Bröstkirurgi

Vilka lämpar sig för bröstrekonstruktion med kroppsegen vävnad?

Egentligen lämpar sig alla patienter som har eller ska operera bort hela bröstet (mastektomi) och som har tillräcklig mängd vävnad på buken.

Speciellt lämpligt för patienter som genomgått mastektomi och är strålade.

Speciellt lämpligt för patienter som fått besvärande kapselbildning efter tidigare bröstrekonstruktion med protes.

Patienter med ökad risk för bröstcancer och som planeras för dubbelsidig rekonstruktion.

Det finns flera områden på kroppen som kan användas för bröstrekonstruktion men det absolut vanligaste tagstället är från buken, nedanför naveln, (DIEP) där många har lite överskott av både hud och fett.

Vad är fördelarna med denna typ av bröstrekonstruktion?

Den största fördelen med en kroppsegen bröstrekonstruktion är att man får ett mjukt bröst, som är varmt och som åldras naturligt.

Vad är nackdelarna med denna typ av bröstrekonstruktion?

Man får ärr på andra ställen på kroppen.

Vad DIEP?

DIEP står för Diep Inferior Epigastric Perforator som är det blodkärl som försörjer den vävnad på buken som flyttas upp till bröstkorgen för att rekonstruera ett nytt bröst.

Finns det några kontraindikationer till bröstrekonstruktion med DIEP?

För att minimera risken för komplikationer är det viktigt att du är rökfri innan du placeras på väntelistan för operationen. Av samma anledning önskar vi att ditt BMI är under 30 innan operationen planeras. Om du har gått ner mycket i vikt är det viktigt att du varit viktstabil i 6 månader innan.

Denna operationsmetod är olämplig om du har stora ärr på buken eller om det finns otillräckligt med fett på magen, men detta utvärderas av din plastikkirurg i samband med ditt mottagningsbesök.

Är det några förberedelser inför operation?

Innan operationen genomförs en datortomografi (CT) för att kartlägga blodkärlen på magen.

Inför operation behöver man också genomgå en mammografi av den bröstkörtelvävnad som ev finns kvar och/eller andra bröstet.

Man får gå till fotografen och dessa bilder läggs in i journalen.

Hur går operationen till?

Operationen utförs under narkos och tar vanligtvis cirka 4 timmar. Dubbelsidig rekonstruktion tar vanligtvis cirka 6-7 timmar.

Detta ingrepp innebär att hud och fett från den nedre delen av buken flyttas till platsen för det nya bröstet och formas för att likna det friska bröstet.

För att bukvävnaden ska överleva på sin nya plats krävs kirurgi under mikroskopisk förstoring för att koppla samman blodkärlen från magen till blodkärlen på bröstkorgsområdet.

Under det första dygnet efter din operation övervakas det nya bröstet varje timme, dygnet runt. Detta kan upplevas som påfrestande, men det är nödvändigt för att säkerställa att blodförsörjningen till bröstet fungerar korrekt. Om det uppstår misstanke om problem kan en akut andra operation behövas för att förbättra blodcirkulationen. Efter det första dygnet minskas övervakningsintervallen gradvis.

Dränage placeras i opererade områden (buk och bröst) under operationen för att förhindra ansamling av blod, och de tas bort efter några dagar, vanligtvis innan hemgång.

Buken försluts så att ärret som uppstår döljs av byxlinningen. Det är viktigt du som patient är införstådd med att alla operationer resulterar i ärr, och ärrbildningens utseende kan vara svårt att förutsäga. I början brukar ärren först vara röda och fasta, men de blir gradvis mjukare och bleknar över tiden. I sällsynta fall kan huden läka med tjocka, breda ärr.

Du får en bukgördel efter operationen och denna rekommenderas i 6 veckor. 

Hur länge ligger man kvar på sjukhus?

Vanligen ligger man kvar på sjukhus i 3 dagar efter operationen.

Vad händer efter sjukhusvistelsen?

Vid hemgång får du recept på smärtstillande läkemedel och läkemedel för att förhindra blodproppar. Bukgördel rekommenderas i 6 veckor. 

Du kallas till ett uppföljningsbesök en vecka efter din utskrivning från sjukhuset. Sjukskrivningens längd beror på ditt arbete och varierar vanligtvis mellan 4-6 veckor.

Bröstcancer är kvinnors vanligaste cancerform. Den genomsnittliga risken att drabbas av bröstcancer är ca 12%. Prognosen är oftast mycket god med dagens moderna behandlingar.

För vem kan det vara aktuellt att genomgå riskreducerande mastektomi (RRM)?

Risk-reducerande mastektomi (RRM) är ett kirurgiskt ingrepp som kan övervägas av kvinnor med en tydlig, och via genetisk utredning fastställd, ökad risk för att utveckla bröstcancer. Samtliga personer som efterfrågar RRM vid Karolinska Universitetssjukhuset bedöms vid en multidisciplinär konferens, där individuella riskfaktorer kartläggs och värderas och sammanställs. Den multidisciplinära konferensen kan beroende på riskökningen rekommendera täta regelbundna bröstkontroller eller ett riskreducerande ingrepp.

På Karolinska Universitetssjukhuset har RRM genomförts sedan mer än 30 år tillbaka och årligen opereras ca 50-70 patienter.

Faktorer som kan innebära en ökad risk för bröstcancer:

• Påvisat bärarskap av BRCA1, BRCA2 eller vissa andra sjukdomsassocierade mutationer
• Familjehistorik av bröstcancer: En tydlig familjehistoria av bröst-eller äggstockscancer, dvs att flera nära släktingar har insjuknat kan innebära en ökad risk och en genetisk utredning kan då vara av värde för att bedöma om du har en betydligt högre risk att utveckla bröstcancer än genomsnittet.
• Tidigare bröstcancer: Om du tidigare har haft bröstcancer kan en genetisk utredning bedöma om du har en ökad risk att utveckla bröstcancer i den kvarvarande bröstvävnaden

Vad är en riskreducerande mastektomi?

RRM är ett kirurgiskt borttagande av frisk bröstkörtelvävnad för att minska risken för att utveckla bröstcancer. Denna åtgärd medför dock att bröstet förlorar sin funktion, inklusive amningsförmågan. Då de flesta av nerverna till bröstets hud går via bröstkörtelvävnaden blir känseln i huden på brösten kraftigt domnad och annorlunda och kan ibland upplevas obehaglig.  

Bröstrekonstruktion

Samtidigt med borttagandet av bröstkörtelvävnaden kan man återskapa formen av ett bröst. Den vanligaste typen av rekonstruktion i samband med RRM är med silikonimplantat, men ibland är det möjligt att istället använda kroppsegen vävnad. En rekonstruktion med kroppsegen vävnad förutsätter dock att det finns tillräckligt med överskottsvävnad på de områden som är lämpade att förflytta, vilket många patienter inte har.

En bröstrekonstruktion med kroppsegen vävnad är ett mer omfattande ingrepp då man även blir opererad på den del av kroppen som vävnaden som skall fylla ut bröstet hämtas ifrån, och operationstiden är vanligtvis 4-5ggr längre än vid implantatrekonstruktion.

Fördelar med RRM:

• Minskar risken för bröstcancer: Ingreppet minskar risken för att utveckla bröstcancer avsevärt. Risken elimineras dock inte helt utan en 5-10% risk finns kvar pga. att det är tekniskt omöjligt att med säkerhet avlägsna alla bröstkörtelceller.

Nackdelar med RRM:

• Kirurgiskt ingrepp: Det finns alltid risk för en komplikation vid kirurgiska ingrepp. Tex blödning, infektion, proppbildning.
• Ärrbildning: Alla typer av bröstrekonstruktion innebär ärrbildning på både hudytan och inuti operationsområdena. Det är till största del individuella biologiska faktorer som avgör hur kraftig ärrbildningen blir. 
• Förändringar i kroppsbild: Många av kvinnorna som genomgår RRM upplever förändringar i sin kroppsuppfattning efter mastektomi oavsett rekonstruktion eller inte.   

Fördelar med bröstrekonstruktion:

• Återskapad bröstform kan ge en ökad känsla av helhet och innebär ibland en förbättrad kroppsuppfattning.
• Man undviker att använda inlägg i BH:n om man önskar ha en kvinnlig bröstform.

Nackdelar med bröstrekonstruktion:

• Utseende: Bröstrekonstruktionen kan inte återskapa det egna bröstets utseende och känsla, och upplevs av majoriteten som mer eller mindre onaturliga oavsett rekonstruktionsmetod.
• Återhämtningstid: Återhämtningen kan vara lång, och det krävs tålamod under återhämtningsperioden.
• Komplikationer förknippade med bröstimplantat: Dessa kan inkludera ärrbildning runt implantat (s.k. kapselkontraktur) och framtida behov av ytterligare kirurgiska ingrepp tex implantatbyte.

För att minimera risken för kirurgiska komplikationer är det viktigt att du är helt rökfri och att ditt BMI är under 30 kg/m2 innan operationen planeras då rökning och övervikt kraftigt ökar risken för komplikationer.

Hur går operationen till:

Operationen utförs i narkos och kan ta mellan 2 och 10 timmar beroende på rekonstruktionsmetod. Bröstkörtelvävnaden skickas på en mikroskopisk analys.

Dränage (1-2 plaströr per sida) placeras i operationsområdet för att leda ut sårvätska, de tas oftast bort inom 7 dagar.

Efter operationen:

• Vanligen ligger man kvar på sjukhus i 1-2 dygn.
• Efter operationen behövs smärtstillande läkemedel och läkemedelssprutor för att förhindra blodproppsbildning.
• Ca en vecka efter utskrivning kommer du på ett uppföljningsbesök till en sjuksköterska
• Du blir sjukskriven 4–6 veckor beroende på arbetsuppgifter men det tar minst 2–3 månader innan du kan återgå till styrketräning och motionsträning.
• Återbesök till din läkare sker ca 6-12 månader efter operationen då det tar tid innan läkningsprocessen är tillräckligt klar för att kunna utvärderas. 

Det är mycket viktigt att följa de rekommendationer som ges i samband med operationen för att minska risken för komplikationer och få ett bra resultat.

Ibland kan bli aktuellt med kompletterande ingrepp, tex pga. komplikation, kraftig ärrbildning (kapselbildning) eller för att förbättra bröstets form. Implantatrelaterade komplikationer eller funktionella besvär efter RRM åtgärdas inom ramen för skattefinansierad vård men det är viktigt att känna till att enbart estetiska förbättringar oftast inte utförs inom ramen för skattefinansierad vård.