Donationsveckan: Ljusceremoni för de som donerat efter sin död

Nyhet

180 ljus har tänts i Sjukhusparken på Karolinska Universitetssjukhuset för att hedra de som valt att donera organ och vävnader under året i Region Stockholm - Gotland: 60 organdonatorer och 120 vävnadsdonatorer. "Det är fler donatorer än någonsin tidigare", säger Linda Gyllström Krekula, verksamhetschef på Regionalt Donationscentrum.

Och kan man hjälpa till att rädda någon, då slipper ju dom föräldrarna i alla fall gå igenom samma sak som vi har gått igenom. Men dom var fyra i alla fall, som fick överleva. Jag menar, det hjälper ju. Nu kanske man räddade då någon. Det känns som jag fått fyra barn till.

– Det här är ett citat från en pappa vars tonåriga son donerade organ och det belyser verkligen värdet med donation. Vi riktar en tacksamhetens tanke till honom och alla andra närstående som, i stunder av sorg och kris, orkar visa omtanke till de som behöver organ eller vävnader för fortsatt liv eller förbättrad hälsa, säger Linda Gyllström Krekula, verksamhetschef på Regionalt Donationscentrum, RDc.

I tisdags samlades hon tillsammans med sina kollegor i Sjukhusparken vid Karolinska Universitetssjukhuset för att tända ljus för var och en av de 180 individer som donerat organ och vävnader under året: 60 organdonatorer och 120 vävnadsdonatorer. Det är redan nu, innan årets slut, det bästa donationsåret hittills.

– Den enskilt viktigaste orsaken är att vi för fem år sedan började införa en komplementär donationsmetod runt om på landets sjukhus. Tidigare har det bara varit möjligt att bli donator om man avlider inom intensivvården till följd av en svår hjärnskada under pågående respiratorbehandling, medan hjärtat fortfarande slår. I dag finns även möjlighet för patienter som avlider inom intensivvården till följd av att hjärtat slutar slå och andningen upphör att donera organ, säger Linda Gyllström Krekula.

Vi riktar också en tacksamhetens tanke till alla närstående som, i stunder av sorg och kris, orkar visa omtanke till de som behöver organ eller vävnader för fortsatt liv eller förbättrad hälsa, säger Linda Gyllström Krekula, verksamhetschef på Regionalt Donationscentrum, RDc.

I dag är alla sjukhus i Region Stockholm rustade att arbeta med denna nya process, som funnits länge i många andra länder. Fler bereds nu möjlighet att donera och det ger ringar på vattnet.

– När det blir mer vanligt ser man också betydelsen i ett vidare perspektiv. Intensivvården får återkoppling från våra transplantationskoordinatorer där de berättar lite kort vilka organ som kunnat tas tillvara och hur det gått för mottagarna. Det är väldigt meningsfullt, säger Linda Gyllström Krekula.

Sammantaget har 200 organtransplantationer kunnat genomföras på Karolinska Universitetssjukhuset i år? Behovet är fortsatt stort. Just nu väntar drygt 700 personer i Sverige på att bli transplanterade med ett eller flera organ. För vissa är en transplantation livräddande. För andra är det ett livskvalitetshöjande ingrepp som kan utgöra skillnaden mellan dialys eller inte, att kunna se eller inte och att kunna arbeta eller inte.

Förutom donatorerna och deras närstående vill Linda Gyllström Krekula lyfta fram alla de inom vården som trots ett ofta mycket ansträngt läge arbetar och samarbetar för att främja donation.

– Donationsansvariga läkare och sjuksköterskor, personalen på intensivvårdsavdelningar, transplantationskoordinatorer, vävnadskoordinatorer, laboratoriepersonal, röntgenpersonal, transplantationskirurger. Betänk alla de timmar som ägnas åt att komma i mål med en organdonationsprocess. De gör ett otroligt arbete.

Text och bild: Nneka Magnusson Amu

Ökning av donatorer Sverige

DCD – Donation efter död orsakad av cirkulationsstillestånd
Patienter som avlider inom intensivvården till följd av att hjärtat slutar slå och andningen upphör.

DBD – Donation efter död orsakad av primär hjärnskada
Patienter som avlider till följd av en svår hjärnskada under pågående respiratorbehandling, medan hjärtat fortfarande slår.

Här kan du läsa mer om vävnads- och organdonation i Sverige