Ett epileptiskt anfall är inte en sjukdom i sig utan ett symptom på en störning i hjärnans signalsystem.
Ett epileptiskt anfall orsakas av en störning i balansen mellan nervcellernas signalsystem i hjärnan. Det leder till att många nervceller som ligger intill varandra samtidigt urladdas elektriskt och ger upphov till ett epileptiskt anfall. Symptomen beror på bland annat på var i hjärnan detta sker.
Urladdningen kan begränsa sig till en mindre del av hjärnan och anfallet blir då partiellt (fokalt). Urladdningen kan också spridas direkt till hjärnans olika delar och anfallet blir då generaliserat. Det partiella anfallets signalaktivitet kan också spridas vidare - anfallet blir sekundärt generaliserat.
När en person får upprepade epileptiska anfall utan någon speciell utlösande anledning kallar vi det för epilepsi. Även personer som inte har epilepsi kan få ett enstaka epileptiskt anfall, till exempel i samband med feber eller utmattning.
Hur vanligt är det med epilepsi?
Vem som helst kan få epilepsi, när som helst i livet. I Sverige får varje år cirka 2200 barn ett första misstänkt epileptiskt anfall. Dessutom får cirka 7000 barn godartade feberkramper. Av dessa kommer cirka 1300 att bedömas ha haft ett säkerställt epileptiskt anfall.
Risken att ett första anfall följs av fler är mycket olika beroende på bland annat anfallstyp. Statistiskt är risken för återfall 25-75 procent, det vill säga att relativtmånga råkar ut för enstaka anfall som inte skall betecknas som epilepsi. Man räknar med att ungefär 900 barn varje år får upprepade anfall och får diagnosen epilepsi. De övriga 400 bedöms då ha haft enstaka anfall som inte upprepats. Av 1000 barn har 4-8 st epilepsi. Det innebär att cirka 10 000 barn i Sverige i åldrarna 0-17 år har epilepsi.
Orsaker till epilepsi
Orsakerna till epileptiska anfall är väldigt olika, även om symptomen kan vara likartade. En del barn har epilepsi med genetisk orsak, andra har under fosterstadiet uppkomna anläggningsavvikelser i hjärnans bark, det vill säga cellager. Detta kallas för migrationsrubbningar och medför mindre eller större områden med förändrad struktur i hjärnans cellager. Åter andra har epilepsi på grund av tumörer, förvärvade skador, sviter efter infektioner med mera.
Prognos
Eftersom både bakomliggande orsaker och platsen för störningen i hjärnan skiftar från person till person, gör man en noggrann och omfattande undersökning av varje enskild epilepsipatient. När det sedan är dags att börja behandlingen finns många olika mediciner och olika typer av behandlingsformer att välja mellan. De gör att vi i dag har goda möjligheter att behandla epilepsi. Mer än hälften av alla barn blir anfallsfria.
En del av de barn som har epilepsi har även andra neurologiska symptom såsom ADHD/DAMP, Cerebral pares, mental retardation eller autismspektrumstörningar.