Internationell kommission presenterar rapport om riktlinjer kring ärftlig genomeditering

Nyhet

Professor Anna Wedell är enda nordiska representanten i den internationella kommission som arbetat under det senaste året för att ta fram riktlinjer för en eventuell framtida klinisk användning av den nya gentekniken. Kommissionen har nu lämnat sin rapport.

En av kommissionens slutsatser är att ärftlig genomeditering ännu inte lämpar sig för klinisk användning, eftersom teknikerna inte är tillräckligt säkra och precisa.


Breda diskussioner behöver också ske i samhället, innan man i framtiden eventuellt beslutar sig för att använda metodiken hos människa.


Internationella mekanismer behöver också etableras, för att kontinuerligt följa och utvärdera den vetenskapliga utvecklingen och säkerställa att all eventuell framtida användning sker transparent och enligt strikta, vetenskapligt högt ställda krav.


En parallell WHO-kommitté arbetar med de etiska frågeställningarna kring tekniken och med frågor kring översyn och reglering, och ska lägga fram sin rapport senare under året.

Läs rapporten i sin helhet

Läs Kungliga vetenskapsakademins intervju med Anna Wedell

Läs mer om kommissionen

Fakta: ärftlig genomeditering


Genomeditering innebär en medveten förändring av en utvald DNA-sekvens i arvsmassan.

Utvecklingen inom området har gått snabbt och det går nu att åstadkomma skräddarsydda förändringar av genmaterialet i såväl mikroorganismer som växter, djur och människor.

Metodiken har blivit ett viktigt verktyg inom forskningen för att förstå biologiska processer och sjukdomsmekanismer och används även för att utveckla behandlingar för ärftliga sjukdomar.

Utecklingen medför även att det blir möjligt att skapa förändringar som går i arv till framtida generationer, ärftlig genomeditering, något som väcker såväl medicinska, etiska och regulatoriska frågor.