Barnfolkets Dag 2023

Nyhet 2023-09-22

Temachef Svante Norgren som inledde dagen med att hälsa deltagarna välkomna var nöjd med arrangemanget:

”Barnfolkets dag har överträffat alla mina högt ställda förväntningar. Två dagar som har gett så mycket stolthet, glädje och pepp och som även stärkt vår vi-känsla. Den är viktig för att vi tillsammans ska kunna utveckla barnsjukvården. Jag är väldigt tacksam till Stiftelsen för Astrid Lindgrens barnsjukhus för donationen som möjliggjorde denna dag.”

Sanna Murray-Salander presenterade en film om stiftelsens 25-årsjubileum. Den kan ses här.

Under dagarna fick de cirka 1000 deltagarna ta del av föredrag från olika delar av barnsjukvården på Karolinska Universitetssjukhuset där verksamheterna presenterade vad de är stolta över i sitt arbete tillsammans med tillbakablickar om hur metoder, teknik och vårdpraktik utvecklats genom åren.

Idéerna som format barnsjukvården

Först ut på scenen var Anita Aperia, Nina Andersson, Emma Rylander, Johan Wallander och Ulla Berg som alla på ett eller annat sätt var med från start och byggde upp Astrid Lindgrens Barnsjukhus. De berättade bland annat om hur idéerna växte fram att samla barnsjukvården på ett sjukhus, om att våga tänka nytt och hur man kämpat för att behålla och utveckla vad man skapat.

FILM: Innovationskraft – Tore Curstedt och Ulrika Ådén

Näst på tur var premiärvisningen av en film om Tore Curstedt och Ulrika Ådén, två forskare som bidragit till att Sverige är världsledande inom Neonatalvård.

Framtiden och precisionsmedicin

De senaste årens stora tekniska framsteg kommer att göra framtidens vård mer skräddarsydd efter patientens genetik och andra individuella förutsättningar. Om det pratade Petter Brodin, professor och barnläkare och Anna Widell, professor och överläkare och som även driver Precisionsmedicinskt centrum Karolinska.

De visade konkreta exempel på ny, revolutionerande teknik som redan finns tillgänglig och hur den genom nya samarbeten mellan vården och forskning kan föras in i den kliniska vården för att lättare upptäcka sjukdomar och göra behandlingar effektivare och mer individbaserade.

”Det här ett systemskifte för det skapar ett helt nytt sätt att arbeta på”

Anna Widell

Högspecialiserad barnmedicin 1

Representanter från Högspecialiserad barnmedicin 1 gav insyn i den stora spets och bredd de har inom sitt verksamhetsområde som rymmer Barnregionavdelningen, Barnonkologen samt BGHN – Barngastroenterologi, hepatologi och nutrition.

Dialyssjuksköterskorna Jonna Salmelin och Patricia Mathisson berättade om hur dialys på små barn går till och om dialysens historia.

BGHN fanns representerade i form av en film där barngastroläkare Cecilia Zetterström, sjuksköterska och koordinator Ann Siedel, överläkare Björn Fischler, sjuksköterska Kim Parwén, undersköterska Britta Parwén, sjuksköterska Jessica Jansson och nutritionssjuksköterska Christina Wahlstedt presenterade sina respektive avdelningar. På scenen gav sedan sjuksköterskorna Birgitta Graner och Pernilla Callerström från Barnonkologen en historisk tillbakablick över barncancervården.

I sina tillbakablickar redovisade flera av verksamheterna hur man idag till följd av utveckling av ny teknik och nya arbetssätt kan rädda en stor majoritet av patienter med olika sjukdomar som tidigare haft mycket låg överlevnadsgrad, till exempel leversjukdomar och cancer.

Vi är barnkirurgen

Universitetssjuksköterska Elin Öst presenterade arbetet på barnkirurgen och överläkare Gundela Holmdahl berättade hur man kunnat förbättra för vården och barnen genom att koncentrera fler delar av den högspecialiserade barnkirurgin till Stockholm och Lund samt om de samarbeten och nätverkande som sker inom barnkirurgi både nationellt och internationellt.

På barnkirurgen har man börjat jobba enligt nya arbetssätt då man börjat samla flera yrkesgrupper i patientcentrerade team för att underlätta för patienter med komplicerade tillstånd och som är i behov av olika sorters avancerad vård. Överläkare Jan Svensson och specialistsjuksköterska Anna-Maria Tollne berättade om ett exempel i form av deras nystartade aerodigistiva team. Genom att samla en lång rad specialister inom flera olika fält kring patienter som har missbildningar både i luftstrupen och i matstrupen kan man idag ge patienterna bättre och betydligt snabbare vård.

Insulinbehandling och teknikutveckling – mycket har hänt på 100 år

För drygt 100 år sedan överlevde en 10åring som fått diabetes typ 1 i snitt bara 1 år men genom utvecklandet av insulinbehandling har diabetes gått från en akut sjukdom man inte överlevde till en kronisk sjukdom som går att leva med. Sedan man påbörjade de första insulinbehandlingarna på 1920-talet har tekniken successivt förfinats för att mer och mer efterlikna kroppens egen insulinfrisättning.

Om det berättade biträdande överläkare David Olsson. Han gick igenom insulinpumpens respektive glukosmätarens historia och om trenden att idag kombinera dem till ett digitaliserat verktyg.

Neonatologi i framkant – tre områden som gjort skillnad

För att illustrera resan inom neonatalvården presenterades tidslinje med ett antal utvalda signifikanta händelser. Från att de första kvinnoklinikerna inrättades under 1960-talet till vår moderna neonatalvård. Där ett tydligt skifte i synsättet skett, baserat på de insikter och upptäckter som gjorts över tid. Som bidragit till en neonatalvård som nu fokuserar på att minska seperationen, arbeta icke-invasivt och öka hud mot hud-tiden. 

Klumpfotsbehandling ”nu och då" - en tidsresa

Ett annat område där utveckling av ny teknik och nya arbetssätt lett till stora förbättringar för våra patienter är vid behandling av klumpfot. Det berättade PEVA-teamets medarbetare – sektionschef Stephanie Böhm, sjuksköterska Malin Ljung och sjukgymnast Josefine Naili.

I takt med att man förfinat tidigare behandlingsmetoder och infört precisa, digitala mätverktyg såsom videoanalys, fotavtrycksscanning och 3D-modellering kan man idag hjälpa sina patienter på ett helt annat sätt än för några decennier sedan och följa upp behandlingen för att säkerställa goda resultat.

Palliativ vård för barn - var kommer vi ifrån och vart är vi på väg?

Specialistsjuksköterska Helena Bergius, biträdande överläkare Karin Bäckdahl och hälso- och sjukvårdskurator Anna Patzauer Personne presenterade sitt arbete med att bygga upp ett palliativt konsultnätverk inom barnsjukvården på Karolinska. Förebilderna finns bland annat i USA som ligger många år före Sverige inom det här området. Där utbildas vårdpersonal till exempel i pediatrisk palliativ vård och den är en integrerad del i den övriga vården.

Just nu befinner sig teamet i en uppstartsfas och kommer under hösten att påbörja ett fokusgruppsarbete där samtliga vårdavdelningar inom barnsjukvården kommer att finnas representerade. Teamet finns redan idag tillgängligt för konsultation.

Barnskyddsteamet – Kom ihåg att vi finns

Om du känner oro för ett barn du möter i din yrkesroll har du skyldighet att göra en orosanmälan till socialtjänsten. Fler barn än de flesta antagligen anar utsätts för våld och övergrepp men signalerna kan vara lätta att missa och det kan kännas svårt och obekvämt att närma sig ämnet. Barnskyddsteamet finns som stöd och hjälp till barn som utsätts och erbjuder utbildning och stöttning till kollegor i hur vi kan agera.

På Barnfolkets Dag pratade Barnskyddsteamet om vikten av att vara uppmärksam och att våga ställa obekväma frågor för att fånga upp de barn som är i behov av hjälp. De berättade också om sitt viktiga arbete med Barnahus där de tillsammans med bland annat polis, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin tar emot barn som misstänks ha utsatts för våld och övergrepp och erbjuder en trygg och säker miljö för stöd och utredning.

På inuti.karolinska.se/oro har de samlat information och guidning som du kan utgå ifrån om du känner oro för ett barn du möter. Det går också bra att kontakta Barnskyddsteamet för konsultation.

De representerades på scenen av Catharina Ahlsten, Stefan Rune, Ceklin Eser Persson, Annika Holmqvist, Ingolfur Björnsson, Helena Agenäs, Malin Ryd Rinder och Camilla Nielsen.

Hälsoprofessioner – Fysisk aktivitet för barn. Lekande lätt?

2017 var sjukgymnast Li Villard tillsammans med kollegor på Karolinska med och översatte Världshälsoorganisationens rekommendationer för fysisk aktivitet till svenska förhållanden och under Barnfolkets Dag pratade hon om vilka rekommendationer de landade i. Tyvärr gör bland annat lockande skärmar och en ökande otrygghet att det är få barn som når upp till de rekommenderade nivåerna.

Bland barnen vi möter i vården, som kanske är sjuka eller som har ett funktionshinder, kan det vara särskilt svårt att röra på sig tillräckligt. Li pekar på att det då blir extra viktigt för vuxna i deras omgivning att ha kunskap och underlätta för dem att röra på sig och att sjukhuset här har ett stort ansvar. Hälsoprofessioner finns som stöd i det här för övriga delar av barnsjukvården.

Anders Hansen – Fysisk aktivitet och hjärnan

”Fysisk aktivitet är det viktigaste man kan göra för sin hjärna”

Anders Hansen är läkare inom psykiatri och är känd för svenska folket som författare av flera böcker om hur hjärnan fungerar och som programledare i SVT-programmet ”Din hjärna”. För 25 år sedan pluggade han på Karolinska Institutet och på Barnfolkets Dag var han tillbaka för att föreläsa om varför våra hjärnor mår så bra av fysisk aktivitet. De flesta vet att våra kroppar mår bra av att röra på sig men färre känner till att forskning pekar på att fysisk aktivitet även verkar förbättra vårt minne och göra oss gladare, mer kreativa och till och med smartare.

Hansen presenterade på ett underhållande sätt teorier och studier och gav tips på hur vi med en jägar-samlares hjärna lättare kan navigera i en digital och industrialiserad värld där fler och fler saker som tvingat oss att röra på oss byggs bort för att göra våra liv mer bekväma.