Barnets måltider

För tidigt födda barns väg till amning

Om barnet föds för tidigt kan vägen till amning ibland beskrivas i form av ett "Amningshjul". Vägen till amning kan gå både framåt och ibland lite tillbaka beroende på hur barnet mår.

De olika stegen kan ta olika lång tid för olika barn, följ barnets signaler och låt barnet bestämma takten. Använd gärna stöd från personalen för att tolka barnets signaler och samråd om när barnet är redo att ta nästa steg.

Det första steget till amning börjar genom hud mot hud-kontakt med dig som förälder. Hud mot hud-kontakt har många fördelar för både dig som förälder, för mjölkproduktionen och för ert barn. Det är också lättare för er som föräldrar att uppfatta barnets signaler när det börjar visa tecken på att vara redo att ligga vid bröstet.

Nästa steg kommer när barnet börjar visa tecken på att vilja suga, genom att slicka, smacka, söka. Man kan då, utifrån hur barnet mår och vad barnet orkar, erbjuda barnet att ligga vid bröstet. Till en början kanske barnet somnar direkt och det är helt normalt. Hur länge barnet orkar ligga i position vid bröstet till en början varierar mellan olika barn. Följ barnets signaler och låt barnet bestämma hur mycket det orkar. Det förtidigt födda barnet behöver stöd för att ligga i en bra amningsposition vid bröstet och även du som mamma kan behöva stöd för dina armar för att hitta en bekväm position.

När barnet sedan är redo för nästa steg, börjar barnet att söka efter bröstet genom att försöka ta tag om bröstet och suga enstaka gånger eller några gånger i följd. Barnet behåller till en början taget endast korta stunder, och tar ofta långa pauser mellan försöken. Barnet kanske ibland även sväljer lite mjölk.

Så småningom börjar barnet kunna behålla taget längre stunder, och suger längre stunder. Barnet sväljer då ibland mer mjölk. Erbjud gärna barnet att amma så snart det visar signaler även om detta sker innan planerad sondmatning.

Barnet kan sedan börja amma länge stunder med kortare pauser mellan sugperioderna, och kan då ofta få i sig större mängder mjölk. Det kan nu ofta vara dags att minska mängden som ges via sond för att övergå mer och mer till amning, detta görs i samråd med personalen.

När barnet är redo kan man successivt övergå till att amma helt vid bröstet. Många barn vill då amma med täta intervall. Erbjud barnet att amma när det visar signaler, samt till en början minst cirka var 3:e-4:e timme.

Du kan underlätta övergång till amning genom att stimulera din mjölkproduktion genom handurmjölkning eller pumpning. Ibland kan det vara svårt att nå en större mjölkproduktion genom handmjölkning och pumpning då detta inte stimulerar brösten lika bra som barnets sugande gör. Även om det ibland är svårt att öka sin mjölkproduktion genom handmjölkning eller pumpning är det positivt att försöka upprätthålla den produktion som finns. När barnet sedan är redo att ligga vid bröstet och börja stimulera kan ofta mjölkmängden öka. Ibland kan detta ske först när man kommer hem till sin egen hemmiljö.

Amning

Att barnet har ett tillräckligt stort tag om bröstet vid amning förebygger ömma, såriga bröstvårtor och mjölkstockning. Ett stort tag ger också en mer effektiv tömning av bröstet och därmed en ökad mjölkbildning.

Stort omtag om bröstet

Tips och råd för effektivare amning

  • Håll ditt barn med hela sin kropp tätt intill din och vänd in mot dig.
  • Håll ditt barn så att din bröstvårta hamnar under barnets nästipp. Låt barnet hålla huvudet lite tillbakalutat. Tänk att hakan ska ligga tätt in i bröstet och näsan fri.
  • Vänta in barnet så att det gapar riktigt stort. Då för du barnet ännu närmare bröstet och låter barnet "ta" ett stort tag om bröstet, inte bara bröstvårtan. Undvik att trycka barnets huvud mot bröstet.
  • När toppen på bröstvårtan ligger ända bak i den mjuka delen av gommen skonas den från nötning, att bli klämd och eventuella sår. Barnets tunga ligger ut över nedre tandraden och ut till underläppen. Med tungan pressar barnet ut mjölken. De första sugtagen kan kännas smärtsamma men bör släppa efter en kort stund och kännas mer hanterbara.
  • Med den här tekniken blir amningen mer behaglig och effektiv för både mor och barn.

Fem punkter för att underlätta amningen och minska amningsproblem

1. Barnets tag om bröstet – gapar stort eller litet gap bara om bröstvårtan?

Vanliga orsaker till att barnet tar ett för litet tag om bröstet:

Barnet är för långt ifrån bröstet, barnets haka har ingen kontakt med bröstet, barnets tag om bröstet har skett för tidigt innan barnet har gjort tillräckliga slicka- och sökrörelser.

Förslag på vad du kan göra:

Hud mot hudkontakt stimulerar amningsbeteendet. En bakåtlutande ställning hos mamman gör att barnet kommer riktigt nära (utnyttjar tyngdlagen). Låt barnet slicka och söka tills tungan syns på läppen och barnet gapar riktigt stort. Är barnet för snabb, låt barnet ligga en bit ovanför bröstet men med hakan tätt mot bröstet så kan barnet söka sig till bröstvårtan. Vid sittande upprätt amningsställning är det en fördel att rikta bröstvårtan upp mot barnets överläpp/näsa. Ett fast stöd med en hand bakom barnets skuldror underlättar för att barnets haka ska komma tätt intill.

2. Känslan vid amning – smärtsamt först som släpper efter en kort stund eller smärtsamt hela amningen?

Vanligaste orsaken vid ihållande smärtsam amning:

Barnet har ett för litet tag om bröstet så att bröstvårtan kläms.

Förslag på vad du kan göra:

Om ihållande smärta, se punkt 1. Viktigt att barnets haka ligger mycket tätt intill bröstet. Låt barnet ta ett nytt tag och låt barnet slicka och söka tills barnet gapar stort. Pröva gärna andra amningsställningar, ta vid behov smärtlindrande läkemedel.

3. Barnets sugkraft – känns kraftfullt eller som småsugande och "snuttande"?

Vanliga orsaker om inte kraftfullt sugande:

Barnet kan ha för litet tag om bröstet. Barnets haka har ingen kontakt med mammas bröst. Mammans utdrivningsreflex av bröstmjölken har inte kommit igång. Amningssmärta gör det svårare för mjölken att komma ut. Barnet kan vara mätt. Barnet har fått tillägg.

Förslag på vad du kan göra:

Se punkt 1. Om det gör ont se punkt 2. Om barnet får tillägg, fråga gärna personalen om mängden mat kan minskas.

4. Barnets sugmönster – är ett rytmiskt sugmönster med korta pauser där sugandet blir större och djupare efter någon minut, eller ett frenetiskt sugande utan pauser, eller där barnet tar tag och släpper upprepade gånger, skriker eller somnar på en gång?

Vanligaste orsaken om barnet inte har ett rytmiskt mönster:

Utdrivningsreflexen av mjölken har inte kommit igång. Det kan ta olika lång tid innan mjölken börjar rinna.

Förslag på vad du kan göra:

  • hitta en bekvämare amningsställning
  • avslappningsövningar/tänka på något avslappnande
  • be partner massera axlar/fötter
  • ta något att dricka/äta
  • ta smärtstillande läkemedel vid behov

5. Bröstvårtans form efter amning – är opåverkad, något utdragen eller klämd?

Vanligaste orsaken om bröstvårtan är ihopklämd:

Barnet har haft ett för litet tag om bröstet. Detta ger smärta och obehag vid amning och ökar risken för sår på bröstvårtan. Utdrivningen av mjölken kan påverkas.

Amningsställningar

Sittande amning

  • Sitt gärna upprätt
  • Sitt gärna bekvämt på en stol/fåtölj/soffa med ryggstöd, den ska vara lagom hög så att du kan ha fötterna på golvet
  • Om du önskar mer stöd för ryggen; placera då kuddar bakom ryggen så att du kan sitta upprätt.

Halvsittande amning (laid back-amning)

  • Denna amningsställning kan vara fördelaktigt i början, då barnet kommer riktigt nära din kropp. Ligger ni hud mot hud så stimulerar det amningsbeteendet mer
  • Om du sitter tillbakalutad kan du placera barnets huvud mellan dina bröst eller på ett bröst
  • Låt barnet söka sig till bröstet själv
  • Fördelen med detta är att utnyttja tyngdlagen så att barnet ligger tätt mot dig utan att du själv behöver styra barnet så mycket
  • Om brösten faller ner mot sidorna kan du behöva stötta dem så att brösten kommer mer rakt upp/fram för att barnet ska hitta lättare
  • Se till att barnet har fria luftvägar

Liggande amning

  • Lägg en eller två kuddar under ditt huvud
  • Lägg dig sedan på den sidan som du ska amma
  • Dra upp samma sidas arm lite, så att det bildas en "grotta" mellan armen och kroppen
  • Dra tillbaka din mage och rumpa så att det finns plats för barnet och du ligger skönt
  • Se till att barnet ligger med sin kropp vänd mot din och med din bröstvårta i nivå med barnets näsa så att barnet måste gapa upp stort för att ta tag. Barnets huvud ska ligga plant, inte på mammas arm
  • För att barnet ska komma riktigt nära så försök placera barnet nedre arm under ditt bröst

Amningsnapp för nyfödd

Amningsnapp för nyfödd

En amningsnapp är ett tillfälligt amningshjälpmedel som kan underlätta amningen vid smärtsam amning, såriga bröstvårtor eller om bebisen har svårt att få tag om bröstvårtan efter första dygnet. Det är bra om du först har försäkrat dig om att du har en bra amningsteknik vilket lindrar både smärta och sår och underlättar för barnet att suga.

En amningsnapp är en plastnapp som läggs över bröstvårtan. När du sedan ammar så suger barnet på plastnappen istället för direkt på bröstvårtan. Det viktigt att barnet har hela nappen i mun och inte bara suger på bara toppen av nappen för att mjölkflödet ska bli mer effektivt.

Råd om amningsnapp

  • Amningsnapp är ett tillfälligt hjälpmedel, framför allt i början av amningsperioden
  • När amningen känns bättre kan den vänjas av. Den bör helst inte användas innan barnet har visat sina amningssignaler och helst inte under barnets första levnadsdygn. Det är viktigt att barnet har ett stort tag om nappen så barnet får i sig mjölk och bröstet tömmer sig mer effektivt. Man kan testa att låta barnet suga några minuter med napp för att sedan ta bort den.
  • Fördelaktigt är att använda den större modellen så att barnet gapar stort. Det är bra att känna efter att nappen känns bra och inte klämmer åt eller att friktion uppstår på bröstvårtan.
  • Det är viktigt att låta barnet slicka och smacka innan barnet tar tag om nappen. Ju mer barnet slickar och smackar, ju mer öppnar barnet munnen och tungan kommer längre ner i munnens botten och då kan barnet ta ett stort tag om nappen. Det är annars lätt att barnet bara tar tag och nyper åt om toppen vilket kan vara smärtsamt och även hindra mjölkflödet.
  • Det viktiga är att amningsnappen förbättrar situationen.
  • Bröstvårtan bör vara opåverkad, kanske något utdragen, direkt efter amningen när amningsnappen tagits bort.
  • Var extra noga med handhygien samt hygien av amningsnappen, speciellt vid irriterade, spruckna och/eller såriga bröstvårtor för att undvika bakterier som kan leda till bröstkomplikationer.

Så här sätter du på en amningsnapp på bröstet

  • Tvätta händerna. Fukta amningsnappen med vatten. Ta tag i kanterna.
  • Vik amningsnappen nästan ut och in. Tänk på att utskärningen ska vara åt det håll näsan ska vara.
  • Placera amningsnappen mot bröstvårtan/vårtgården. Ett vakuum ska infinna sig så att amningsnappen sitter kvar. Tips! Håll ett finger på hålen när du placerar nappen, så bildas vakuum och bröstvårtan åker in i toppen av amningsnappen.
  • När barnet läggs till bröstet, låt barnet smacka och slicka på nappen så att barnet gapar stort för att få ett stort tag om bröstet. Undvik att trycka in nappen i barnets mun.

Skötsel av amningsnapp

  • Efter varje amningstillfälle: skölj amningsnappen under kallt rinnande vatten
  • Diska sedan amningsnappen med varmt vatten och diskmedel, skölj väl
  • Skölj sedan med kallt vatten igen
  • Förvara amningsnappen torrt och rent
  • En gång per dygn bör amningsnappen desinficeras och kokas cirka 5 minuter.

Koppmatning

  • Låt barnet sitta upprätt och håll stadigt i barnet.
  • Ha gärna en kudde som stöd för din egen arm.
  • Stöd barnets nacke och huvud med din arm eller hand.
  • Barnets armar får vara naturligt böjda.
  • Är barnets armar utsträckta längs sidorna försvårar det ätreflexerna.
  • Om barnets händer är ivriga och viftar så att de stöter till koppen när du matar, kan du vira en filt lätt om barnet så att händerna hålls naturligt böjda på plats mot barnets kropp.
  • Se till att mjölken är kroppstempererad efter att ha värmt koppen i varmt vattenbad.
  • Håll koppen med mjölk lätt mot barnets underläpp och luta koppen så att mjölken når till kanten. Barnet känner doften av mjölken och kan då sträcka ut tungan och lapa i sig mjölken.
  • Ibland tar barnet en paus, men håll gärna kvar koppen mot underläppen så att barnet kan fortsätta lapa när det känner sig redo.
  • När barnet lapar och sväljer kommer mjölken att åka ut och in i koppen. Tas koppen bort från underläppen så rinner mjölken ut ur munnen.
  • Det är viktigt att du tänker på att inte bara hälla mjölken i barnets mun. Barnet behöver få lapa mjölken aktivt med tungan i egen takt.
  • Undvik också att trycka ner barnets underkäke vilket gör det svårare för barnet att både lapa och svälja.
  • Om barnet inte visar intresse att lapa kan man hjälpa till att locka fram intresset genom att hålla koppen lätt mot barnets överläpp och droppa mjölken på barnets tunga för att barnet ska få känna smaken av mjölken. Barnet kan då sträcka ut tungan och börja lapa.
  • Om barnet blir skrikigt, försök att lugna barnet innan du provar igen.
  • Efter matningen kan barnet behöva en extra stund av närhet i famnen, gärna i upprätt position.
  • En del barn vill suga efter koppmatningen. Passa då på att amma men om barnet inte har möjlighet att suga på bröstet kan du hjälpa barnet att suga på sin hand eller knoge.
  • Överbliven mjölk skall inte sparas.

Flaskmatning

Ibland finns det anledning att ge barnet mjölk på flaska. Till exempel om du delammar eller inte vill/kan amma eller om barnet av någon anledning inte kan suga på bröstet. Den nära kroppskontakten är viktig för både dig och barnet oavsett matningssätt.

Goda råd för hur du matar ditt barn med flaska

  • Vid flaskmatning är det bra att hålla barnet halvsittande i sin famn och att stödja barnets huvud och nacke med sin arm.
  • Ha barnet vänt mot dig så att barnet kan ha ögonkontakt med dig.
  • Placera gärna en kudde under din arm om du behöver stöd.
  • Byt gärna sida, precis som man gör vid amning.
  • Håll barnet nära, om möjligt så att barnet kan ha lite hudkontakt med dig, så att barnet kan känna sig trygg.
  • Se till att mjölken är kroppstempererad efter att ha värmt flaskan i varmt vattenbad.
  • Låt barnet själv gapa efter nappen.
  • Håll flaskan stilla och tvinga inte barnet att äta om barnet vill ta en paus.
  • Vissa barn behöver rapa flera gånger under måltiden medan andra inte behöver det.
  • Tänk på att flaskan ska vara vinklad uppåt så att det alltid finns mjölk i nappen.
  • Låt måltiden ta tid. Ditt barn får bestämma takten.
  • Lämna inte barnet själv med nappflaskan.
  • Det är viktigt att barnet får ha kontakt med dig när barnet äter, det finns en risk att barnet kan sätta i halsen.
  • Efter matningen kan barnet behöva en extra stund av närhet i famnen, gärna i upprätt position.
  • Överbliven mjölk skall inte sparas.

Sondmatning

Barn som föds för tidigt behöver tid på sig för att utveckla förmågan att suga och svälja, samtidigt som de andas. Föds barnet omkring graviditetsvecka 30 kan det ibland lära sig att koordinera att suga, svälja och andas efter bara några veckor.

När barnet är mycket för tidigt fött och/eller om det har andningsbesvär kan det ta mycket längre tid. Även barn som inte är födda för tidigt, men som är sjuka när de föds kan till en början ha svårt att äta själva. För att få i sig näring behöver barnet då sondmatas under tiden det tränar på att äta själv.

Matningssonden sätts ned till magsäcken via ena näsborren. För att vara säker på att sondens läge inte har rubbats måste sondläget kontrolleras inför varje måltid.

Måltiden

Hur snabbt eller långsamt barnet vill ha sin mat är individuellt. En generell regel är att man försiktigt sprutar ned 1 milliliter mat per minut. Men en del barn är hungriga vid starten av måltiden och blir oroliga om de inte får de första millilitrarna snabbt. En del barn behöver få sin mat sakta, sakta för att inte må illa. Ungefärlig tidsåtgång för en måltid är mellan 20 och 40 minuter vid större matmängder.

Om barnet ska ha någon eller flera mediciner är det lämpligt att ge medicinerna när barnet har fått lite mat i magen. Om det är flera mediciner så är det bra att fördela dem under måltiden.

Avslutning av sondmatningen

När måltiden är avslutad sprutas 0,5 - 1 mililiter luft ned för att rengöra sonden från mjölk.

Kontroll av sondläge

Kontroll av sondläge

  • Kontrollera att markeringen som visar hur långt ner sonden ska sitta syns vid barnets näsvinge
  • Kontrollera att sonden sitter fast ordentligt på kinden
  • Aspirera (drag) långsamt och försiktigt med en liten spruta till dess att lite vätska från magsäcken kommer upp (cirka 0,5-1 milliliter)

Vid problem med kontroll av sondläget

Ibland kan det vara svårt att få upp någon vätska från magsäcken. Det kan bero på flera olika orsaker. Till exempel att magsäcken är helt tom eller att barnet ligger så att sonden inte når vätskan som finns i magsäcken. Sonden kan ibland ligga mot magsäckens vägg när man gör sin kontroll. Ibland kan sonden ha glidit upp från magsäcken via matstrupen och ligger för högt upp, då kan det finnas en risk att maten hamnar i luftstrupen.

Ge aldrig mat i sonden om du är osäker på placeringen. Kontakta personalen så kan de hjälpa dig att kontrollera sondläget.

Smakupplevelse - mat i munnen

Alla barn på neonatalavdelningen (utan barn som av medicinsk orsak fastar) bör få bröstmjölk (eller ersättning om bröstmjölk ej kan ges) i munnen flera gånger per dag. Detta för att barnen ska få en positiv upplevelse i munnen samt att aktivera enzymer i barnets mun som främjar matsmältningen.

Smakportioner ges i samband med tillmatning, i samband med vårdhandlingar eller då barnet är vaket och visar intresse.

Använd en liten 1ml sondspruta tillsammans med en napp eller doppa en tops i bröstmjölken och ge barnet i munnen att snutta lite på.