Många reaktioner kring utmaningar på Karolinska Universitetssjukhuset - Björn Zoëga kommenterar

Nyhet

Beskedet om varslet på Karolinska Universitetssjukhuset har väckt många reaktioner bland medarbetare och i omvärlden. Under veckan har även Uppdrag granskning sänt ett program om ett enskilt personalärende på sjukhuset. Här svarar sjukhusdirektör Björn Zoëga på några av de frågor som kommit upp.

Många undrar om patientsäkerheten kommer att bli sämre om detta varsel blir verklighet. Hur menar du att patientsäkerheten inte kommer att påverkas om det blir färre läkare och undersköterskor?

- Jag förstår om varslet väcker frågor och jag har respekt för det. Samtidigt är det viktigt att vara tydlig med läget. Vi har ett mer avgränsat uppdrag nu än för några år sedan med färre patienter. Vi har flyttat ut vård för 950 miljoner kronor. Vi genomför, helt enligt plan, färre besök och vårdtillfällen än tidigare. Men samtidigt har vi blivit fler medarbetare. Det går inte ihop och vi har nu ett skenande ekonomiskt underskott. Nu anpassar vi kostymen efter vårt nya, smalare uppdrag. Vi kommer att behöva jobba annorlunda, men vår bedömning är att det går och med bibehållen patientsäkerhet. Vi kommer inte att genomföra något vi ser riskerar patientsäkerheten, då får vi ompröva.

Det finns också en uppfattning att sjukhuset redan i dag har för få medarbetare. En del menar att det är svårt att hinna med alla uppgifter med nuvarande bemanning. Vad säger du om det?

- Självklart gör alla på sjukhuset ett viktigt jobb, ingen går och rullar tummarna. Men fakta är att vi är fler nu än tidigare, trots att vi har färre patienter. Det har gett en ohållbar ekonomi. Vi kommer att ompröva våra arbetssätt och det kommer att vara utmanande, det är helt klart. Men vår bedömning är att det kommer att gå. Nu ska vi titta i detalj på nästa steg och det gör vi noggrant och med tydliga konsekvensbedömningar.

Hur noga har ni tänkt igenom detta varsel?

- Vi menar att detta är ett välgrundat beslut och en logisk följd av vårt nya, smalare uppdrag. Vi har analyserat situationen i verksamheten och från en övergripande sjukhusnivå med stöd av ett omfattande faktaunderlag. I varslet har vi lagt det antal som vi tror är det högsta antalet vi kommer behöva varsla, men det kan mycket väl bli färre när vi arbetar igenom detaljerna.

Räcker detta varsel eller kommer det mer?

- Min bedömning är att detta varsel kommer att räcka i den här situationen när det gäller antal tjänster. Men, varslet i sig kommer inte lösa hela vår ekonomiska situation. Det är en kombination av många olika åtgärder som kommer göra att vi får en ekonomi i balans, så vi måste jobba med flera delar.

I veckan har även SVT:s Uppdrag granskning rapporterat om sjukhusets arbete mot trakasserier och antisemitism. Programmet har tittat på ett enskilt personalärende där en läkare omplacerats. Uppdrag granskning ger bilden av att omplaceringen har skett på osaklig grund. Vad säger du om det här ärendet?

- Till att börja med vill jag betona att det är just ett personalärende och vi kan inte frångå principen att vi aldrig kommenterar detaljer i sådana offentligt. Men generellt kan jag säga att ärendet är komplicerat och nej, sett i backspegeln har det inte skötts som det skulle. Det har lett till att det fått fel proportioner bland annat i media. Men framför allt har det lett till en besvärlig arbetssituation på den berörda enheten och en svår situation för enskilda medarbetare.

Men har sjukhuset gjort fel?

- Vi har fattat ett beslut på information från olika källor och bedömt hela situationen utifrån vår värdegrund, som HR-direktör Patricia Enocson också framför tydligt i programmet. Mer kan vi inte säga i tv, vilket är viktigt att betona. Samtidigt konstaterar vi att det inte finns några belägg för diskriminering på antisemitisk grund på den berörda enheten, enligt den externa utredning som gjorts. Nu kommer ärendet fortsättningsvis att hanteras på enhetsnivå.

Du svarade inte själv på frågor i programmet – varför?

- Detta enskilda ärende är nog det jag ägnat mest tid åt i media sedan jag började i april. Jag har ställt upp på flera intervjuer i tv och tidningar och svarat på frågor. Samtidigt ligger våra största utmaningar på annat håll och jag har under senare tid haft fullt fokus på att planera så att vi kan ta oss igenom detta och vända vårt akuta ekonomiska läge. Som i alla stora organisationer finns flera talespersoner i ledningen och det är helt naturligt att vår HR-direktör, vid sidan om mig, också svarar på frågor som rör HR-ärenden. Ledningen har en och samma syn. Men från och med nu hanteras alltså ärendet på den berörda enheten.

I våras kom varsel för administrativ personal och igår kom varsel för vårdpersonal – vad händer nu?

- Vi kommer att fortsätta arbetet med planen som offentliggjordes i går. Det kommer att ta ett antal månader, vilket är viktigt att betona. Ett varsel är en start på en längre process där man bedömer konsekvenser av varslet och där vi samverkar med facket för att komma till bästa möjliga lösning. När detta är gjort blir det tydligt exakt hur många tjänster som faktiskt kommer att försvinna, och vilka individer som berörs. Att varsla 600 tjänster betyder inte att det i slutänden försvinner lika många tjänster, det kan bli färre även - om det inte går att lova. De medarbetare som eventuellt berörs kommer inte att behöva sluta på sjukhuset förrän tidigast i mitten av 2020. Jag vill betona att hänsyn till patientsäkerhet och högkvalitativ vård för våra patienter är helt centralt.

Fakta varsel Karolinska Universitetssjukhuset

• I onsdags presenterades ett varsel på totalt 600 tjänster på Karolinska Universitetssjukhuset.
• Berörda grupper är 250 läkartjänster och 350 underskötersketjänster samt ett fåtal sjukhusservicepersonal.

Fakta om sjukhusets uppdrag och verksamhet samt några jämförelser mellan 2016-2019

• 2013 godkändes den s.k. Framtidsplanen för hälso- och sjukvård i Stockholms Läns Landsting. Som en del av planen så beslutades att dåvarande verksamheten på Karolinska Universitetssjukhuset skulle utvecklas till ett sjukhus som bedriver högspecialiserad vård. I praktiken innebar det att vård som inte är specialiserad och som bedrivs på Karolinska skulle flyttas ut till länets övriga sjukhus.
Karolinska tar även emot patienter från andra delar av landet och från andra länder.

Antal patientbesök
2016: 1 580 000
2019: 1 350 000
Antal vårdtillfällen (inlagda patienter):
2016: 97 300
2019: 85 900
Antal vårdplatser:
2016: 1 340
2019: 980
Antal medarbetare:
2016: 15 800
2019: 15 700