Varför ny verksamhetsmodell

Alla medborgare ska kunna erbjudas en god hälso- och sjukvård med bra tillgänglighet och jämn och god kvalitet. Att utveckla och effektivisera dagens vård blir särskilt angeläget när behoven ökar hos en åldrande befolkning och när ny teknik och nya behandlingsmetoder ställer nya krav, och ger nya möjligheter.

Komplexa problem inom hälso- och sjukvården

  • Kostnadsutvecklingstakten inom svensk hälso- och sjukvård har överstigit BNP- utvecklingen kraftigt sedan millennieskiftet och kostnaderna uppgick 2016 till 11,8% av BNP
  • Produktivitet och tillgänglighet har utvecklats negativt i Sverige. Läkartätheten ökar trots att den redan är bland de högsta i OECD samtidigt som antalet patientmöten per läkare fortsätter att sjunka. I kombination med brist på omvårdnadspersonal leder detta till ett tillagande problem med tillgänglighet för patienterna som upplever det svårt att komma i kontakt med vården och få den tid med vårdpersonalen som behövs.
  • Kvaliteten på vården är ojämn mellan vårdgivare, mellan olika län och till och med mellan och inom sjukhus inom samma län. Svensk sjukvård är ledande vad gäller mätning och uppföljning i form av de nationella kvalitetsregistren, men de är inte heltäckande och är av både varierande struktur, kvalitet och nytta i den operativa utvecklingen av sjukvården.
  • Patienternas ställning är en av svensk sjukvårds akilleshälar. Bristande information, planering utifrån patientbehov och utformning/uppföljning av vårdprocesser utifrån patientbehoven resulterar i en situation där förtroendet för sjukvården är långt sämre än de goda mätbara resultaten trots allt indikerar att det borde vara.
  • Vårdorganisationen har inte hängt med den snabba utvecklingen av högspecialisering inom sjukvården. Den medicinska specialiseringen har ökat så mycket att stuprör skapats i vårdorganisationer, vilket gjort att patienter upplever det som krångligt att navigera i vården.

Karolinskas roll i Stockholms sjukvårdssystem

Stockholms läns landstings har tagit fram en plan, den så kallade Framtidsplanen för hälso- och sjukvård, vars syfte är att adressera dessa problem.

Framtidsplanen beskriver hur patienten ska sättas i fokus ännu mer och hur vårdgivare i länet ska samarbeta i nätverk. Syftet är att patienterna ska få rätt vård snabbare, både vad gäller kvalitet och på rätt vårdnivå för att säkra att resurserna används så effektivt som möjligt.

Framtidsplanen för hälso- och sjukvård ger vårdgivare nya eller delvis förändrade uppdrag. Karolinska Universitetssjukhuset ska vara det mest högspecialiserade sjukhuset, med en ny akutvårdsnivå kallad intensivakut i Solna, men också ett stort akutuppdrag i Huddinge. Som universitetssjukhus har Karolinska en viktig roll inom forskning och för att se till att nya forskningsresultat omvandlas till bättre vård. Karolinska har dessutom en central roll i landstinget när det gäller att utbilda morgondagens vårdpersonal.

Framtidsplanen omfattar för Karolinskas del även ny infrastruktur i Huddinge och en ny, toppmodern sjukhusbyggnad i Solna ("NKS"). Sjukhusbyggnaden började ritas för mer än tio år sedan, utifrån en politisk vision om tematisk vård som skulle hålla samman vården utifrån patientens diagnos på ett bättre sätt.

För att nå de mål som Framtidsplanen stakar ut krävs omfattande förändringar av arbetssätt, styrning och organisering. För Karolinskas del handlar det om att tänka nytt och samtidigt ta vara på allt som fungerar bra. Det ledde bland annat till valet att införa en helt ny verksamhetsmodell. Sjukhusets ledning beslutade också att ha ett snabbare tempo i förändringen för att ta till vara de möjligheter inflytten i de nya sjukhusbyggnaderna ger.

Det är en ambitiös förändringsresa som startat på Karolinska. Vi vill på så sätt ta vår del av ansvaret för att utveckla och förbättra vården.