Bättre omvårdnad vid akut förrvirring

Nyhet 2019-06-19

Margareta Skog, tema Åldrande och Carolin Nymark, tema Hjärta och Kärl, båda omvårdnadsansvariga, har samarbetat för att förbättra omvårdnaden av patienter som drabbas av delirium, även kallat akut förvirring eller konfusion.

– Omvårdsåtgärder och inte läkemedel är det primära för patienter som drabbas av delirium, säger Carolin Nymark. För vår del drabbas särskilt patienter som genomgått stora öppna hjärtoperationer och vårdats i hjärt-lungmaskin. Men det finns även andra patientgrupper som har stor risk att drabbas.

De har nu infört bedömningsinstrumentet Nu-DESC (Nursing delirium screening scale) för vissa patientgrupper inom sina verksamheter. Det är ett instrument där sjuksköterskor och undersköterskor kan bedöma patienternas tillstånd på ett strukturerat sätt.

– Vi har utbildat sjuksköterskor och undersköterskor att med instrumentet bedöma patienterna i den dagliga omvårdnaden. Det är viktigt att i vården snabbt reagera på patienter som visar tecken på akut förvirring på samma sätt som vi reagerar på blodtrycksfall, säger Margareta Skog.

Vårdpersonalen har också utbildats i att vid akut förvirring sätta in lämplig omvårdnadsåtgärd.

Tema Hjärta och Kärl har dessutom infört en ny rutin för att bättre följa upp just de patienter som genomgått öppen hjärtkirurgi och varit tillfälligt förvirrad. Man ringer de patienter som haft någon form av förvirringstillstånd för att prata om hur de mår och om deras upplevelser. Patienterna kommer också på återbesök hos läkare, och om de har drabbats av delirium under sjukhusvistelsen tar läkarna upp även detta.

Men varför vill ni snabbare hitta patienter som kan drabbas av förvirring?

– Det finns flera anledningar, det är en ökad dödlighet i gruppen som råkar ut för akut konfusion, det signalerar att patienten troligtvis har något somatiskt problem. Reagerar vi i vården snabbare ökar möjligheten att till exempel upptäcka en infektion, felaktiga läkemedel, överfylld blåsa eller smärta. Det finns också en ökad risk att den förvirrade patienten går upp utan att ha kontroll och kanske då ramlar, inte minst nattetid, och får ytterligare skador, säger Margareta Skog.

– Vi vet också att om en patient drabbas av förvirring kan vårdtiden förlängas, säger Carolin Nymark.

Det är inte heller ovanligt att patienter som drabbats av akut förvirring känner skam för något som sagts eller gjorts under vårdtiden och att man skäms för att prata om det.

– Det finns studier som visar att patienter kan må dåligt även ett år efter att ha sagt eller gjort något obehagligt mot närstående eller personal under vårdtiden. Det vi gör nu är att bättre identifiera patienterna så de snabbare får rätt hjälp, det går att lindra med rätt omvårdnad. Läkemedel används bara om omvårdnadsåtgärderna inte hjälper, om det är stora problem med till exempel nattsömnen eller om en patient har svåra hallucinationer, säger Carolin Nymark.

Hur kan det påverka minnesbilden?

– En patient som vanligtvis är kognitivt klar och som drabbas av akut konfusion i samband med vård har kanske med sig minnet av händelsen under hela livet. Det är en stor skillnad mellan demens och akut konfusion och dessa tillstånd får inte sammanblandas. Även den med demens kan drabbas av akut konfusion. Den demenssjuke kan ha kvar en obehagskänsla men kommer sällan ihåg detaljerna i upplevelsen, säger Margareta Skog.

Kan man drabbas fler gånger?

– Det kan man och ibland kan det bli värre om patienten drabbas igen. Därför är det så viktigt att vi i vården både följer upp och förebygger, säger Margareta Skog. Vårdpersonal bör också samtala med patienter som haft en episod av förvirring så att patienten får en förklaring till varför hjärnan sviktat samt att det var ett övergående tillstånd, säger Margareta Skog.

– Med våra nya rutiner blir det lättare för oss att möta patienten och det är också vår skyldighet att ge rätt omvårdnad, menar både Margareta Skog och Carolin Nymark.