Vi firar den kliniska forskningen under Clinical Trials Day

Nyhet

Varje år den 20 maj firas Clinical Trials Day världen över för att uppmärksamma forskare och medarbetare som gör kliniska prövningar möjliga. På Karolinska Universitetssjukhuset är den kliniska forskningen en stor del av vårt uppdrag och en mängd kliniska studier pågår - här följer ett axplock av det som är på gång just nu.

Tre av fyra blev långtidsöverlevare efter immunterapi och tumörvaccin

Patienter med den svårbehandlade och elakartade hudcancern malignt melanom har behandlats med tumörinfiltrerande lymfocyter och tumörvaccin. Studien är en slags immunterapi, vilket innebär att patientens immunförsvar används för att stöta bort cancerceller på samma sätt som kroppen bekämpar en infektion.

Inom immunterapin finns många olika typer av behandlingar men gemensamt för alla är att de strävar efter att förmå immunförsvaret att utplåna cancern. I den aktuella studien renas patientens vita blodkroppar fram från cancertumören, främst en slags "mördarceller" som är särskilt bra på att eliminera cancerceller. Mördarcellerna mångfaldigas sedan i laboratoriet med hjälp av speciella bioreaktorer.

I nästa steg återförs cellerna till patienten tillsammans med ett immunstimulerande signalämne, för att kunna eliminera cancerceller som gömmer sig i blodet eller ute i kroppen. Patienten behandlas sedan upprepade gånger med ett cancervaccin som gör att de återförda mördarcellerna ges en extra skjuts att förstöra cancerceller.

De fyra patienter som fått behandlingen hade prövat flera andra behandlingar tidigare utan resultat. Efter behandlingen med immunterapi och tumörvaccin är nu tre av dem tumörfria och långtidsöverlevare utan återfall. Studien planeras nu att utvidgas till fler patienter med malignt melanom och även till andra tumörformer, såsom livmoderhalscancer.

Kan astma förebyggas hos barn som drabbats av andningssvårigheter av rhinovirus?

Astma utvecklas genom ett komplext samspel mellan arv och miljö. Hos barn har det länge varit känt att eksem och allergi har ett samband med utveckling av astma. Ny forskning har visat att astmaliknande andningsbesvär som uppstår tidigt i livet hos småbarn i samband med vanlig förkylning orsakad av rhinovirus, ökar risken för att utveckla astma senare i barndomen.

I en studie på Astrid Lindgrens Barnsjukhus vill därför forskare undersöka om det går att förebygga astmautveckling hos barn som drabbas av andningssvårigheter orsakad av rhinovirus. Tanken är att förhindra astmaliknande andningsbesvär genom att ge kortison, en medicin som dämpar inflammationen i barnets slemhinnor. Kortison är ett vanligt använt läkemedel som brukar ges som behandling till barn som har haft astmaliknande andningsbesvär flera gånger eller vid måttliga till svåra anfall astmaliknande andningsbesvär.

Hypotesen är att om man ger en behandling mot inflammation vid en tidig tidpunkt i livet, i samband med det första anfallet, skulle det kunna minska risken för att utveckla kronisk inflammation och astma.

Studie med 27 000 deltagare inom hälso-och sjukvården fortsätter att ge kunskap om covid-19

Under första vågen av covid-19 startades en stor studie som undersökte om medarbetare i hälso- och sjukvården i Region Stockholm hade pågående eller genomgången SARS-CoV-2 infektion. Studien fungerar som en kunskapsbas för att bättre förstå hur infektionen sprids inom vård och omsorg och ger även ett underlag för planeringen av den fortsatta vården.

Erbjudande om provtagning gavs till patienter och personal i tjänst vid alla sjukhus i Stockholms län samt personal och brukare vid äldreboenden. Hittills har 27 000 personer deltagit i studien och det har resulterat i mycket värdefull ny kunskap, bland annat:

  • De som har haft covid-19 utvecklar regelbundet antikroppar. Dessa skyddar mot sjukdom under den första vågen. Under den andra vågen av pandemin, upp till 8 månader senare, fanns det delvis fortfarande kvar ett skydd.
  • Det var stora skillnader i smitta mellan olika verksamheter i vården. Smitta var vanligt på vårdavdelningar som vanligen inte vårdar smittsamma patienter men som vårdade covid-19- patienter under pandemin. Intensivvården och infektionskliniken på Karolinska hade inte hade någon ökad risk.
  • Hela 90 % av dem med genomgången infektion hade haft symtom. Smittade helt utan symtom är således inte särskilt vanligt, men eftersom de är i tjänst kan det ha betydelse för smittspridning.

Studien går nu vidare med att undersöka effekterna av vaccinationerna mot covid-19.

Tillsammans med patienter, akademi och näringsliv kan vi driva den medicinska vetenskapen framåt och bota och lindra imorgon det ingen kan bota och lindra idag.

Text: Sanne Jonsson