Att stå nära utan att störa

Ofta är familjen, släkten och vännerna runtomkring oförberedda på att barnet behöver sjukhusvård efter födseln. Det kan ta tid att smälta och anpassa sig till allt det nya. Många känner att behovet av information och lugnande besked är stort.

Oro och ovisshet

Ibland kan närstående få tryggande information direkt. En del medicinska situationer som kan upplevas skrämmande är enkla behandlingar och ingrepp från sjukvårdens perspektiv. Andra gånger kan familjen inte få lugnande besked direkt, utan behöver se tiden an och följa hur barnet svarar på behandlingen och utvecklas över tid. Då kan osäkerheten vara stor. Självklart skapar det oro och sorg hos alla i barnets nätverk.

Barnet i centrum

Tänk dig en cirkel i mitten med barnets namn, eller tillfälliga smeknamn. Rita en ny cirkel runt den cirkeln, där vårdnadshavare och eventuella syskon finns. I ytterligare en cirkel runt detta finns kanske eventuella mor- och farföräldrar och övrig nära släkt. I nästa ring kanske mer perifera släktingar finns, tillsammans med föräldrarnas nära vänner. Ytterligare en ring ut finns kanske föräldrarnas bekanta, arbetskamrater och grannar.

Tänk dig sedan ett flöde, där allt stöd förflyttar sig inåt i ringen och all oro transporteras utåt i ringen. Det vill säga att om du som morfar eller farmor är orolig, så får du söka stöd hos släkt och vänner, inte hos föräldrarna. Någon vän till familjen kanske kan ge dig stöd, så att du i din tur orkar ge föräldrarna stöd. Detta är en viktig princip för att inte belasta föräldrarna för mycket med oro eller frågor.

Jämför inte

Undvik att jämföra barn med varandra. Många föräldrar till extremt för tidigt födda barn har fått höra om någons granne som fick ett barn i vecka 34, och att det gick jättebra. Att återge den sortens historier riskerar att skada mer än att inge hopp hos föräldrarna. Jämför inte heller barn som är födda samma vecka, eftersom olika barn drabbas olika hårt av för tidig födsel.

Signalera inte att faran är över

Var försiktig med att signalera till föräldrarna att faran för barnet är helt över genom att till exempel säga "så bra att allt gick bra" eller "nu är ni strax på väg hemåt ska ni se, så snabbt som er son/dotter växer". Det är stor skillnad mellan att vara medicinskt stabil i stunden och att utvecklas gynnsamt på sikt eller att vara på väg hem från sjukhuset. Säg hellre "så bra att ert barn mår bra idag, hon/han kan verkligen behöva en bra dag" men samtidigt att "vi får se framtiden an med tillförsikt".

När du får träffa barnet

När familjen kommit hem, se till att vara mycket noggrann med handhygien. Rör inte barnet utan att fråga föräldrarna. Du kanske kan säga något i stil med "Åh, jag tycker hen ser så otroligt söt ut, jag vill bara kram om hen! Jag förstår att det kanske inte är lämpligt än, men får jag hålla om hens fot?"

Text: Erika Baraldi, Leg. psykolog och forskare i specialpedagogik