Regler - ensamstående

Regler och grundkrav

Ensamstående kvinna definieras som en kvinna som inte är gift, registrerad partner eller lever i ett samboförhållande (SOFS 2009:32). Definitionen gäller även kvinna - till man (KtM) som har kvar sin förmåga till reproduktion. 

Den ensamstående ska:

• inte vara förälder/registrerad vårdnadshavare av något barn. Personbevis - Familjebevis visar att du inte är vårdnadshavare till något barn.
• vara folkbokförd i Stockholms län. För att styrka att den sökande är ensamstående behövs utdrag från Folkbokföringsregistret, Skatteverket, med tillägg personer skrivna på samma adress. Obs! Detta utdrag begär patienten själv ut samt tar med till utredande läkare. Utdraget är inte det samma som personbevis. (Skattemyndigheten utfärdar ett utdrag 6445)
• bo stabilt med eget förstahandskontrakt, bostadsrätt eller hus.
• ska ha svenskt medborgarskap alternativt permanent uppehållstillstånd, i förekommande fall ska detta kunna uppvisas/kontrolleras med Migrationsverket.
• ska vara självförsörjande, med förankring i arbetslivet, inte sjukskriven och inte studerande (om inte tjänstledig eller med förankring i arbetslivet på annat sätt).
• vara över 25 år.
• vara under 40 år vid varje behandlingstillfälle, gäller även vid andra och tredje behandlingen. Med behandlingstillfälle menas start med mediciner.
• får inte vara steriliserad.
• förväntas ta hand om barnet under dess hela uppväxt.
• Barnlöshetsutredningen får inte ha påvisat att någon psykologisk och/eller social kontraindikation mot föräldraskap bedöms föreligga.
• Den särskilda prövningen ska vara gjord och inte visa några hinder till föräldraskap.
• Behandling får inte ges om det innebär betydande risker för kvinnans hälsa under behandling, graviditet eller förlossning, eller fara för det blivande barnets hälsa.
• Det ska inte finnas oklarheter om relation – det är av stor vikt att ha en öppen dialog om en eventuell partnerrelation överlag eller om du träffar någon under tiden för behandling, du behöver vara "stabilt ensamstående" för att erhålla behandling.

Krav för behandling och antal behandlingar

• Behandlingen kan utföras som donatorinsemination eller som provrörsbefruktning/IVF med donerade spermier.
• I behandlingsserien kan totalt erbjudas 6 st inseminationer, varav de 2 sista kan bytas ut mot 1 st IVF med donerade spermier.
• Vid äggledarskada kan 3 st IVF-behandlingar med donerade spermier erbjudas.
• Vid ålder över 38 år erbjuds i första hand IVF-behandling med donerade spermier.
• Eventuella nedfrysta embryon måste alltid användas innan ny färsk behandling kan bli aktuell.
• Nedfrysta embryon får användas till det datum då tiden för frysförvaring går ut.
• Eventuell överföring med frysta embryon räknas inte in i antalet behandlingar så länge som graviditet och barn inte har erhållits.
• BMI ska vara över 18 och under 35 vid varje behandlingstillfälle.
• Barnet har vid mogen ålder rätt att få veta sitt genetiska ursprung.
• Donatorn har vare sig juridiska rättigheter eller skyldigheter mot eventuellt kommande barn.
• Någon offentligt finansierad syskonbehandling med donerade spermier ges inte.
• Egenfinansierad syskonbehandling kan eventuellt erbjudas i mån av resurser, förutsatt att övriga regler och kriterier är uppfyllda.

Behandling kan aldrig garanteras då beslut om detta fattas av ansvarig läkare i samråd med donationsteamet i varje enskilt fall.

Spermiedonation omfattas inte av vårdgarantin.

Övrigt

I en så kallad särskild journal som sparas i minst 70 år kommer uppgifter på donatorn att skrivas. Det handlar om uppgifter som hårfärg, hudfärg, ögonfärg, vikt, längd, intressen samt eventuellt släkt- och familjeförhållanden.

De patienter som tar emot donerade spermier eller ägg ska så snart det är lämpligt upplysa barnet om att det tillkommit genom en sådan behandling (Lag 2018:1279). Barnet kan sedan, vid mogen ålder, söka upp den klinik där donationen utförts. Det innebär att donatorn kan bli kontaktad i framtiden av barnet.

• Donatorn är helt anonym för mottagaren.
• Mottagaren är helt anonym för donatorn.