Stor studie i omvårdnad startar 2020

Nyhet 2019-12-06

I början av 2020 startar en stor studie på Karolinska som ska mäta vilka effekter utebliven omvårdnad i slutenvården kan få för patienter.

Studien har fått namnet MINUS-K och kommer att genomföras som en enkät via mail en gång i halvåret.

Omvårdnad som inte utförs har betydelse för patienternas tillfrisknade och överlevnad

Samtliga sjuksköterskor och undersköterskor i slutenvården och på akutmottagningarna ska få frågor om bland annat utbildningsnivå och kompetens, omvårdnadsinsatser och orsaker till att de eventuellt uteblir. Det innebär att cirka 4600 sjuksköterskor och ca 2800 undersköterskor kan ingå i studien som pågår i 5 år.

Frågeformuläret, Misscare Survey, är utvecklat i USA och har inte använts i Sverige tidigare.

– Vi har översatt den med stöd av skaparen, professor Beatrice Kalisch i USA, samt professor Bragadottir, som översatt och använt frågeformuläret på Island, säger Carolin Nymark, som är huvudansvarig forskare för studien, och är omvårdnadsansvarig på Tema Hjärta och Kärl.

Misscare Survey är en mer omfattade enkät än vad som använts inom tidigare studier kring omvårdnad i Sverige. Enkäten kartlägger omvårdnaden, vad som genomförts och dessutom orsakerna till utebliven vård.

– Det handlar om nödvändig omvårdnad, alltså sådant som övervakning, bedömning och uppföljning av patienten, mobilisering och förhindrandet av trycksår och smärta. Vi vet att omvårdnad som inte utförs har betydelse för patienternas tillfrisknade och överlevnad från tidigare studier, både svenska och internationella, säger Ann-Christin von Vogelsang, omvårdnadsansvarig på Tema Neuro.

Studien är planerad sedan länge efter diskussioner i Strategiska omvårdnadsrådet (STOR) på Karolinska, och har alltså inte tillkommit som ett resultat av varslet av undersköterskor och läkare på Karolinska. Svaren handlar inte om att värdera den egna arbetsinsatsen, utan att uppskatta hela vårdenhetens arbete.

Just nu pågår en pilotstudie med MISSCARE Survey på alla slutenvårdsavdelningar inom Tema Hjärta- Kärl, inom PMI funktionsområde Intensivvården, samt delar av funktion Akut.

Resultaten ska samköras med resultat från kvalitetsindikatorerna för till exempel trycksår, vårdrelaterade infektioner och andra vårdskador, samt även dödsorsaksregistret under samma tidsperiod. För detta finns etiskt tillstånd. Det blir första gången någonsin som en sådan direkt koppling görs.

Under studiens gång kommer det att finnas möjlighet ta del av resultat och genomföra kvalitetsförbättringar. Det betyder att en omvårdnadschef kan agera och vidta åtgärder om resultaten från en avdelning inte är bra.

– Vi kommer förstås också att kunna analysera avdelningar där personalen rapporterar att den basala omvårdnaden hinns med och fungerar bra, för att lära av dem, säger Carolin Nymark.