Hörselnedsättningsscreeningen i Huddinge firar 25 år

Nyhet 2023-11-01

Hörseln viktig för barnets utveckling

När ett barn har nedsatt hörsel riskerar det att hämma den kommunikativa utvecklingen. För Erik Berninger och hans kollegor stod det tidigt klart att ju tidigare man diagnosticerar och åtgärdar ett barns hörselnedsättning desto mindre är risken för negativ påverkan på barnets utveckling.

Trots det saknades det länge metoder för att pålitligt och systematiskt upptäcka hörselnedsättningar hos de yngsta barnen. Testen som fanns var bristfälliga och i regel fick barn sin diagnos när de var 2.5–3 år gamla.

Otoakustiska emissioner

Genom att placera en sond med en liten högtalare och en liten men mycket känslig mikrofon i en människas öra kunde man 1978 för första gången mäta otoakustiska emissioner. Det gav plötsligt helt nya verktyg att mäta hur bra någons öron fungerar.

Fem år senare och antagligen först i Sverige lyckades Erik Berninger, med hjälp av vad han kallar ett hemmabygge, för första gången själv registrera otoakustiska emissioner. Under åren som följde studerade han och hans kollegor noga hur tekniken kunde börja användas inom vården och kom fram till att testet gick att genomföra redan när barnet är 3–7 dagar gammal. Med hjälp av den nya tekniken kunde de även för första gången bevisa att flickor hör bättre än pojkar och att de flesta har bättre hörsel på höger än på vänster öra.

Universell screening

1992 började Erik Berninger arbeta för att med hjälp av metoden screena alla nyfödda barn för hörselnedsättningar. 1 november 1998 påbörjade han den universella screeningen tillsammans med Kjell K Karlsson, dåvarande klinikchef samt Birgitta Westling och Susanne Georgsson, undersköterska respektive barnmorska. De första 6 åren screenades på sjukhuset 60 000 öron på 30 000 nyfödda barn, det motsvarar 98% av alla nyfödda barn.

En av de största utmaningarna med att införa en universell screening var att barn ofta föds med fostervatten i mellanöronen. Eftersom mätinstrumenten är mycket känsliga räcker det med att en till tre små droppar finns på trumhinnan för att testet ska bli svårt att tyda. Det finns då risk att mätningen falskdeklarerar, det vill säga felaktigt ger diagnoser till barn med normal hörsel.

Lösningen man till slut landade i var att vid behov upprepa testet vid fler tillfällen. Erik Berninger tror att en nyckel till att de får så många att tacka ja till screeningen har varit att de varit duktiga på att informera föräldrarna och hela tiden är tydliga med att man inte alltid kan få ett svar vid första tillfället.

Dubbelt så vanligt som man dittills trott

När arbetet med screeningen väl satte i gång tog det ganska lång tid innan de hittade det första barnet med en hörselnedsättning och man hann nästan börja tvivla på om metoderna verkligen fungerade. När man väl hittade det första följde många barn kort därefter.

– Så fungerar ju slumpen ibland, säger Erik Berninger.

Man insåg snabbt att dubbelt så många barn föds med nedsatt hörsel än vad som på den tiden var allmänt vedertaget. Tidigare trodde man att det rörde sig om ungefär ett barn på tusen men idag vet man att man det snarare handlar om ungefär ett på femhundra.

Lyste i ögonen

Det var inte bara tekniken för att upptäcka hörselnedsättning som behövde utvecklas. Erik Berninger minns tydligt när han och audionomen Birgitta Sköld för första gången skulle ta fram en hörapparat till ett 6 månader gammalt barn.

Det fanns tvivel om det skulle gå att använda den tillgängliga tekniken på så små barn, tidigare var de yngsta barnen 3–4 år gamla. Men skepticismen byttes snabbt mot stor entusiasm.

– Det lyste i ögonen på oss allesammans när vi märkte att barnet helt plötsligt kunde höra, säger Erik Berninger.

Metoden sprider sig

1998 var det svårt att förutse vilken framgång screeningen skulle bli. Metoden används sedan 2005 i hela Region Stockholm och i hela landet sedan 2007.

Med en screening tar det idag bara i snitt 33 sekunder att upptäcka en hörselnedsättning och efter kompletterande elektrofysiologiska tester kan man ge en tydlig diagnos redan när barnet är 2 månader gammalt. Det är en stor kontrast till tidigare när en diagnos ofta tog uppemot 3 år. Även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det här en jättevinst.

– Nyttan överstiger kostnaden med 27 gånger på ett livslängdsperspektiv, säger Erik Berninger

Den universella screeningen är också en förutsättning för att upptäcka barn som föds helt utan hörsel och att de nu kan få inopererade cochleaimplantat vid 6 månaders ålder.

Idag kan Erik Berninger stolt blicka tillbaka på 25 år av en verksamhet som hjälpt så många barn att höra men något stort firande verkar det inte bli:

– Jag måste erkänna att jag inte tänkt så mycket på själva firandet, säger han.

Text: Olle Borg