Om projektet Nya Karolinska Solna

I början av 2000-talet genomförde Stockholms läns landsting flera stora utredningar för att kartlägga och analysera hur landstinget ska kunna möta de krav som ställs på morgondagens sjukvård. Ambitionen var att skapa en mer effektiv och säker sjukvårdsstruktur, samt att bygga ett universitetssjukhus i världsklass från grunden.

I slutet av 2001 tillsattes SNUS-utredningen (Stockholms Nya Universitetssjukhus) vars uppdrag var att undersöka behovet av och möjligheterna för att skapa ett nytt universitetssjukhus. Utredningsrapporten, som publicerades i november 2002, slog fast att ett universitetssjukhus ska bedriva specialistvård samt omfattande forskning och utbildning av högsta kvalitet. Den konstaterade vidare att en fortsatt stark samverkan mellan sjukvård och forskning, det vill säga mellan Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset Solna, talade för en lokalisering av ett nytt universitetssjukhus till just Karolinska sjukhusområdet i Solna.

Inom ramen för 3S-utredningen fick Locum AB (Region Stockholms fastighetsbolag) i uppdrag att genomföra ett antal förstudier med inriktning att bygga det nya sjukhuset. Dessa utredningar visade, att det var fullt möjligt att placera NKS på Karolinska sjukhusområdet i Solna och att det fanns goda förutsättningar att integrera sjukhuset i den nya stadsdelen Hagastaden.

Nya Karolinska Solna handlades upp enligt en OPS-lösning, Offentlig Privat Samverkan, efter beslut i landstingsfullmäktige 10 juni 2008. Syftet med detta upphandlingsförfarande är främst att minimera riskerna för tidsförskjutningar och kostnadsökningar samt att föra över riskerna till utföraren av projektet, dvs OPS-bolaget.

Enligt beslutet blev det ett konsortium bestående av svenska Skanska och brittiska Innisfree som skulle uppföra Nya Karolinska Solna (NKS). Samarbetspartner för servicetjänster är Coor. Byggnaden har utformats av White Tengbom Team.

OPS-avtalet undertecknades (financial close) i slutet av juni 2010.

En serie kraftiga detonationer - så fick bygget av de nya sjukhusbyggnaderna i Solna officiellt sin början. Kronprinsessan Victoria avfyrade startskottet på fredagseftermiddagen, vid en ceremoni intill byggplatsen i Solna. Hundratals personer, många av dem anställda vid Karolinska Universitetssjukhuset och byggentreprenören Skanska, medverkade vid evenemanget.

NKS-förvaltningen, som har uppdraget att driva både bygg- och verksamhetsprojektet, arbetar tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset med att utveckla framtidens arbetssätt för att när sjukhuset öppnat kunna nå målet - en sjukvård av världsklass till de svårast sjuka patienterna, nära samarbete mellan sjukvård och forskning, och inte minst ett nytt sätt att möta patienterna.

Hundratals medarbetare vid Karolinska Universitetssjukhuset har redan deltagit i planeringen av NKS, både när det gäller utformningen av lokaler och utrymmen, och när det gäller verksamhetsinnehållet. Samtidigt fortsätter samarbetet med Karolinska Institutet, som är en nyckelpartner i utvecklingen av forskning och utbildning.

1 januari 2012 fick Karolinska ett utökat uppdrag när det gällde det nya sjukhuset. Karolinska fick då i uppdrag att ansvara för att i samråd med ägaren och beställaren planera för verksamhetsinnehållet i sjukhuset och planera inflyttning och driftsättande av verksamheterna där. Karolinska skulle också delta i planering av byggnationen och till byggnationen kopplade upphandlingar, installationer avseende IT-infrastruktur, medicinsk teknisk utrustning och övrig byggnadspåverkande utrustning.

Fredagen 20 januari 2012 invigs en permanent utställning om projektet Nya Karolinska Solna. Utställningen som öppnas för allmänheten den 24 januari och ger en inblick i regionens framtida högspecialiserade hälso- och sjukvård. År 2017 kommer ett av världens grönaste och mest högteknologiska sjukhus stå klart.

Landstingsstyrelsen beslutade idag att återuppta upphandlingen av IKT-infrastruktur (informations- och kommunikationsteknik) för Nya Karolinska Solna (NKS). Formen för upphandlingen ändras något och SLL IT tar över driftsansvaret för IKT.

Landstingsstyrelsen har nu givit klartecken till att genomföra en upphandling av leverans av fjärrvärme och fjärrkyla till de nya sjukhusbyggnaderna. Upphandling av fjärrvärme och fjärrkyla är ovanlig. Bakgrunden är husens placering vid gränsen mellan två kommuner.

Onsdagen 19 december 2012 invigs ett nytt parkeringshus. Totalt kommer det att rymma 818 p-platser. 650 av dem blir nu tillgängliga för besökare och personal. För att hålla högsta miljöstandard finns 75 laddningsstationer. Invigningen av P-huset innebär att den första etappen i NKS-projektet är klar enligt plan och enligt budget.

Halva byggtiden för NKS har passerat. Den nya sjukhusbyggnaden har nått full höjd och inomhus pågår just nu arbetet med att avgränsa rum, bygga innertak och göra klart installationer. 

Under de senaste åren har Stockholm vuxit snabbare än vad tidigare beräkningar visat. Detta uppmärksammas i Framtidsplan för hälso- och sjukvården där man bland annat konstaterade att antalet vårdplatser behöver öka. Därför planeras nu renoveringar och utbyggnader vid flera sjukhus för att skapa ytterligare cirka 870 vårdplatser i länet fram till 2018.

Tisdag 22 oktober beslutar landstingsfullmäktige om påbyggnad av de nya sjukhusbyggnaderna i Solna. Fyra extra våningsplan som ger utrymme för 80 vårdplatser byggs ovanpå en separat behandlingsbyggnad.

Arbetet går stadigt framåt med vad som ska ligga var på Karolinska i Solna från 2018. Det är ett stort och komplicerat pussel som håller på att läggas. Arbetet drivs av Programkontoret för nya Karolinska i projektet Allokering (att allokera betyder att fördela och placera).

Några grundtankar i allokeringsförslaget

• Alla verksamheter ska ha så nära som möjligt till viktiga funktioner. Därför placeras till exempel Bild- och funktionsenheter, operationssalar och intensivvårdsavdelningar på flera ställen och de sex teman som Karolinskas kliniker i framtiden kommer höra till: Barn och reproduktion, Cancer, Inflammation, Kardiovaskulär, Neuro samt Reparativ medicin placeras runt dessa funktioner. 
• Det ska finnas ett nära samband mellan vård, forskning och utbildning.

Arbetet med Framtidsplanen för hälso- och sjukvården i Stockholm går in i en ny fas där akutsjukhusens roller och uppdrag ska konkretiseras. 

Karolinska Solna ska år 2018 att ha ansvaret för den mest avancerade vården och ta emot de svårast skadade och sjuka patienterna. Det innebär bland annat att traumavård och högspecialiserad cancer- och hjärtsjukvård kommer att centraliseras till Karolinska.

En stor förändring mot i dag kommer att ske för akutmottagningen som får ett nytt uppdrag. Detta hör samman med Karolinskas högspecialiserade uppdraget och blir en så kallad anpassad akut. Det innebär att endast patienter från ambulanser, helikopter och remiss tas emot. Dessutom kommer patienter som har pågående kontakt med sjukhuset att tas emot, men en målsättning är att de kan gå direkt till sin hemavdelning. 

Den nya akutmottagningen är en förutsättning för att det framtida Karolinska ska bli det högspecialiserade sjukhus det är tänkt som. En öppen akutmottagning skulle innebära fler patienter än sjukhuset och mottagningen är anpassat för.

En större del av vården på Karolinska Solna kommer att vara elektiv, jämfört med i dag. Karolinska Solna kommer i framtiden även att ha något färre vårdplatser, men samtidigt ett ökat antal intensivvårdsplatser och god tillgång till operationssalar.

Karolinska kommer, liksom i dag, att bedriva den mest avancerade medicinska forskningen och utbildningen i länet i samarbete med Karolinska Institutet. Ett mål är att forskningsresultat snabbare ska kunna omsättas i den kliniska vården till gagn för patienterna.

Bakgrund FHS

Framtidsplanen för hälso- och sjukvården i Stockholms län antogs 2011 av landstingsfullmäktige. Planen ska skapa förutsättningar för den framtida vården genom att bland annat bygga ut sjukhusen i länet. Bakgrunden till Framtidsplanen är den kraftiga befolkningsökningen vilket ställer krav på mer vård.

Just nu i april 2014 genomförs upphandlingen av medicinsk teknik och informations- och kommunikationsteknologi till den nya sjukhusbyggnaden, vilket engagerar många av Karolinskas medarbetare. Omfattningen av upphandlingarna, innovationstänkande och vässade krav på service gör projekten både större och mer komplexa än vad upphandlingar brukar vara.

För att klara uppdraget har flera hundra medarbetare från Karolinska involverats under de senaste åren, och många fler kommer att delta framöver. Hur stora grupperna är beror på hur specifik utrustning det handlar om. Inköp av till exempel dialysapparater engagerar främst dialysavdelningarna, medan upphandling av operationsutrustning kräver att alla yrkeskategorier som arbetar i operationssalen (operationssalarna) finns representerade.

I maj 2014 tas beslut om Verksamhetsinnehåll 5.0. Dokumentet är resultatet av de omfattande workshopserier som har genomförts mellan 2012 och 2014 med representanter från samtliga slutenvårdsverksamheter och Karolinska Institutet.

I den framkommer att Karolinska i Solna år 2018 kommer att vara ett högspecialiserat traumasjukhus med stort cancertema och utökat strokeuppdrag. Drygt en femtedel av Karolinskas vårdverksamhet ska flyttas ut till andra vårdgivare.

I det framtida Karolinska kommer klinikerna att vara indelade i sex olika teman, planerade efter patientgrupper. Kliniker som behandlar samma patientgrupp kommer att arbeta mer sammanhållet.

Nästa steg i processen är att varje verksamhet måste planera för hur deras situation kommer att förändras 2018, om de har en patientgrupp som ska tas om hand av andra vårdgivare, eller om deras uppdrag kommer att öka.

– Det är ett viktigt och omfattande arbete som egentligen börjar nu, och som varje verksamhet själv måste arbeta med, säger Annelie Liljegren, projektledare för arbetet med verksamhetsinnehållet på Programkontoret för nya Karolinska.

Onsdagen 11 juni 2014 invigdes en ny byggnad i NKS-projektet. Byggnaden för teknik ska förse den nya sjukhusbyggnaden i Solna med energi och elkraft.

– Sjukhuset skulle inte fungera, om det som inte syns inte fungerar, nämligen tekniken, sa finanslandstingsråd Torbjörn Rosdahl som klippte invigningsbandet.

Invigningen hölls i husets lasthall, en stor sal där en 24 meter lång långtradare ska kunna komma in och svänga runt utan problem.

Som första sjukhus någonsin har Nya Karolinska Solna uppnått certifieringen Miljöbyggnad Guld – en viktig milstolpe för projektets hållbarhetsarbete.

Miljöbyggnad klassar byggnaders totala miljöprestanda med avseende på bland annat innemiljö, inbyggda material och energi. NKS-projektet har fått en preliminär certifiering som gäller i två år efter att byggnaden tagits i bruk. Efter dessa två år ska den preliminära certifieringen verifieras. Då kommer byggnaden granskas utifrån faktiska förhållanden innan den får sin slutgiltiga certifiering.

Endast 20 procent av alla byggnader som certifieras lyckas nå guld-nivån. Huvudbyggnaden i Nya Karolinska Solna är en av de största byggnaderna som någonsin certifierats enligt Miljöbyggnad Guld. Bara två vårdfastigheter har tidigare certifierats enligt Miljöbyggnad och Nya Karolinska Solna blir det första sjukhuset. Byggnaden kommer även att certifieras enligt LEED (Leadership in Energy and Environmental Design) i klass "Gold". Detta internationella system för miljöklassning täcker in energiaspekten såväl som övrig miljöpåverkan.

Nu är det bestämt vilken vård som ska ligga var i framtida Karolinska i Solna.
Måndagen 2 februari 2015 fattade sjukhusledningen ett inriktningsbeslut om placeringen av vården på Karolinska i Solna från 2018. I beslutet ingår även vårdnära administrativa ytor.

– Det här är en milstolpe, säger biträdande sjukhusdirektören Mikael Forss. Nu går vi från en planeringsfas till en genomförandefas. Nu när verksamheterna vet var de ska hålla till, kan de börja förbereda sig på ett mer handfast sätt – genom att förbereda sig för de nya lokalerna, hitta möjligheter till samverkan och nya arbetssätt.

Redan när den nya sjukhusbyggnaden planerades fanns idén och en politisk vilja om att dela in vården i teman. De sex teman som har fungerat som ett verktyg i arbetet med allokeringen – Barn och reproduktion, Cancer, Inflammation, Hjärta och kärl, Neuro samt Reparativ medicin – överensstämmer med de ursprungliga tankarna.

Det fasta priset för bygget av de nya sjukhusbyggnaderna i Solna (NKS) avtalades 2010 och går i maj 2015 enligt plan, både vad gäller kostnader och tidplan.

Stockholms läns landsting tog ett helhetsgrepp över den framtida vården i ett beslut i landstingsfullmäktige 2011. Där konstateras att ytterligare vårdplatser vid våra akutsjukhus kommer att behövas under den närmaste tioårsperioden.

En del av planen för framtidens hälso- och sjukvård är att lägga till ytterligare fyra våningsplan med 80 nya vårdplatser vid en av de mindre byggnaderna vid NKS.
Byggandet av de fyra extra våningsplanen som beslutades 2013 får till följd att den verksamhet som ska bedrivas i övrig del av huset får vara kvar i sina nuvarande lokaler ytterligare 25 veckor. Byggnaden med fyra extra våningsplan kommer att vara klar under våren 2018.

Fortfarande håller planen att NKS ska kunna ta emot sin första patient under hösten 2016 och huvudparten av sjukhuset kommer att vara i full gång under 2017 helt i enlighet med avtalet som tecknades 2010. Öppnandet av Nya Karolinska Solna för patienter måste ske i etapper eftersom det inte vore lämpligt att flytta in hela verksamheten samtidigt.

Investeringsbeslut om extra vårdplatser togs av landstingsfullmäktige under 2012 och i ett mer detaljerat beslut 2013. Därför har nu planeringen för renovering och tillbyggnad av flera akutsjukhus i länet påbörjats.

I november 2015 visas de fyra första konstverken i de nya sjukhusbyggnaderna i Solna. Den röda tråden i konstarbetet inom projektet är att sätta människan i centrum, såväl patienter som deras närstående och bidra positivt till personalens arbetsmiljö.

Planerna inkluderar ett 50-tal fasta gestaltningar, alltså verk som skapas specifikt för en viss plats i sjukhusbyggnaderna. Utöver det kommer ett stort antal enskilda verk att köpas in och verk från de äldre sjukhusbyggnaderna på området kommer att flyttas över till de nya byggnaderna.

Torsdagen 2 juni 2016 tog Karolinska emot nyckeln till den första delen av den nya sjukhusbyggnaden i Solna.

Annika Tibell, medicinsk chef, som har lett arbetet med den nya sjukhusbyggnaden sedan Karolinska tog över ansvaret med verksamhetsinnehållet 2012, berättar vad som händer härnäst: 

- Det viktigaste för en bra driftsättning är att huset är väl förberett och att personalen är väl förberedda. Det är två delar som måste vara på plats när vi flyttar in de första patienterna. Tillsammans med projekten har vi utarbetat en plan för aktivering och flytt som vi känner oss trygga med, men det betyder inte att utmaningar saknas och planen kommer säkert att behöva anpassas till oväntade händelser.

Hon fortsätter: 

- Det vi får idag är ett hus. Nu ska vi göra det huset till ett sjukhus. Det finns också en vanlig missuppfattning att NKS är ett komplett sjukhus, men vissa delar finns inte överhuvudtaget. Funktioner som hälsoprofessionerna och kliniska laboratorier kommer att ligga i de gamla husen liksom delar av vård- och FoU- administration. Så vi är helt beroende av att få till bra samband mellan den gamla infrastrukturen och den nya sjukhusbyggnaden.

Nya operationssalar i världsklass

I den nya operationssalen finns kameror som filmar pågående verksamhet och de kan visas på skärmarna i salen. Teamet kan få en närbild från operationsområdet eller se patientens vitalparametrar på skärmen. De stora skärmarna tydliggör vad som händer i salen, systemet är flexibelt och det är teamet i salen som väljer vad som ska visas.

– Alla ser på en gång om det händer något akut. Det gör att man känner sig som ett team och är delaktig, säger Beatrice Harris, som är operationssjuksköterska på Thorax med hjärt-, lung- och kärloperationer.

Integrationslösningen med videokommunikation i operationssalarna möjliggör att det blir enklare kommunikation mellan olika vårdverksamheter. Det blir smidigt att kommunicera från operationsrum till operationsrum utan att personalen behöver gå emellan. I operationssalen kan man kommunicera direkt med och få stöd av en mer erfaren kollega i en annan av operationssalarna eller samtala med annat sjukhus i Sverige och i världen genom att helt enkelt koppla upp en extern specialist på en av skärmarna.

– Det är också viktigt. Vi ser att tekniken blir ett sätt att kombinera och förbättra för att ge vård på lika villkor säger Linus Blomé, kärlkirurg.

Se bilder och fakta på sidan Nya operationssalar på Karolinska i världsklass

Samtliga patienter ska övervakas trådlöst

Ett nytt och bärbart monitoreringssystem utvecklas nu för att sjuksköterskor och läkare snabbt ska kunna upptäcka försämringar hos alla inneliggande patienter. Men det innebär inte att behovet av personal minskar.

Att vitala parametrar som puls, blodtryck, syrgasmättnad, andningsfrekvens och medvetandegrad kontinuerligt övervakas på exempelvis intensivvårdspatienter är i dag en självklarhet. Men när patienter på vanliga avdelningar ska monitoreras sker det ofta genom att personal med jämna mellanrum själva övervakar patienterna manuellt genom att till exempel mäta pulsen med hjälp av klocka eller blodtrycket med blodtrycksmanschett.

Läs hela artikeln i Vårdfokus

I den nya sjukhusbyggnaden har man utgått från att skapa en flexibel användning av lokaler som tillåter kontinuerlig verksamhetsutveckling. Givet den begränsade tillgången nationellt på barnintensivvårdsplatser, Karolinska Universitetssjukhusets högspecialiserade uppdrag och den stora belastningen under infektionssäsongen behöver Karolinska en barnintensivvårdsavdelning med möjlighet att klara stora variationer i behovet av intensivvård. En viss anpassning planeras därför på barnintensiven, så att ett fönster ersätts av en dörr vilket gör att några av rummen blir parvis sammanlänkade.

Denna öppning skapar ökad kommunikation mellan rummen, förenklar inskolning av personal och medför säkrare driftsättning av ny teknik. Det är dessutom ett utmanande rekryteringsläge både i Stockholm och nationellt, och den nya anpassningen gör att bemanningen på barnintensiven underlättas.

Med anledning av detta har beslut om att sända in en ändringsförfrågan tagits i oktober 2016. Kostnaden kommer att belasta den budget som är avsatt för behov av justeringar under byggtiden. Justeringen kommer göras antingen strax före, eller strax efter, inflyttning.

Att flytta ett sjukhus görs inte i en handvändning. Det vet Saija Sethfors på Programkontoret där flyttplaneringen har pågått sedan 2012. Adventsljusstakar får nobben, gamla krukväxter, stolar och bord likaså, när flyttlasset till nya byggnaden i Solna går. Förberedelserna inför storflytten har varit många och långa, men med ett benhårt, detaljerat schema ska flytten gå smidigt.

- Flyttschemat innehåller väldigt detaljerade listor om vad som ska flyttas med, liksom ta-inte-med-listor, med exakta tidpunkter och uppgifter om vad som ska packas och hur det ska göras, säger Saija som inte pratar om flyttdagar, utan om flyttperioder.

När den nya sjukhusbyggnaden i Solna öppnas innebär det att vårdkartan ritas om för länets invånare. En del patientgrupper som hittills har behandlats vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna kommer i stället att tas emot av andra vårdgivare i Stockholmsområdet.

Förändringen beskrivs i ett tjänsteutlåtande kring akademiska enheter inom specialistvård som hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade om den 25 oktober.

Bakgrunden är den Framtidsplan för hälso- och sjukvården som landstingsfullmäktige har beslutat om. 41 miljarder kronor satsas 2017-2026 i investeringar i framför allt nya lokaler som tillsammans med en utbyggd och samordnad IT-infrastruktur ska möjliggöra nya arbetssätt i vården.

Sjukhusbyggnaderna certifieras nu även enligt LEED (Leadership in Energy and Environmental Design) i näst högsta klassen "Gold". Det är ett internationellt miljöcertifieringssystem för en helhetsbedömning av byggnaders miljöegenskaper.

Projektets höga miljömål har resulterat i att Karolinska Universitetssjukhuset Solna är ett av världens mest hållbara universitetssjukhus. Det nybyggda sjukhuset har, till exempel, en egen bergvärmeanläggning som täcker större delen av sjukhusets behov av värme och kyla. Den el, värme- och kylenergi som inte kan fås från bergvärmeanläggningen kommer från förnybar fjärrvärme och fjärrkyla vilket innebär att sjukhuset har en nästan helt klimatneutral energiförsörjning.

De material som använts i byggandet av sjukhuset är resurssnåla både under byggtiden och under byggnadens hela livslängd. De är också väl beprövade, tåliga och baseras i stor utsträckning på förnyelsebara återvinningsbara råvaror.

Dygnet runt, året runt, kan vårdpersonal i den nya sjukhusbyggnaden i Solna på bara några minuter få tillgång till högteknologisk medicinskteknisk utrustning. Flödesprincipen, där utrustningen används av alla och ingenting står och dammar i förråden, har redan rönt stort intresse från andra länders sjukhus.

I september 2017 stoppar Stockholms läns landsting (numera Region Stockholm) ytterligare ändrings- och tilläggsbeställningar som inte är avgörande för arbetsmiljö och patientsäkerhet vid nya sjukhusbyggnaden Solna. Landstinget kommer också att konkurrensutsätta förändringar och byggnadsarbeten efter december 2017.

Närmare 3 200 personer tog chansen att titta på de nya lokalerna när allmänheten bjöds in att besöka den nya sjukhusbyggnaden (delen som ligger närmast Solnavägen) 14 och 15 oktober 2017. 

I november 2017 pågår arbetet för fullt med att aktivera den nya sjukhusbyggnaden i vilken vi ska kunna bedriva högspecialiserad vård, forskning och utbildning.

Aktivering omfattar alla aktiviteter som gör att byggnaden förvandlas till ett sjukhus. All utrustning ska komma på plats och testas och material-, personal- och patientflöden ska säkras. Det innebär också att verksamheten förbereder sig och får tid att känna sig trygga för att bedriva vård, forskning och utbildning i den nya lokalen, samt att all utrustning och till slut patienter flyttar in.

Den sista byggnaden i NKS-projektet överlämnas från Skanska till SLL/Karolinska. Den rymmer bland annat 79 vårdrum för Tema Cancers patienter och rum för strålbehandling, liksom brachybehandling. 

Förutom sängar, britsar och andra typer av möbler som används vid vårdande av patient är det nya sjukhuset utrustat med möbler i alla typer av personalytor, patientrum och allmänna utrymmen. Inredningen är noga genomtänkt och följer en gestaltningsstrategi som genomsyrar hela den nya sjukhusbyggnaden.

SLL och Skanska har tillsammans med arkitekterna tagit fram en gestaltningsstrategi som beskriver hur själva byggnaden ska se ut. Invändigt är byggnaden färgstark med starka kulörer i golvmattor och fondväggar. Utifrån det har sedan inredningsarkitekterna tagit fram ett inredningskoncept som bygger på naturfärger och trämaterial. Inredningskonceptet är lite mer nedtonat för att inte konkurrera med de starka färgerna som redan finns i huset.

- Vi har också samarbetat med inredningsarkitekter som har tagit fram förslag.
Vi har hållit workshops med verksamheten, fackrepresentanter och tillgänglighets- och hygiensakkunniga som vet alla specifika krav som är jätteviktiga att uppfylla. Inredningsarkitekterna har därefter anpassat förslagen så att alla möbler uppfyller kraven, berättar Emma Gerdin arbetar inom inredningsprojektet. 

Hårdvara byts ut

Arbetet med att stärka robustheten i den nätverkslösning som används i den nya sjukhusbyggnaden vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna pågår. Som ett led i arbetet förbereds nu ett byte av hårdvara.

- Planeringen för den här delen av arbetet har pågått under en längre tid. Resultatet av alla tester som är utförda gör att vi i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset har bedömt att bytet bör genomföras under andra vecka 8. Vårt viktigaste fokus i planeringen nu är att se till att arbetet görs på ett patientsäkert sätt, säger landstingsdirektör Malin Frenning.

Beslut om anpassningar av utrustning och lokaler

Landstingsdirektören har idag beslutat om två anpassningar som ska kunna genomföras till sommaren. Det första beslutet handlar om att anpassa lokalerna och utrusta sterilcentralen för tillkommande utrustning som ökar kapaciteten för att kunna sterilisera fler medicinska instrument. Den andra anpassningen avser att anpassa lokalerna för strålbehandling till den nya upphandlade medicinska utrustningen.

Måndag 23 april 2018 öppnar huvudentrén i den nya sjukhusbyggnaden i Solna. Samma dag tar ett 17-tal mottagningar emot sina första patienter i huset.

Dagen innan, 22 april, flyttade ett tiotal verksamheter från den gamla sjukhusbyggnaden till den nya, samtidigt som några också flyttar inom den nya sjukhusbyggnaden. Det är många mottagningar som flyttar, så nästan alla teman berörs den här gången. Eftersom det främst handlar om dagverksamheter är det få patienter som behöver flyttas. I den flytt av slutenvård som görs handlar det om cirka 16 patienter.

Läs artikel Söndagens flytt till nya sjukhusbyggnaden är nu klar

I juni 2010 beslutade ett enigt landstingsfullmäktige om avtalet för NKS. Avtalet hade arbetats fram av NKS-förvaltningen med hjälp av externa experter och det löper fram till och med 2040. Byggnationen av NKS är genomförd inom den i avtalet fastställda kostnads- och tidsramen. I juni 2018 tecknas ett tilläggsavtal avseende refinansiering av nya sjukhusbyggnaden. 

Anpassningar av lokalerna har gjorts för att våra medarbetare ska kunna ge patienterna bästa möjliga vård. Ytterligare anpassningar kommer att göras vid behov. Landstingsdirektör Malin Frenning har nu undertecknat åtta tilläggsavtal för NKS. Samtliga avtal är planerade sedan tidigare och ryms både inom planerade tidsramar och budget för tilläggsavtalen.

I oktober genomförs de två sista flyttarna in i nya sjukhusbyggnaden i Solna. Samarbetet mellan sjukhusen i Stockholm har varit en avgörande faktor för att hela flyttprojektet – ett av de största i landstingets historia - gått att genomföra. 

Karolinska utför under hela flyttperioden sitt högspecialiserade uppdrag och samarbetar med övriga vårdgivare i Stockholms län vad gäller viss annan vård.

Snart är hela den nya sjukhusbyggnaden driftsatt.

• Söndagen 7 oktober flyttar samtliga verksamheter inom neurologi i Solna med tillhörande operationsavdelningar, intensivvårdsavdelning och radiologi. Verksamheten beräknar att ca 35 inneliggande patienter kommer att flyttas under dagen.
• Tre veckor senare, sönden 28 oktober, flyttar bland annat intensivakuten, operationsavdelningar, intensiv- och traumavård, kärlkirurgi, förlossning, röntgen samt vårdavdelningar för ortopedi, öron- näs- och hals, cancer och infektion i Solna. Cirka 115 patienter beräknas flyttas under dagen.

Läs artikel Gott samarbete kring Karolinskas flytt