Ny studie: samband mellan överbelastning på Stockholms akutmottagningar och högre dödlighet

Nyhet 2020-09-25

Totalt har 2,3 miljoner besök analyserats i studien som visar att överbelastning på de sju akutmottagningarna i Region Stockholm under 2012-2016 hade ett samband med ökad mortalitet.

Generellt är dödsfall efter besök på akuten mycket ovanligt. Men studien visar ett samband mellan fler dödsfall och extremt hög arbetsbelastning på akuten.

2,3 miljoner besök analyserade

Totalt har 2,3 miljoner besök analyserats. Resultaten visar att de patienter som kom in under de 5 procent av arbetspassen som hade högst antal närvarande patienter i förhållande till vad som är normalt, hade 8 procents ökad risk att avlida inom 30 dagar. Det motsvarar en statistisk överdödlighet på sex dödsfall per 100 000 besök, eller 25 dödsfall per år i region Stockholm.

Björn av Ugglas, som är ansvarig för studien, är verksamhetsutvecklare inom akutverksamheten på Karolinska Universitetssjukhuset och doktorand på Karolinska Institutet.

- Det är viktigt att förstå att det här inte betyder att man behöver vara orolig som patient. Generellt sett är det väldigt låg risk att dö efter ett besök på akuten. Däremot finns ett samband mellan fler dödsfall och extremt hög arbetsbelastning på akuten, säger Björn af Ugglas.

Att som individ få vänta länge på akuten, är i sig inte farligt. Har man väl fått en bedömning av läkare betyder en lång väntan oftast att man är inte är allvarligt sjuk, menar Björn af Ugglas. Det är överbelastningen av akutmottagningen som helhet, som utgör en ökad risk.

- Och det sker sällan: 95 procent av alla besök sker när akuten inte är extremt överbelastad. Men våra resultat är viktiga eftersom det att visar att vi behöver göra något åt de här topparna i arbetsbelastning, säger Björn af Ugglas.

Inom akutverksamheten på Karolinska känner man väl till studien.

- Det finns begränsat med forskning som handlar om situationen på akutmottagningar. Att vi nu ser en koppling mellan extremt mycket patienter och ökad mortalitet, är inte förvånade, men forskningsresultaten ger tyngd till frågan, säger Caroline Kevin, verksamhetschef på Tema Akut och Reparativ medicin. Hon tycker att situationen på akuten har förbättrats.

• Antalet vårdplatser på Karolinska har ökat med 200 sedan 2019
• Idag finns tre akutvårdsavdelningar i anslutning till akutmottagningen i Huddinge rustade att ta hand om patienter som måste vänta på att få komma till en avdelning, eller som har en oklar diagnos och måste utredas
• I Huddinge finns nu också en specifik geriatrisk akutvårdsavdelning (GAVA) som tar hand om sköra multisjuka äldre, så att de inte behöver vänta på akuten.

På Karolinska har sjukhusledningen varit tydlig med att situationen på akuten är hela sjukhusets ansvar.

- Men vi har fortfarande lite för långa vistelsetider, vilket vi försöker komma åt på olika sätt, säger Caroline Kevin.

Följa patientens resa

Akutmottagningen i Huddinge startar nu också ett innovationsprojekt tillsammans med Björn af Ugglas då man ska följa patientens resa genom akutmottagningen för att se var det finns tid som inte används optimalt.

- Var kan vi förkorta patientens process? Vi kommer också särskilt att följa de sköra äldre som löper en högre risk för att avlida eller drabbas av vårdskador om vårdtiden på akuten blir lång, säger Caroline Kevin.

Om studien

Du kan läsa hela studien här

Bakom studien står Björn af Ugglas tillsammans med Therese Djärv, specialistläkare och docent, Petter Ljungman, biträdande överläkare och docent samt Martin Holzmann, överläkare och professor.

Se film:

Text och film: Catarina Thepper