Ansträngt bemanningsläge – framför allt inom intensivvård

Nyhet

Trycket på Karolinskas intensivvård är mycket högt inför påskhelgen, och många har fått sina ledigheter indragna. En uppmaning till allmänheten: den som är sjuk ska inte vänta med att söka vård, och det är mycket viktigt att fortsätta följa FHM:s rekommendationer för att minska smittspridningen i samhället.

Fredagen den 26 mars gick sjukhuset upp i förstärkningsläge. För att hjälpa andra sjukhus har ambulanser styrts om till Karolinska Universitetssjukhuset. Under veckan har enbart akut kirurgi och annan kirurgi som inte kan vänta (imperativ kirurgi) genomförts.

Fler covid-19 patienter tas nu också emot på Karolinska. Antalet intermediärvårds-platser i Huddinge har därför utökats successivt de senaste veckorna. I Solna pågår planeringen för att bygga ut IMA och idag (onsdag) öppnade IVA i B7.

För att förstärka intensivvården har personal inom PMI, alltså främst anestesi- och operation, gått över dit efter stoppet för planerad (elektiv) kirurgi. Viss personal har också flyttat över från andra verksamheter på sjukhuset.

Trycket på intensivvården var högt redan innan Karolinska gick i förstärkningsläge. Jämfört med samma tid förra året har fler patienter behövt operation och intensivvård under mars. Det handlar både om trauma (olyckor) och om svårt sjuka patienter.

- Vi är förstås bättre förberedda för den tredje vågen, jämfört med den första, då vi inte kände till så mycket om sjukdomen och patienterna strömmade in. Då var stressnivån extremt hög. Men trycket på intensivvården från andra patienter än de som har covid-19, är större den här gången, säger Liz Rauhofer, vårdenhetschef, intensivvården i Solna.

Bilden känns igen av Lena Ander, omvårdnadschef intensivvården i Huddinge.
- Det är väldigt ansträngt och vi har haft den här situationen under en längre tid nu. Det kanske mest påfrestande är att inte veta hur länge det kommer att pågå, säger hon.

Karolinskas intensivvårdspersonal har arbetat under krislägesavtal från och till under ett helt år, vilket betyder att man kan schemaläggas till 48-timmar per vecka. Det finns också personal inom intensivvården som inte går under avtalet, men ändå arbetat många övertids-timmar.

- Vi chefer har samtal med alla våra medarbetare och gör vad vi kan för att stötta. Så fort det blir en lucka i belastningen ser vi till att skicka hem folk. Men även vi börjar så klart bli slitna, säger Liz Rauhofer.

Falck krishantering finns på plats ute på avdelningarna för att ge stöd direkt med individuella samtal och i grupp där så behövs, samt med olika avstressande aktiviteter som till exempel mindfulness och korta yogapass.

- Vår personal är fantastisk, för alla vet att det handlar om att rädda liv. Vi kommer aldrig att säga nej till en patient som behöver oss. Vi gör det vi måste. Men de långa passen och indragna ledigheterna börjar ta ut sin rätt, säger Liz Rauhofer.

Inom slutenvården och intermediärvården är personalläget också ansträngt. Det pågår mycket förflyttning av personal och resurser inom intermediärvården för att bemanna de nya platser som har öppnats. Beslut finns på att öppna enstaka vårdplatser för covid-vård inom alla vårdområden för att sprida belastningen över sjukhuset.