Utredning och vård vid könsdysfori

Nyhet

I svallvågorna efter SVT:s Uppdrag gransknings program om unga transpersoner har det visat sig att det finns en del missförstånd och oklarheter om hur vården går till.

Det är viktigt att skilja på utredning och behandling. Först utreder man, sedan kan man i en del fall gå vidare till behandling. Ingen behandling påbörjas utan att först ha föregåtts av en utredning.

Alla som funderar över sin könsidentitet bejakas möjligheten till utredning. Unga under 18 år i Stockholm söker sig via remiss till Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, och där till KID-teamet som specialiserat sig på frågor om barn och ungas könsidentitet. BUP är, till skillnad från Karolinska, en del av Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO).

Vuxna kommer via remiss eller egen remiss till Anova på Karolinska. Syftet med utredningen är att se om personen uppfyller diagnostiska kriterier för transsexualism eller någon annan könsdysforidiagnos och eventuellt ska påbörja behandling eller om det är andra saker i personens liv, (som t.ex. osäkerhet över sin egen sexualitet, depression, autism) som är orsaken till att man sökt sig till vården.

Under utredningen kommer en del patienter och utredningsteamet fram till att symtomen inte beror på transsexualism eller könsdysfori. Då påbörjas inte förberedelser för könsbekräftande behandling överhuvudtaget.

Om patienten är under 18 år måste vårdnadshavare godkänna behandlingen. Finns det två vårdnadshavare måste båda ge sitt godkännande. Om vårdnadshavarna, eller föräldrar och barn, inte är överens samarbetar KID-teamet med Socialtjänsten för att hitta en lösning som gynnar patientens bästa.

Hur länge tar det?

I debatten har det förekommit påståenden om att det hela går lättvindigt och fort. På Stockholms läns sjukvårdsområdes (SLSO) sida http://slso.sll.se/aktuellt/fragor-och-svar-om-konsdysfori-och-konsbekraftande-behandling-av-unga/ beskrivs hur en utredning för unga på KID-teamet ser ut. På Anova på Karolinska, som utreder vuxna, var genomsnittliga utredningstiden under 2018 6-7 månader. Utredningstiden är individuell och pågår så länge som det behövs för att kunna ställa diagnos.

Hela vägen från utredning via behandling till nytt juridiskt kön tar några år, om man frånser väntetider. Hela processen är omfattande och tar lång tid.

Vilka åtgärder kan utföras som led i behandlingen:

Alla erbjuds att spara ägg och sperma innan start av hormonbehandling. Behandling med könskonträra hormoner erbjuds vuxna med diagnos samt för 16-18-åringar om man har levt i den önskade könsrollen i minst ett år. Maskuliniserande bröstkirurgi (mastektomi) kan vanligen utföras från 16 års ålder. Det är möjligt att få hjälp med bröstförstoring om hormonbehandlingen under minst ett år inte gett önskad effekt på bystens tillväxt.

Underlivskirurgi kan göras först efter fyllda 18 år

Underlivskirurgi och borttagande av könskörtlar kan inte ske utan tillstånd från Socialstyrelsens Rättsliga Råd där ansökan kan göras först efter fyllda 18 år
Vid 18 års ålder är det möjligt att hos Socialstyrelsens Rättsliga Råd ansöka om "fastställande av könstillhörighet" att få tillhöra det kön man önskar vara. Till ansökan ska bifogas ett intyg om utredningen och journalkopior från de enheter som deltagit i utredning och behandling.

Vederbörande kan i samband med "ansökan om fastställelse" också ansöka dels om "tillstånd till ingrepp i könsorganen för att göra dem mer lika det andra könets", dels om "tillstånd till avlägsnande av könskörtlarna enligt samma lag". Det vanliga är att vederbörande ansöker om "fastställelse" och tillstånd till både "ingrepp i könsorganen" och att "avlägsna könskörtlarna" och bestämmer själv, efter Rättsliga Rådets beslut, tidpunkt när operationerna ska ske.

Text: Marcus Hagström