekvensering analyseras däremot allt kodande material och jämförs sedan mot normalvarianter, på så sätt upptäcks nästan allt som är avvikande. Under arbetet med det nya analysflödet skapades en genotypningspanel som består av 112 av de över 2500 kända mutationerna. Tidigare FH-studier har dock visat att det ofta är ett fåtal mutationer som förklarar de flesta fallen i ett visst geografiskt område - en så kallad founder-effect.

- Vi har kunnat visa att 80 % av mutationspositiva patienter identifieras av genotypningspanelen om patienten är av skandinaviskt ursprung. Sekvenseringsmetoden används om patienten kommer från andra delar av världen och för vissa patienter som inte faller ut på panelen, säger Peter Benedek.

Analysflödet är också en förutsättning för att den nya digifysiska vårdkedjan som skapats för familjär kolesterolemi, ska fungera optimalt. Genom att förenkla analysflödet och samtidigt hitta fler patienter i vårdkedjan kan fler få rätt behandling, vilket på lång sikt kan förhindra 600 allvarliga hjärt-och kärlhändelser och 18 dödsfall, bara i Stockholm.

Läs hela artikeln i Journal of Internal Medicine.

Text: Sanne Jonsson