Första patienten behandlad i nya tryckkammaren

Nyhet

Nyligen fick stora tryckkammaren i Solnas nya sjukhusbyggnad ta emot sin första patient.

Nyligen behandlades den första patienten i tryckkammaren i nya sjukhusbyggnaden. Kammaren är utrustad till att fungera precis som en intensivvårdsplats och det finns utrymme för att behandla två patienter samtidigt. I ena änden finns en sluss där medarbetare vid behov kan slussas in eller ut vid pågående behandling.

- Vi behandlade en kolmonoxidförgiftning och allt fungerade bra, säger överläkare Anders Kjellberg, biträdande överläkare.

Anders Kjellberg är medicinskt ledningsansvarig läkare för hyperbarmedicin.

Här berättar biträdande överläkare Anders Kjellberg mer om hur behandlingar i tryckkammaren går till:

På Karolinska görs mellan 70-120 tryckkammarbehandlingar per år. Akuta behandlingar görs dygnet runt för dykarsjuka, kolmonoxidförgiftning (rökskada) samt luftembolisering.

- Om en patient är eller har varit medvetslös med höga halter kolmonoxid i blodet så behandlar vi i tryckkammare för att minska risken för bestående men. Gränsen är 25-30 procent kolmonoxid i blodet. Andas man exempelvis bara luft tar det 4-6 timmar innan kolmonoxiden är ute ur kroppen. Men andas man 100 procent syrgas och samtidigt får tryckkammarbehandling kommer man ner till en oskadlig nivå på 20 minuter, berättar Anders Kjellberg.

Komplett intensivvårdsplats

Stora tryckkammaren är utrustad som en komplett intensivvårdsplats. En behandling tar ungefär 2 timmar. En person sitter utanför tryckkammaren och är så kallad kammarförare. En läkare och en intensivvårdssjuksköterska är med patienten inne i tryckkammaren. Patienten rullas vanligtvis in i en intensivvårdssäng och kopplas upp med övervakning. Dörrarna stängs och tryckkammaren kör igång. Kommunikationen med kammaföraren sker via headset.

- Vi trycker in en massa luft vilket ökar trycket. Vår standardbehandling motsvarar ett dyk på 18 meters djup vilket är 2,8 bar tryck. 1 atmosfärs tryck är 1 bar.

Framför skärmarna utanför tryckkammaren sitter kammarföraren som styr tryckkammaren.

Hur går det för medarbetarna som är med i tryckkammaren?

- 18 meter i 70 minuter är ett ganska avancerat dyk och vi gör alltid ett dekompressionsstopp vid nio meter när vi är på väg upp igen. Då stannar vi där i tio minuter, så personalen får vädra ur kvävgasen som har tryckts in i kroppen, för att inte drabbas av dykarsjuka. Alla som är med utbildas i vad som kan hända och vi jobbar förebyggande, alla vet att de ska dricka ordentligt och inte träna efteråt. Man får inte flyga inom 24 timmar efter ett arbetspass i kammaren.

Hur känns det i kroppen?

- Man känner framför allt av trycket i öronen och då är det viktigt att tryckutjämna. Sedan kan man bli lite kväveberusad. Det finns något som heter Martinis-lag som betyder att varje 10 meter motsvarar en dry martini. Det är olika hur man reagerar men man känner absolut av det. Eftersom luften är komprimerad låter man också lite som Kalle Anka när man pratar.

Tryckkammaren heter Doris. Varför?

- Gamla kammaren kallades Nemo, vi har en kollega som är en väldigt duktig undervattensfotograf som satte upp en bild på fisken Nemo vid vår tidigare tryckkammare. När vi sedan skulle namnge den här kammaren hade filmen Hitta Doris kommit och då började vi kalla den för Doris.

Text och foto: Linn Almerud

Mer information, hyperbarmedicin

Att andas 100 procent syrgas under förhöjt tryck motsvarande 15-18 meters vattentryck i tryckkammare kallas för Hyperbar Oxygenterapi. Behandlingen ökar mängden syre i blodet som når ut till den skadade, infekterade eller inflammerade vävnaden.

Behandlingen kan ges till barn och vuxna och görs både akut och elektivt. Akuta behandlingar som görs dygnet runt är för dykarsjuka, kolmonoxidförgiftning samt luftembolisering. Den vanligaste behandlingen i tryckkammaren är för allvarliga mjukdelsinfektioner. På Karolinska finns också två mindre enmanstryckkammare, där kan man bland annat behandla kroniska inflammationer som strålskador, infektioner och diabetesfotsår.