Bakgrund

Styrelsens uppdrag till Karolinskas sjukhusdirektör relaterat till verksamhetsmodellen

• Uppdrag 1 - Att vidta åtgärder för att förtydliga ansvar och delegation på olika beslutsnivåer. Uppdraget inkluderar också en bedömning gentemot statlig reglering och efterlevnad av Socialstyrelsens ledningssystem.
• Uppdrag 2 - Av såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska skäl, göra en fortsatt översyn av organisationen kring patientflöden och medicinska specialiteter. Dessutom ska en översyn av jourlinjerna göras. Vid översynen ska särskilt beaktas möjligheterna att minska uppdelningen av medicinska specialiteter på olika teman/patentområden.
• Uppdrag 3 - Styrelsen ser bättre informationsförsörjning för förstalinjechefer som en avgörande fråga för att förbättra vårdverksamheternas möjligheter att styra ekonomi, vårdproduktion och vårdkvalitet.

Utdrag ur bekrivningsdokumentet - de konkreta förslagen:

1. Sammanslagning av chefsansvar
   
   Sammanslagning av chefsansvaren patientområdeschef och patientflödeschef respektive funktionsområdeschef och funktionsenhetschef och därmed ersättning av motsvarande organisationsnivåer liksom organisationsnivån "vårdområde" med en organisationsnivå och ett verksamhetschefskap.
   Chefsbefattningarna benämns; "Verksamhetschef" inom såväl Teman som Funktioner. Verksamhetschefen är chef över en medicinsk enhet eller över en omvårdnadsenhet.
   Ovanstående innebär att chefsansvaret och innehållet i nuvarande rollbeskrivning för patientområdeschef och patientflödeschef samt funktionsområdeschef och funktionsenhetschef samlas till den nya rollen verksamhetschef. Ansvaret och mandatet för verksamhetschefen stärks således och vi tydliggör att denna chefsnivå är ytterst ansvarig för den egna verksamheten avseende såväl ekonomi som produktion och personal.
   
   
2. Antalet enheter reduceras genom sammanslagning till större organisatoriska verksamheter under verksamhetscheferna.
   
   Detta medför att de organisatoriska enheterna blir större och får bättre möjligheter att samla kritisk massa av kompetens inom samma linje. Det ger också större flexibilitet och bredd inom respektive medicinsk enhet vilket medför bättre möjligheter att ta hand om patienter med mindre specifikt vårdbehov. Det egna uppdraget växer och den ekonomiska budgeten likaså vilket förbättrar möjligheten för verksamhetschefen att påverka den egna enhetens resultatmål.
   
   
3. Justering av vårdinnehållet på tema- och funktionsnivå.
   
   - "Tema Hjärta, Kärl och Neuro" skapas på basen av dessa två temans (Tema Hjärta och Kärl respektive Tema Neuro) begränsade storlek. Vidare finns det gemensamma patofysiologiska bakgrunder hos flera av patientgrupperna inom befintliga temata. Därtill har de i många fall likartade akuta processer men också innehåll av elektiv medicin och kirurgi.
   - "Tema Akut och Reparativ Medicin" (tidigare Funktion Akut och Tema Trauma och Reparativ Medicin) kan hantera flera av de akuta patienterna i en mer sammanhållen vårdprocess och med ett ökat ägandeskap/ansvar. Omvårdnadsbehoven för många av patientgrupperna är likartade och redan idag finns stort samutnyttjande av vårdavdelningar mellan verksamheterna. Sammanslagningen bidrar också till att kunna ha specialister inom kirurgiska discipliner delaktiga i akut omhändertagande och en bättre integrering av akutmedicin och traumatologi.
   - "Tema Kvinnosjukvård" separeras från nuvarande Tema Barn och Kvinnosjukvård då nuvarande tema är mycket stort och har ett i vissa fall disparat innehåll. Samverkansfördelarna med barnverksamheten är tydligt mindre vad gäller vårdprocesser och omvårdnadskapacitet än de fördelar som kan uppnås med ett ökat fokus på kvinnorelaterade sjukdomar i formen av ett separat tema. Förutsättningarna för att hantera utmaningar med det framtida vårduppdraget och att driva utvecklingsarbete kan underlättas av en reduktion av nuvarande temas omfång.
   
   
4. Hantering av de medicinska specialiteterna.
   
   Större enheter ger bättre förutsättningar för sammanhållning av kompetensgrupper såsom de medicinska specialiteterna och bör leda till att vi undviker alltför små grupperingar på alltför många enheter. Dock kommer inte samtliga specialister alltid att arbeta i en enda linje. För att hantera specialiteterna över linjens organisationsgränser har en specialitetsansvarig tillsatts i nuvarande organisation. Denna roll har uppfattats ha ett otydligt mandat och ofta otillräckliga förutsättningar för att värna sin specialitet. Ansvaret för specialiteten bör ges till verksamhetschef förutsatt att aktuell verksamhetschef uppfyller de kompetenskrav som nu gäller. Saknas sådan kompetens hos VC tillsätter TC/FC för det tema/funktion där specialitetens ansvar är förlagt rollen till annan person. Ett utredningsuppdrag för vidare hantering av specialiteterna, forskning och utbildning finns tillsatt och utformning av ovan fortgår inom detta uppdrag och i samverkan med Karolinska Institutet.
   
   
5. Hantering av multisjuka patienter inom Karolinska.
   
   Multisjuka patienter med komplicerande samvarierande sjuklighet är en utmaning för sjukvården. Oavsett organisationsmodell är det inom sjukvården ibland svårt att avgöra var dessa patienter bäst skall vårdas och vilken verksamhet/enhet/klinik/specialitet som bör ha det övergripande ansvaret. Inom Karolinska finns indikationer på att de många små organisationsenheterna försvårat detta ytterligare och formering av större enheter bör bidra till att förbättra situationen. För att skapa ännu bättre förutsättningar för optimalt omhändertagande införs ett förtydligat uppdrag inom sjukhuset för att ta hand om multisjuka patienter;
   - En medicinsk enhet för multisjuka patienter skapas inom Tema Åldrande. Denna enhet skall fungera både som en konsultativ instans men kan också överta huvudansvar för patienter där flera olika tillstånd är skäl för vårdhändelsen.
   - Därtill skapas en medicinsk enhet för "den akuta multisjuka". Detta för att särskilt förbättra hanteringen av de patienter i det akuta skedet som söker utan känd diagnos eller med ett flertal samverkande hälsotillstånd. Uppdraget att upprätta denna enhet ges temacheferna för Tema Akut Reparativ Medicin, Cancer, Åldrande och Inflammation och Infektion gemensamt.

Styrelsens bedömning

Styrelsen har tagit del av förslaget till verksamhetsmodell och stödjer den allmänna inriktningen på väl fungerande patientflöden, färre chefer med tydligare ansvar, införandet av funktionen verksamhetschef och minskning av antalet enheter och därmed minskad fragmentisering av verksamheterna. Styrelsen uppskattar också att arbetet med system för informationsförsörjning påskyndas samt stödjer förslaget till ny organisation på tema- och funktionsnivå och förslaget att inrätta medicinska enheter för "multisjuka patienter" och "akuta multisjuka patienter".

Styrelsen planerar att följa upp vissa frågor knutna till verksamhetsmodellen: förutsättningarna för de medicinska specialiteterna och andra kompetensgrupper, sjukhusets utbildningsuppdrag med särskilt fokus på ST-utbildningarnas kvalitet, hur multiprofessionellt teamarbete kan främjas samt den roll patient- och närståendeföreträdare ska ha i verksamhetsmodellen.