Verksamhetsmodellen i praktiken

Det tar tid innan en ny verksamhetsmodell fullt ut fungerar som den är tänkt. Redan nu finns det dock några framgångsrika exempel som kan kopplas till den nya verksamhetsmodellen på Karolinska.

Tema Hjärta och Kärl

I Swedehearts kvalitetsindex 2017 hamnar Karolinska Solna på en delad förstaplats och Karolinska Huddinge hamnar på tredje plats. Två av framgångsfaktorerna är att den nya verksamhetsmodellen medfört att Tema Hjärta och Kärl skapat en tydlighet i sina riktlinjer, till exempel vid utskrivning av patienter och att den interna kommunikationen underlättats.

Sedan Tema hjärta-kärl bildades har organisationen arbetat för att definiera gemensamma arbetssätt i samarbete med patienterna – något som under 2017 lett till goda resultat. Det har bland annat lett till ett ökat antal uppföljningsbesök, större fokus på mätetal, riskfaktorer och insatser för att patienterna ska leva mer hälsosamt överlag.

Ökat antal TAVI-ingrepp

I patientflödena arbetar multidisciplinära team, formade efter patienternas behov. De multidisciplinära teamen underlättar samarbetet över professionsgränser, till exempel mellan kardiologer och hjärtkirurger, vilket i slutändan gynnar patienterna. Ett exempel där ökat samarbete visat konkreta resultat är vid så kallade TAVI-ingrepp, en modern metod för att sätta in en aortaklaffsprotes som kräver att flera specialistkompetenser genomför ingreppet tillsammans. Under 2017 ökade antalet TAVI-ingrepp med 65 procent jämfört med året innan. Det ökade antalet ingrepp kan dels härledas till de multidisciplinära teamen, men också till de nya och modernare sjukhuslokalerna i Solna.

Tema Cancer

Den nya verksamhetsmodellen vid Karolinska Universitetssjukhuset ger ett närmare samarbete mellan patienter, forskning och klinik inom cancervården. Målbilden är att Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset på sikt ska formera en integrerad verksamhet, ett så kallat Comprehensive Cancer Center, med cancervård, utveckling, forskning och utbildning i nära samspel och med gemensamt fokus på patientnyttan.

Ökat välmående för bröstcancerpatienter

Studien OptiTrain, som presenterades i februari 2018, är ett gott exempel på det nära samarbete som Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset avser att ha. Studien involverade 450 kvinnor under behandling och visade att de med bröstcancer mår bättre på kort och lång sikt om de tränar under sin cytostatikabehandling. För att underlätta för patienterna erbjöds personliga träningsprogram och träning på ett onkologiskt rehabcenter på sjukhuset på tider som passade dem.

Ny metodik för diagnostik och behandling av prostatacancer

Som första sjukhus i Europa har Karolinska börjat använda en kombinationsutrustning vid diagnostik och behandling av prostatacancer. En metod som bygger på tätt multidisciplinärt samarbete, vilket underlättas av den nya temaorganisationen. Utrustningen tar vävnadsprover via huden istället för via ändtarmen och kan strålbehandla det specifika tumörområdet. Det minskar risken för infektion, livslånga biverkningar och behovet av antibiotika.

Bildandet av Tema Cancer och ett ökat fokus på högspecialiserad vård befäster Karolinska Universitetssjukhusets plats som det ledande sjukhuset i Europa på modern prostatacancerbehandling.

Tema Trauma och Reparativ Medicin

Traumacentrum vid Karolinska Solna garanterar omhändertagande 24 timmar om dygnet. Organisationen arbetar alltid multidisciplinärt med ständig tillgång till nyckelpersoner inom bland annat kirurgi, intensivvård, interventionell radiologi och akutmedicin. Att temat samlar flera interventionella verksamheter möjliggör dessutom en samlad FoU och förenklar multidisciplinär vidareutveckling av vården. Därför är också förväntningarna och kraven på traumacentrum stora. I den nya traumabyggnaden i Solna finns alla resurser samlade for att optimera omhändertagandet. Avancerad teknik underlättar korrekt diagnostik och hybridsalar finns för kombinerad interventionell och kirurgisk behandling.

För varje patient som kommer in görs planeringen i multidisciplinär samverkan för att arbetet ska bli optimalt. Patienterna sorteras och prioriteras på traumaenheten för att sedan omhändertas av multidisciplinära team efter behov.

För att säkra samordningsvinster i den nya verksamhetsmodellen, både inom temat och mellan andra teman, finns en temaledning och FoU-organisation. De arbetar för att hitta gemensamma arbetssätt och infrastruktur för kvalitet, forskning, utbildning, personalfrågor och ekonomi.

Temats viktiga uppdrag gör att verksamheten har en internationell attraktionskraft och medför stor potential för vidareutveckling av metodik och procedurer inom kirurgi. Bland annat bedrivs kontinuerlig utbildning för vårdpersonal avseende omhändertagandet, hela vägen från olyckplats till definitiv behandling. För att föra samman vård och utbildning har Karolinska Universitetssjukhuset även ett ansvar för ett stort antal kurser, till exempel läkarstudenternas traumautbildning och för specialistkompetenser runtom i hela landet.

Tema Barn- och Kvinnosjukvård

Vården av för tidigt födda på Karolinska Universitetssjukhuset har förbättrats genom införandet av den nya verksamhetsmodellen. Ett närmare samarbete med patientrepresentanter och ökad delaktighet av föräldrarna bidrar till större förståelse och bästa möjliga vård.

Resultaten talar sitt tydliga språk: Överlevnaden har ökat, de vårdrelaterade infektionerna har blivit färre och fler av de barn som föds mycket för tidigt håller rätt temperatur några timmar efter födseln.

Vård av sjuka nyfödda barn hemma

Ett konkret exempel är enheten för neonatal hemsjukvård vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus, som invigdes i februari 2018. Inom den neonatala hemsjukvården kan 12 sjuka barn vårdas i sina hem istället för på neonatalavdelningen. Att vårda för tidigt födda barn i deras hem har flera fördelar, till exempel minskar infektionsrisken och underlättar familjens omställning tillbaka till vardagslivet. Hemsjukvården fungerar därmed som en brygga mellan tiden då sjuka nyfödda barn behöver vårdas på neonatalavdelning tills de inte längre är i behov av något stöd från sjukvården. Tillsammans med enheter för hemsjukvård på Danderyds sjukhus och i Huddinge blir länets neonatala hemsjukvård den största i landet med 42 platser.

Akut dagvård för barn med cancer

Förutom satsningar på neonatalvården har även situationen för barn med cancer förbättras i den nya organisationen. En akut dagvård har öppnats på Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna, vilket innebär kortare väntetider, färre inläggningar och fler bekanta ansikten för de barn som besöker sjukhuset regelbundet. Den nya dagvården bemannas av läkare och barnsjuksköterskor med utbildning och erfarenhet inom barncancer. Barnen får därför snabbt tillgång till specialistkunskap, utan att behöva gå via akuten, samtidigt som Barnaktuen och Barnonkologen avlastas. Den nya verksamhetsmodellen har också öppnat upp för mer innovativa tankar och organiseringsformer, där dagvårdsavdelningen kan fungera som en utvecklingsmiljö för nya arbetssätt utifrån patienternas behov.

Fler rikssjukvårdsuppdrag inom barnkirurgi

Utvecklingen mot mer högspecialiserad vård på Karolinska Universitetssjukhuset ger resultat inom Tema barn- och kvinnosjukvård. I december 2017 beslutades att Karolinska Universitetssjukhuset ska få fler rikssjukvårdsuppdrag inom barnkirurgi. Det är kirurgi vid medfött diafragmabråck, kirurgi vid medfödda missbildningar av matstrupen och viss kirurgi vid medfödda missbildningar i bäckenbotten, tarm och urinvägar som endast ska utföras vid Karolinska Universitetssjukhuset och vid Skånes Universitetssjukhus.

Tema Inflammation och Infektion

Inom Tema Inflammation och Infektion krävs ofta samarbete mellan specialistkompetenser, vilket underlättas av den nya verksamhetsmodellen.

Samarbete med olika professioner vid operation

Långa förberedelser och efterarbete görs till exempel vid operationer med risk för bakteriespridning: Ventilation, skyddsutrustning, operationspersonal och operationsutrustning behöver vara genomtänkta och förberedda i minsta detalj. Efter operation ska teamet sprejas med sprit och en noggrann desinficering av väggar, golv, kablar, don, maskiner måste ske.

Ett tätt samarbete mellan inblandade professioner både innan och efter operation är avgörande ur patient- och säkerhetsperspektiv.

Ingrepp på patienter med superresistent lungtuberkulos, vilket har genomförts tre gånger på Karolinska Universitetssjukhuset, är ett tydligt exempel på detta. Operationerna kräver en högspecialiserad vård och samverkan mellan flera team på sjukhuset för att inte riskera att resistenta bakterier sprids: ett högisoleringsteam förser operationsteamet med heltäckandedräkter och ventilationsexperter håller koll på undertrycket i operationssalen. Innan operationen börjar hålls en multiprofessionell konferens för att tydliggöra processen och samarbetet.

För att ytterligare underlätta dessa typer av operationer finns två operationssalar i den nya sjukhusbyggnaden i Solna med slussar och specialventilation. En likadan sal byggs även i Huddinge.

Snabbare och effektivare hantering av potentiellt livsfarligt tillstånd

Ett nära samarbete över professionsgränser är även viktigt vid till exempel sepsis (blodförgiftning). Tiden är ofta en avgörande faktor då förloppet för en drabbad kan försämras snabbt. Nya rutiner vid Karolinska Universitetssjukhuset har därför gjort det enklare att identifiera patienter med sepsis på akutmottagningarna. Om misstanke uppstår går det så kallade sepsislarmet till infektionsläkare, akutläkare och intensivvårdsläkare som alla omgående gör en gemensam bedömning för att optimal behandling ska kunna sättas in. På så sätt kan en potentiellt livsfarlig sjukdom hanteras snabbt och effektivt.

Tema Neuro

Samlat helhetsansvar för strokepatienter

För strokepatienter har Karolinskas stärkta fokus på högspecialiserad vård betytt mycket. Sedan oktober 2017 ska patienter med allvarlig stroke köras direkt till Karolinska i Solna - något som inte skett tidigare då samtliga patienter körts till närmaste sjukhus. På Karolinska i Solna finns möjligheten till trombektomi, en metod som går ut på att föra in ett instrument och dra ut proppen för att återskapa blodflödet i hjärnan. Metoden har bevisats vara den mest effektiva för strokepatienter med stora blodproppar.

För varje timme som trombektomi påskyndas ökar andelen patienter som klarar sig själva i hemmet med 14 procent. Karolinska tar ett samlat helhetsansvar för att allt från ambulansföretag till neurologer och neuroradiologer arbetar tillsammans med de nya rutinerna, alltid med fokus på patientens bästa.

Förbättring av vården för yngre strokepatienter

Via ett samarbete över temagränserna mellan Tema Neuro och Tema Hjärta och Kärl har vården för många yngre strokepatienter förbättras. Många yngre som drabbas av en stroke och som saknar de vanliga riskfaktorerna har ett hålrum, så kallat PFO, mellan hjärtats förmak. Båda teman deltog i en internationell studie som visade att om hålrummet sluts minskar risken att drabbas på nytt – något som Karolinska nu tar fasta på. I den nya verksamhetsmodellen möts neurolog, kardiolog, neuroradiolog och klinisk fysiolog varannan vecka för att diskutera de yngre strokepatienterna som är kandidater för en eventuell slutning.

Snabbare koppling mellan forskning och patientens vård

Ett exempel inom Tema Neuro är en studie på Karolinska Universitetssjukhuset bland patienter som har Parkinsons sjukdom. I studien använde vårdpersonal videomöten med patienter som befann sig i hemmet i samband med utprovning av medicin. En procedur som traditionellt sätt genomförts på plats på sjukhuset. Resultatet visade att tiden för utprovningen kunde kortas eftersom det är lättare att ha en normal aktivitetsnivå hemifrån, vilket krävs för att ställa in rätt dos. Dessutom bidrog lugnet i hemmiljön till mindre stress och oro. Metoden har nu införts permanent på Karolinska Universitetssjukhuset. Den nya verksamhetsmodellen har underlättat kommunikationen. Personalen som arbetar mer dessa patienter träffas var fjärde vecka för att diskutera vilka som är aktuella för metoden.

En nyckel i den nya verksamhetsmodellen är att föra forskningen närmare patienterna.

Samarbete för mer hållbara resultat

Erfarenhetsutbyte är en viktig ingrediens i den nya verksamhetsmodellen. Tema Neuro var initiativtagare till ett sjukhusövergripande nätverk för alla 50 vårdenhetschefer. Inom nätverket finns möjlighet att utbyte erfarenheter och diskutera hur man hanterar sitt uppdrag. På så sätt kan alla bidra till effektivare arbetssätt och mer hållbara resultat.

Det nya sjukhuset i Solna är utformat efter verksamhetsmodellens fokus på patientflöden. Bland annat har avståndet mellan intag och röntgen minskat och både operationssalar och röntgenavdelningar innehåller den absolut senaste utrustningen. Den gemensamma organisationen för neurologi och neurokirurgi, i kombination med sjukhusets utformning, skapar därför helt nya möjligheter till samarbete.

Tema Åldrande

Tema Åldrande har målsättningen att bli navet och kunskapsgeneratorn i Europas största geriatriska universitetssjukvård, med högspecialiserad vård, forskning och utbildning. Under 2018 planeras för en ny minnesenhet, genetisk rådgivning samt en enhet för kliniska prövningar vid Karolinska i Solna. Men redan nu har mycket hänt.

Snabbspår för multisjuka äldre

I november 2017 redovisade Socialstyrelsen i sin årliga rapport om väntetider på akutmottagningar att satsningar på att minska väntetiden för äldre bör göras. Samma månad skapade Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge ett snabbspår för att multisjuka äldre ska få snabbare vård och slippa vänta på akuten. På GAVA, som akutvårdsavdelningen heter, ska patienterna få snabbare vård och tillgång till ett multiprofessionellt geriatriskt team i en anpassad miljö.

Satsningen är möjlig genom ett samarbete mellan Tema åldrande och Funktion akut och startade med fyra vårdplatser, vilket planeras utökas till tolv platser under 2018. En första uppföljning visar att vistelsetiderna på akuten har kortats till 2 timmar, i median, för de patienter som kommit till Geriatrisk akutvårdsavdelning, GAVA.

Att patientens behov och upplevelse är i fokus syns i detaljerna; till exempel erbjuds de en bekväm säng medan de utreds istället för en klassisk brits och det behövs ingen remiss för att patienterna ska skickas till GAVA, vilket är unikt för en geriatrisk avdelning i Stockholm.

Lösningen med GAVA hade inte varit möjlig utan den nya verksamhetsmodellen. Genom att sänka både organisatoriska och administrativa trösklar har det som tidigare setts på som olika kliniker, olika budgetar och skilda uppdrag inte blivit ett hinder eftersom alla inblandade har delat ansvar för patientens resa genom vården. GAVA har bland annat tagit över övervakningsmonitorer från akuten och personalen delas med den geriatriska avdelningen R74 i Huddinge.

Snabbare demensutredningar

Även i Solna görs satsningar inom Tema Åldrande. En högspecialiserad, kognitiv mottagning öppnas i april 2018 för att snabba på demensutredningar för de som är i arbetsför ålder. Tidig upptäckt och behandling är avgörande för den fortsatta livskvaliteten – därför är snabbhet i utredning och diagnos i fokus. Målet är att tre månaders utredning ska minskas till endast fem dagar.

Med den nya verksamhetsmodellen kan metoden för att diagnostisera minnessjukdomen ske genom effektivt multiprofessionellt teamarbete där patienten träffar läkare, sjuksköterska, neuropsykolog, logoped och arbetsterapeut i samma byggnad. Närheten gör att alla professioner kan samlas för att diskutera svaren från undersökningarna och ge en diagnos inom bara ett par dagar.