Hjärt-Lungfondens Preventionsanslag: Kognitiv beteendeterapi kan hjälpa hjärtinfarktspatienter

Nyhet

Årets mottagare av Hjärt-Lungfondens 6 miljoner kronor stora preventionsanslag är Brjánn Ljótsson, docent vid Karolinska Institutet och psykolog på Medicinsk psykologi vid Karolinska Universitetssjukhuset, vars studie visar att digital kognitiv beteendeterapi kan hjälpa personer att våga leva aktivt liv efter hjärtinfarkt.

Att drabbas av hjärtinfarkt är en stressande livshändelse och det är vanligt att man utvecklar en oro kring hjärtat och kroppsliga symtom. Det kan medföra att man tycker att det är obehagligt med till exempel fysisk aktivitet.

Hjärtfokuserad oro är kopplad till sänkt livskvalitet, minskad fysisk aktivitet, svårigheter att delta i hjärtrehabilitering och ökar även risken för en ny hjärtinfarkt.

– Det är särskilt viktigt för personer som haft hjärtinfarkt att vara fysiskt aktiva för att stärka sin hälsa och minska risken för en ny hjärtinfarkt. Om man undviker fysisk aktivitet för att man är rädd för att utlösa en ny hjärtinfarkt så ökar det paradoxalt nog risken för en hjärtinfarkt längre fram, säger Brjánn Ljótsson.

Att våga exponera sig för fysisk aktivitet medför både att rädslan minskar och att den fysiska hälsan ökar på sikt. Det handlar inte bara om fysisk aktivitet utan också om att dessa patienter undviker eller begränsar andra aktiviteter som till exempel att vara långt ifrån sjukhus eller att sitta barnvakt åt barnbarnen, eftersom de ständigt är oroliga för nya hjärtbesvär.

Kognitiv beteendeterapi via internet har visat sig effektivt genom att minska undvikandebeteenden vid flera andra fysiska sjukdomar och hjärttillstånd. Syftet med forskningsprogrammet är att pröva om kognitiv beteendeterapi via internet medför ökad livskvalitet, fysisk aktivitet och minskad hjärtfokuserad oro för patienter som har haft hjärtinfarkt.

Forskningsprojektet ingår i ett forskningsprogram vid Karolinska Universitetssjukhuset och Kariolinska Institutet där KBT prövas för olika hjärtsjukdomar. Psykolog och medicine doktor Josefin Särnholm disputerade under 2021 på KBT vid förmaksflimmer och i projektet ingår även kardiologerna professor Frieder Braunschweig och docent Linda Mellbin, doktoranderna Helga Skúladóttir och Björn Liliequist samt forskningssköterska Eva Ólafsdóttir.

– Om Brjánn Ljótssons forskning på kognitiv beteendeterapi via internet visar att behandlingen medför ökad livskvalitet och fysiskt och psykiskt välmående kan behandlingen göras tillgänglig i en nära framtid inom offentlig sjukvård. Det vore väldigt värdefullt för patienter som haft hjärtinfarkt att kunna få återhämta sig och återigen börja leva ett fullvärdigt liv, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Mer om KBT och Hjärt-Lungfondens Preventionsanslag

Vad är kognitiv beteendeterapi?

KBT utgår från att en persons beteenden, tankar och känslor hänger samman och går att påverka och förändra. I KBT jobbar man med att lära om och förändra beteendemönster som vidmakthåller rädsla och begränsar ens liv. Det finns ofta ett konkret mål med behandlingen.

För mer information om studien kontakta gärna:

Brjánn Ljótsson, docent vid Karolinska Institutet, telefon 070-717 65 62, e-post: brjann.ljotsson@ki.se

Om Hjärt-Lungfondens Preventionsanslag

Det nya anslaget till forskning på levnadsvanor instiftades av Hjärt-Lungfonden med stöd av syskonen Inger och Sixten Norheds stiftelse 2021. Anslaget är totalt sex miljoner kronor stort och fördelas som två miljoner årligen under tre år.

Fakta hjärt-kärlsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)

· I Sverige lever över 2 miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom. Omkring 30 000 svenskar dör av hjärt-kärlsjukdom varje år, den främsta dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom orsakar ungefär en tredjedel av alla dödsfall.

· Ungefär en fjärdedel av alla som får stroke idag är mellan 20 och 69 år gamla, det vill säga ungefär i yrkesför ålder. En av tre som får hjärtinfarkt är 20 till 69 år, samma siffra gäller för de som drabbas av plötsligt hjärtstopp.

· Exempel på framgångar inom forskningen är mätning av riskmarkörer i blodet som gör att man hittar små hjärtinfarkter innan de blir livshotande, avancerad bildteknik för diagnosticering av stroke, propplösande behandlingar och implanterbara defibrillatorer som återför hjärtat till regelbunden rytm (ICD), bland många andra milstolpar.

· Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och att utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och idag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller Swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se

För mer information om anslaget:

Daniel Edelsvärd-Wallerman, presskontakt Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se