Neurokirurg från Karolinska fick Polhemspriset för innovativ hjälmteknik

Nyhet 2019-11-18

Slag mot huvudet, exempelvis vid fall från en cykel eller häst, kan ge sönderslitna nervtrådar i hjärnan och svåra neurologiska skador som ingen kan behandla idag.

En som har sett de sönderslitna trådarna på nära håll är neurokirurgen Hans von Holst, som på 1990-talet fick idén om en hjälmteknik som kan reducera skadorna. Nu har han och hans team fått Polhemspriset för innovationen MIPS.

Hans von Holst jobbade på Karolinska i 40 år, fram till 2014, som neurokirurg och klinikchef för neurokirurgen. Det var i början av 1990-talet som idén till en ny hjälmteknik kom, som även skulle skydda mot de vanliga rotationsskadorna mot hjärnan.

- Vanliga hjälmar är väldigt bra mot raka islag mot huvudet, som utgör cirka 30 procent av skadorna. Men cirka 70 procent av skador mot huvudet utgörs av sneda islag, som gör att hjärnan roterar runt hjärnstammen, förklarar Hans von Holst.

Sneda islag ger slitskador i hjärnvävnaden, nervtrådar som helt enkelt slits sönder och inte kan repareras eller behandlas, varken av en neurokirurg eller någon annan. Skadorna kan bland annat påverka rörelsefunktionen i arm och ben, liksom ge allvarliga personlighetsförändringar.

- Till skillnad från allvarliga skador på exempelvis foten så påverkas även anhöriga av den här typen av skallskador, i och med personlighetsförändringarna, säger Hans von Holst.

Idén om en ny hjälmteknik som tar hänsyn till rotationsvåld, med utgångspunkt från hjärnans anatomi, tog han med sig till KTH där han anställde doktoranden Peter Halldin och Svein Kleiven, verksamma vid avdelningen för Neuronik.

Tillsammans utvecklade de MIPS-tekniken (Multi directional impact protection system) som imiterar hjärnans eget skyddssystem. I dag använder närmar 150-200 olika hjälmföretag över hela världen tekniken i sina hjälmar. Lösningen finns hos rid-, mc-, cykel-, bygg-, militär-, hockey-, och skidhjälmar. Hans von Holst förklarar funktionen:

- Hjärnan rör sig vid ett snett islag, innanför tjocka hjärnhinnan, bland annat på grund av hjärnvätskan. Vi tänkte att i och med att hjärnan rör sig med hjälp av hjärnvätskan så bygger vi en simulering av den processen.

Resultatet är ett plastmaterial som jobbar på så sätt att när hjälmen slår och stannar, så fortsätter innanmätet en bit till så att hjärnan anpassar sig till rörelsen innan den stannar helt.

- När man som neurokirurg har sett konsekvenserna av de här skadorna är man tacksam över att vara frisk, säger Hans von Holst.

Prispengen på 250 000 kronor kommer att användas till fortsatt forskning på förebyggande av skallskador.

- Det kan bli ett nytt patent, säger Hans von Holst.

Text: Carin Tellström