Livsviktigt rollspel i katastrofläge

Nyhet 2019-04-11

Aprilmorgonen är ruggig, pendlarna huttrar i sina tågsäten. Klockan är snart 10. Karolinska i Solna får meddelande om att en ambulans är på väg till intensivakuten med en skottskadad man. Inga konstigheter så långt. Men strax knastrar radion igen, med informationen att explosioner har ägt rum på flera pendeltåg i länet, och det ska visa sig att pendeltåg på stationerna Jakobsberg, Sundbyberg, Odenplan och Stockholm central har blivit utsatta för bombdåd. Stockholm är under attack och Karolinskas chefläkare i beredskap beslutar om katastrofläge på sjukhuset.

Katastrofövningen på Karolinska Universitetssjukhuset utspelas i realtid. Allt har planerats in i minsta detalj för att vara ska så likt verkliga förhållanden som möjligt, med undantaget att allting den här gången sker på tavlor och med patientkort, och inte riktiga patienter.

Senaste gången en liknande övning hölls var för sex år sedan. Under övningen testas hela kedjan i traumaomhändertagande på sjukhuset. Det övergripande målet med övningen är att öva Karolinskas katastrofmedicinska beredskapsplan och höja sjukhusets förmåga att leda, samverka och samordna omhändertagande av många svårt skadade. Liksom att undersöka hur många svårt skadade Karolinska Solna kan ta emot vid stor olycka/katastrof och samtidigt upprätthålla normala kvalitetskrav.

Scenariot för katastrofövningen var taget direkt från terrordåden i Madrid 2004 då 191 personer omkom och över 2 000 skadades. Allt som skedde under övningen gick efter manus där verkliga patienter, tider och skeenden hade anpassats till Stockholms stadsbild. När de första patienterna kom in till akuten motsvarade dessa de faktiska patienter som 2004 togs sig till akuten i Madrid. Enbart instruktörerna hade på förhand koll på vad som skulle komma att hända, vilket innebar att vårdpersonalen agerade som de skulle ha gjort i verkligheten.

En intensivvårdssjuksköterska som under tisdagen deltog i sin första stora övning konstaterade:
– Det är spännande, man vet inte vad som väntar.

Hos den lokala särskilda sjukvårdsledningen, LSSL, rådde samma intensiva aktivitet som hos de övande vårdverksamheterna. Många beslut krävdes; kan sjukhuset ta emot ytterligare skadade personer? Finns blod så det räcker? Ska Karolinska eller regionen hålla presskonferens? Är det okej att placera patienter direkt på golvet när sängarna tagit slut?

Ungefär klockan 13.30 hade den nivå av katastrof uppnåtts som gör att det inte längre går att bibehålla en normal medicinsk kvalitet.

Förberedelserna har varit minutiösa och vid rodret står Kristina Lennquist Montán, övnings- och utbildningsansvarig i krisberedskap vid vårdstaben i samarbete med beredskapssamordnare Axel Högström Dahl. De har samarbetat med övningsledare från verksamheten som har inventerat det aktuella läget på avdelningarna: hur många patienter har man, hur mycket personal finns på plats och hur många skulle hinna ta sig hit på kort varsel, för att bara nämna några saker.

Övningen är ett sätt att upprätthålla en säker hälso- och sjukvård vid en större händelse och att vara beredd om det skulle hända. Beredskapsplanering behövs för att snabbt kunna mobilisera och omfördela resurser efter de behov som uppstår.

– Övningen gick ut på att hitta den maxnivå av patienter som vi kan ta emot här på Karolinska. Målet är att hitta de faktorer som begränsar kapaciteten och hur de förhåller sig till varandra så att vi kan förbättra vår beredskap, säger Kristina Lennquist Montán.

Resultatet, utvärderingen, av hela övningen sammanställs av Vårdstaben i samverkan med övande verksamheter och en handfull externa utredare och ska rapporteras i form av en rapport i början av juni.

– Jag är mycket imponerad över hur övningen utfördes av alla medarbetare. Med ett stort engagemang, energi och mycket kunskap så hanterade de övningssituationen otroligt bra. Dessutom har ett stort jobb gjorts i att organisera övningen, säger chefläkare Marie Björnstedt Bennermo, som var medicinskt ansvarig för övningen.